Honung: vad det är och hur du väljer, förvarar och använder den

Allt om honung: den lagliga definitionen, vad honung innehåller, svensk honung och sorter, varför den kristalliserar, hur du förvarar den och läser etiketten.

Av redaktionenUppdaterad 15 november 202613 källorSå granskar vi

Glasburkar med svensk honung i olika färger från ljus till mörk bärnsten på ett träbord
Glasburkar med svensk honung i olika färger från ljus till mörk bärnsten på ett träbord

Snabbt svar

Honung är enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2025:3) det naturliga söta ämne som honungsbin bereder av nektar eller av sekret och exkret på levande växtdelar och låter mogna i vaxkakor. Inget annat får tillsättas. Honung består till cirka fyra femtedelar av socker och högst 20 procent vatten. Ett svenskt bisamhälle gav i snitt 28 kg honung per år 2009–2018, enligt Jordbruksverket.

  • Honung som säljs som honung får inte ha tillförts några ingredienser eller tillsatser, och inte heller något annat än honung, enligt LIVSFS 2025:3.Källa: Livsmedelsverket
  • Vattenhalten i honung får som huvudregel vara högst 20 procent, för ljunghonung högst 23 procent, enligt LIVSFS 2025:3.Källa: Livsmedelsverket
  • 100 gram honung ger 332 kcal och innehåller 81,5 gram tillgängliga kolhydrater, enligt Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas.Källa: Livsmedelsverket
  • Medelskörden per bisamhälle i Sverige var 28 kg honung per år under 2009–2018, enligt Jordbruksverket.Källa: Jordbruksverket
  • Sedan 14 juni 2026 ska ursprungsländerna i en honungsblandning anges med procentandel i fallande ordning, enligt Livsmedelsverket.Källa: Livsmedelsverket

Honung är ett av få livsmedel som har en egen lagtext som säger exakt vad den är. Den är inte bara “något sött från bin”: den har krav på sammansättning, vattenhalt och märkning. Här går vi igenom vad honung är enligt reglerna, vad den innehåller, hur svensk honung skiljer sig från importerad och hur du förvarar och väljer den.

Vad är honung? Den lagliga definitionen

Livsmedelsstandarden för honung kommer från ett EU-direktiv som i Sverige införts genom Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2025:3 om honung och bagerihonung. Föreskrifterna trädde i kraft den 14 juni 2026 och ersatte LIVSFS 2003:10. Definitionen i bilaga 1 lyder:

Honung är det naturliga söta ämne som Apis mellifera-bin bereder av nektar från växter eller av sekret från levande växtdelar eller av exkret av växtsugande insektsarter på de levande växtdelarna, som bina samlar och omvandlar genom att förena dem med egna särskilda ämnen, deponerar, torkar, lagrar och låter utvecklas i vaxkakor.

Två saker är värda att stanna vid. Honung kommer bara från honungsbin (Apis mellifera). Och den behöver inte komma från blommor: honung av sekret eller av exkret från växtsugande insekter, som bladlöss, kallas bladhonung. Honung från nektar kallas blomhonung eller nektarhonung.

Föreskrifterna delar också in honung efter hur den utvinns och säljs:

Beteckning Vad det betyder enligt LIVSFS 2025:3
Honung i vaxkakor (kakhonung) Honungen säljs i hela eller delade täckta vaxkakor, byggda av bina utan yngel
Självrunnen honung Får rinna ur avtäckta vaxkakor
Slungad honung Utvinns genom att avtäckta vaxkakor centrifugeras
Pressad honung Vaxkakor pressas utan värme eller under svag värme, högst 45 °C
Bagerihonung Honung för industri och matlagning som kan ha främmande smak, ha jäst, ha överhettats eller ha filtrerats så att pollen tagits bort

Det viktigaste kravet för dig som konsument: när en produkt säljs som honung får inga ingredienser eller tillsatser ha tillförts den, och inget annat än honung får tillsättas. Det gäller också pollen, propolis och drottninggelé, skriver Livsmedelsverket. Med de nya reglerna får honung inte heller filtreras så att avsevärda mängder pollen försvinner. Sådan honung får bara säljas som bagerihonung. Silning för att ta bort vaxrester och bidelar är fortfarande tillåten.

Hur blir nektar honung?

Definitionen beskriver i korthet vad bina gör: de samlar nektar eller honungsdagg, förenar det med egna ämnen, torkar det och lagrar det i vaxkakor tills det mognat. Alingsås biodlareförening förklarar att binas enzymer omvandlar nektarns sockerarter till druvsocker och fruktsocker, och att bina låter vattnet avdunsta tills sockerhalten är 80 procent eller mer, vilket behövs för att honungen inte ska jäsa. Föreningen anger att det krävs mellan 1 000 och 1 500 blombesök för en enda tesked honung. Hela förloppet beskriver vi i Hur gör bin honung?

Vad innehåller honung?

