Hur gör bin honung? Från nektar till färdig honung

En burk honung är resultatet av tusentals flygturer och ett noggrant samarbete mellan bin i olika åldrar. Bina gör honung för sin egen skull. Det är samhällets matförråd för de månader då inget blommar. Här följer vi nektardroppen från blomman till den täckta cellen. Översikten över hela samhället finns i Bisamhället.

Steg 1: dragbina samlar nektar

Arbetsbin blir dragbin vid ungefär tre veckors ålder, enligt SBR. De samlar nektar, pollen, vatten och kåda, och specialiserar sig oftast på en sak i taget, skriver Friska bin. Honungsbiet är en generalist som kan samla nektar och pollen från de flesta blommande växter, och bina samlar varje dag från april till oktober, enligt Jordbruksverket.

Nektarn bärs hem i honungsblåsan. Där tar dragbiet inte hand om den själv. Friska bin beskriver att det är andra, lite äldre arbetsbin i kupan som tar emot nektarn från dragbina och omvandlar den till honung. Hittar ett återvändande dragbi ingen som tar emot lasten ställer det sig på flustret och dansar och vibrerar. Det kallar snabbt fler mottagarbin till ingången. Läs mer om arbetsbiets olika yrken i Arbetsbiet.

Steg 2: enzymer bryter ner sockret

Mottagarbiet väljer en cell och bearbetar nektardroppen i munnen i cirka 20 minuter, enligt Friska bins genomgång. Samtidigt tillsätter det enzymer som bryter ner sockerarter, och väteperoxid som hindrar att honungen förstörs. Både enzymerna och väteperoxiden kommer från körtlar hos de äldre bina. Flera bin lägger nektar i samma cell.

Resultatet är att nektarns sockerarter bryts ner till de enkla sockerarter som dominerar i honung. SBR skriver att huvuddelen av sockret i honung är druvsocker och fruktsocker.

Steg 3: bina torkar honungen

Nektar innehåller mycket mer vatten än honung. I cellen fortsätter honungen att mogna, medan fukthalten sjunker tack vare att bina fläktar, skriver Friska bin. Samma fläktande används för att kyla kupan när det är varmt.

Färdig honung består enligt SBR kemiskt sett av ungefär 75 % sockerarter och 20 % vatten. Den låga vattenhalten är det som gör att honungen håller. Friska bin påpekar att honung med vattenhalt över 20 % kan jäsa under lagringen. Det är därför biodlaren väntar tills honungen är mogen innan hen skattar.

Steg 4: cellen täcks med vax

När honungen är klar täcker bina cellen med ett lock av vax. För biodlaren är täckningen tecknet på att honungen är mogen. Friska bin rekommenderar att minst 60–70 % av cellerna på en honungsram är täckta innan den skattas.

Vaxet är dyrt för bina. Friska bin anger att bina behöver 8 kilo honung för att producera 1 kilo vax. Vaxet utsöndras från körtlar på undersidan av bakkroppen hos unga arbetsbin, som är mest aktiva i byggandet runt 12–14 dagars ålder enligt SBR.

Vad finns i honungen?

Förutom socker och vatten innehåller honung enligt SBR bland annat enzymer, mineralämnen, aminosyror, spårämnen, vitaminer och aromatiska ämnen. Mörkare honung innehåller fler mineralämnen.

Smak och färg kommer från blommorna

Honungens lukt, smak och färg beror på vilka blommor bina hämtat nektar från, skriver SBR. Färgen kan variera från vitt via gult till nästan svart. Ingen kan styra binas insamling helt. En ljunghonung består till exempel inte bara av ljungnektar, men inslaget är så stort att det märks. I allmänhet är försommarhonung ljusare och mildare, och höstens honung mörkare och smakrikare. Läs mer i Honung.

Varför kristalliserar honung?

Svensk honung är i regel fast, förklarar SBR, eftersom våra blommors nektar innehåller relativt mycket druvsocker. Rapshonung blir mycket fast av samma skäl. Importerad honung kan vara flytande om nektarn har en högre halt av fruktsocker. Hur du hanterar fast honung, se Kristalliserad honung.

Honung av honungsdagg

Bina samlar inte bara nektar. Livsmedelsverket skiljer mellan blomhonung, eller nektarhonung, och bladhonung. Bladhonung görs av honungsdagg, de söta utsöndringarna från bland annat bladlöss och barrlöss. Friska bin beskriver en problematisk variant, cementhonung. Den kommer från honungsdagg från till exempel stora granbarrlusen och innehåller sockerarten melicitos. När bina torkar honungen kristalliserar den blixtsnabbt i kakan, och den går inte att slunga.

Pollen är något annat

Bina samlar också pollen, men det blir inte honung. Pollen är samhällets protein. Friska bin beskriver hur pollenet lagras i celler på eller nära yngelklotet, där det kallas bibröd. Ambina äter det för att kunna producera fodersaft till larverna. Honung är energi, pollen är byggmaterial. Ett samhälle behöver båda för att växa.

Hur mycket honung gör ett samhälle?

Ett samhälle gör mer honung än det behöver för vintern, och det är överskottet biodlaren skattar. Jordbruksverket redovisar en medelskörd i Sverige på 28 kg honung per samhälle för 2009–2018. Skörden varierade från 15–19 kg i Västerbotten till 40–44 kg i Skaraborg och södra Kalmar län. Dragväxterna i landskapet förklarar mycket av skillnaden. Vad bina samlar från vilka växter kan du läsa om under Dragväxter.