LIVSFS 2025:3 beskriver honung som en produkt som “huvudsakligen” består av socker, framför allt fruktos och glukos, samt organiska syror, enzymer och fasta partiklar från insamlingen. Färgen varierar från nästan färglös till mörkbrun, och konsistensen kan vara lättflytande, trögflytande eller helt eller delvis kristalliserad.

Föreskrifterna sätter gränser för sammansättningen:

Krav i LIVSFS 2025:3 Gräns
Fruktos + glukos i blomhonung lägst 60 g/100 g
Fruktos + glukos i bladhonung lägst 45 g/100 g
Sackaros (vanligt socker), huvudregel högst 5 g/100 g
Vattenhalt, huvudregel högst 20 %
Vattenhalt, ljunghonung högst 23 %
HMF (ett mått på värmeskada och lagring), huvudregel högst 40 mg/kg

Näringsvärde

Livsmedelsverkets livsmedelsdatabas anger följande för 100 gram honung:

Näringsämne per 100 g Värde
Energi 332 kcal (1 391 kJ)
Kolhydrater, tillgängliga 81,5 g
varav sockerarter totalt 74,7 g
Vatten 18,0 g
Protein 0,3 g
Fett 0 g
Kalium 51 mg
Järn 0,5 mg

Livsmedelsverket sammanfattar det så här: honung består till fyra femtedelar av socker och innehåller obetydliga mängder av vitaminer och mineralämnen. Socker i honung räknas som fritt socker, samma kategori som tillsatt socker och sirap.

Är honung nyttigt?

Honung är ett livsmedel, inte ett läkemedel. Livsmedelsverket räknar sockret i honung som fritt socker. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2023) bör mindre än 10 procent av energin komma från fritt socker, vilket för vuxna motsvarar ungefär 50–75 gram per dag. Honung är alltså inte ett “nyttigare socker” ur näringssynpunkt, men det är en råvara med smak, ursprung och hantverk bakom.

Påståenden om att honung skulle skydda mot eller lindra sjukdomar hittar du ofta på nätet. Har du frågor om honung vid hosta, diabetes eller allergi hänvisar vi till 1177 och Livsmedelsverket, och vi samlar deras råd på sidan om hälsa.

Honung i matlagning och bakverk

I industrin används ofta bagerihonung, honung som kan ha en främmande smak eller lukt, ha jäst, ha överhettats eller ha filtrerats. Enligt LIVSFS 2025:3 ska orden “endast för matlagning och bakning” stå i direkt anslutning till beteckningen bagerihonung. Används bagerihonung som ingrediens i till exempel ett bröd får produktens namn ändå innehålla ordet honung, men i ingrediensförteckningen ska det stå bagerihonung. Läs ingredienslistan om du vill veta vilken sorts honung som använts.

Svensk honung

Sverige är långt ifrån självförsörjande på honung. Jordbruksverket uppskattade 2019 att det fanns 160 000–170 000 bisamhällen i landet. Med en medelskörd på 28 kg per samhälle (2009–2018) blev det cirka 4 600 ton svensk honung 2019, ungefär lika mycket som importen på 4 600 ton 2018. SBR skriver att det är brist på svensk honung och att Sverige måste importera stora mängder varje år.

Skörden varierar kraftigt mellan landsdelar. Jordbruksverket redovisar ett länssnitt från 15–19 kg per samhälle i Västerbotten till 40–44 kg i Skaraborg och södra Kalmar län, och förklarar skillnaden med rapsodlingen på slättbygderna. Mer om detta i Hur mycket honung ger en bikupa?

Enligt Jordbruksverket säljer ungefär 60 procent av biodlarna sin honung direkt till konsumenter. Det är därför det ofta går att köpa honung av en biodlare i närheten.

Honungssorter i korthet

Smaken, färgen och konsistensen beror på vad bina har samlat. SBR beskriver några vanliga svenska sorter:

Sort Typiskt enligt SBR
Rapshonung Ljus, nästan vit och mild. Fast eftersom den innehåller mycket glukos
Lindhonung Lindar blommar i juni–juli. Räknas av många till de finaste ljusa sorterna
Klöverhonung Mild sommarhonung
Ljunghonung Ljungen börjar blomma i skiftet juli/augusti. Mörkt bronsfärgad, segflytande och geléaktig
Bovetehonung Sällan ren i Sverige. Mörk, nästan svart, med kraftig smak

En sort får enligt LIVSFS 2025:3 bara anges om honungen helt eller huvudsakligen kommer från den källan och har dess egenskaper. Läs mer om sorter, skogshonung och honungsdagg i Honungssorter.

Flytande eller fast honung?

All honung är flytande när den slungas. Med tiden kristalliserar glukosen, och honungen blir fast. SBR skriver att svensk honung har för lite fruktos för att förbli flytande, medan viss importerad honung med mer fruktos kan hålla sig flytande. Biodlaren styr konsistensen genom att röra i honungen medan den kristalliserar, och ibland genom att ympa den med finkristalliserad honung.

Att honungen blir fast är alltså normalt. Vill du ha den mjuk igen räcker det med försiktig värme. Hur det går till förklarar vi i Kristalliserad honung.

Förvaring och hållbarhet

Honung har låg vattenhalt, och det är en del av förklaringen till att den håller länge. Branschens riktlinjer rekommenderar ett bäst före-datum som vanligtvis ligger två år fram, och HMF-halten får vid det datumet vara högst 40 mg/kg. Livsmedelsverkets exempel på förvaringsanvisning är “Förvaras i rumstemperatur”.

Det som kan gå fel är jäsning. För hög temperatur och luftfuktighet samt för lång lagringstid kan ge ett vattenrikare skikt överst i burken, och då kan honungen börja jäsa, skriver Livsmedelsverket. Förvara honungen med locket på, svalt eller i rumstemperatur och i jämn temperatur. Mer i Honung hållbarhet.

Vad ska stå på etiketten?

Livsmedelsverket listar de obligatoriska uppgifterna på en honungsförpackning:

  • Beteckningen honung, eller en mer exakt beteckning som slungad honung.
  • Ursprungsland där honungen skördats. Kommer honungen från flera länder ska alla anges i fallande ordning efter vikt, med procentandel för varje land.
  • Nettokvantitet, alltså honungens vikt utan burk.
  • Namn och adress på den som låtit förpacka honungen.
  • Bäst före-datum.

Frivilligt får det stå till exempel sort (rapshonung), ett regionalt ursprung som län eller gård, eller ett topografiskt ursprung som skogshonung. Biodlarnas egen etikett är ett kvalitetsmärke som funnits sedan 1911. För att få använda den måste honungen ha godkänts vid föreningens honungsbedömning, där smak, lukt och konsistens bedöms.

Säljer du själv honung gäller särskilda regler. Läs Sälja honung: regler.

Är honungen äkta?

EU-kommissionens kontroll “From the Hives” fann att 46 procent av 320 prover av importerad honung var misstänkt förfalskade med socker. Det finns inget enkelt hemmatest som avslöjar det. Det som skyddar dig är ursprungsmärkningen, en känd producent och kontroller i leden. Läs mer i Äkta honung.

Köpa honung

Vill du ha svensk honung med känt ursprung är det enklast att köpa direkt av en biodlare. Den lokala biodlarföreningen vet ofta vilka medlemmar som säljer, och på Honungskartan samlar vi biodlare som säljer honung. Fler tips finns i Köpa honung från biodlare.

Guider om honung

Vanliga frågor

Vad är honung?

Enligt LIVSFS 2025:3 är honung det naturliga söta ämne som honungsbin bereder av nektar från växter, eller av sekret och exkret på levande växtdelar, och som de torkar, lagrar och låter mogna i vaxkakor. Inget annat än honung får tillsättas.

Vad innehåller honung?

Mest socker, framför allt fruktos och glukos, samt vatten, organiska syror, enzymer och pollen. Livsmedelsverket skriver att honung består till fyra femtedelar av socker och innehåller obetydliga mängder vitaminer och mineraler.

Varför blir honung fast?

Svensk honung kristalliserar naturligt eftersom den innehåller mycket glukos och för lite fruktos för att hålla sig flytande, skriver SBR. Det är inget tecken på att honungen är dålig eller falsk.

Får barn äta honung?

Livsmedelsverket säger: ge inte honung till barn under 1 år, eftersom honung kan innehålla sporer som orsakar spädbarnsbotulism. Barn över 1 år och vuxna kan äta honung.

Hur mycket honung produceras i Sverige?

Jordbruksverket uppskattade den svenska produktionen till 4 600 ton 2019, ungefär lika mycket som importen 2018. Medelskörden var 28 kg per bisamhälle under 2009–2018.

Källor

  1. Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2025:3) om honung och bagerihonung, Livsmedelsverket. Kontrollerad 15 november 2026.
  2. LIVSFS 2025:3 – om föreskrifterna, Livsmedelsverket. Kontrollerad 15 november 2026.
  3. Honung (Kontrollwiki), Livsmedelsverket. Kontrollerad 15 november 2026.
  4. Märkning av honung (Kontrollwiki), Livsmedelsverket. Kontrollerad 15 november 2026.
  5. Livsmedelsdatabasen: Honung (livsmedelsnummer 1896), Livsmedelsverket. Kontrollerad 15 november 2026.
  6. Socker, Livsmedelsverket. Kontrollerad 15 november 2026.
  7. Clostridium botulinum, Livsmedelsverket. Kontrollerad 15 november 2026.
  8. Det ekonomiska värdet av honungsbin i Sverige (Jordbruksinformation 1 – 2020), Jordbruksverket. Kontrollerad 15 november 2026.
  9. Honung, Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  10. Att skaffa bin, Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  11. Säker honungshantering – svenska branschriktlinjer för honungsproduktion (2023), Honungsringen, Biodlarna och Biodlingsföretagarna. Kontrollerad 15 november 2026.
  12. Biodlarnas etikett – en kvalitetsmärkning, Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  13. Honung (lokal förening), Alingsås Biodlareförening (SBR). Kontrollerad 15 november 2026.

Sidan uppdaterades senast 15 november 2026. Hittar du något som inte stämmer? Tipsa oss.