Bidrottningen: samhällets mor och doftdirigent

Fakta om bidrottningen (visen): hur hon blir drottning, parningsflygen, hur många ägg hon lägger, hur stor hon är, hur länge hon lever och när du byter henne.

Av redaktionenUppdaterad 15 november 202610 källorSå granskar vi

En märkt bidrottning med lång bakkropp omgiven av arbetsbin på vaxkakan
En märkt bidrottning med lång bakkropp omgiven av arbetsbin på vaxkakan

Snabbt svar

Bidrottningen, eller visen, är den enda fullt könsutvecklade honan i bisamhället. Hon lägger alla ägg, enligt SBR upp till omkring 2 000–3 000 per dygn på toppen av säsongen, och styr samhället med doftämnen. Hon utvecklas på 16 dygn, parar sig under några flygturar i början av livet och kan leva i flera år. De flesta biodlare byter henne efter två till tre år.

Bidrottningen, i biodlarspråk även kallad visen, är den enda fullt utvecklade honan i samhället. Hon lägger alla ägg, men hennes roll är större än så. Med sina doftämnen håller hon ihop samhället. Ett samhälle med en fungerande drottning kallas viseriktigt, ett utan drottning viselöst. Här beskriver vi drottningens liv, från cellen till drottningbytet. Översikten över hela samhället finns i Bisamhället.

Hur blir ett bi drottning?

Drottningen kläcks ur ett vanligt befruktat ägg, precis som arbetsbina. Skillnaden är maten. SBR förklarar att drottninglarven under hela sin utveckling matas med en tjock, vit fodersaft, gelé royale, som består av lika delar av två körtelsekret. Arbetar- och drönarlarverna får en annan sammansättning. Arbetsbina är honor med outvecklade könsorgan, just på grund av den mindre näringsrika födan. Friska bin betonar att drottningen inte skiljer sig genetiskt från sina systrar. Det är den speciella dieten som gör henne till drottning.

Drottningen utvecklas i en egen cell. Drottningcellerna är de största i samhället, ollonformiga och hänger med öppningen nedåt. Enligt SBR:s tabell tar utvecklingen 16 dygn: 3 dygn som ägg, 5 som larv och 8 som puppa. Det är snabbare än för arbetsbin (21 dygn) och drönare (24 dygn).

Bina kan dra upp en drottning från en späd arbetarlarv genom att bygga en drottningcell över den. Det gör de när drottningen försvinner, när de vill byta ut henne eller när de förbereder svärmning. Det är också grunden för drottningodling.

Hur stor är drottningen?

Drottningen är lätt att känna igen när man väl har sett henne. SBR beskriver den nykläckta drottningen som längre än både arbetsbiet och drönaren och något tjockare än arbetsbiet. Vid maximal äggproduktion väger hon 0,23 g. Som jämförelse väger ett nykläckt arbetsbi 0,06 g, enligt samma källa. Bakkroppen är lång och sticker ut bakom vingarna. Före en svärmning kan hon vara nedbantad och smalare än tidigare, skriver SBR. Det gör henne lättare att flyga och svårare att hitta.

Parningsflygen

En ungdrottning som har krupit ur cellen letar först upp eventuella rivaler och försöker döda dem. Normalt tolereras bara en drottning i samhället. SBR beskriver förloppet:

  1. Efter ungefär tre dagar visar hon tecken på könsmognad.
  2. Hon flyger normalt ut den 6:e eller 7:e dagen. Hon kan bli parad redan vid första utflygningen, men oftast är de första turerna orienteringsflygningar på 1–20 minuter.
  3. Hon avlägsnar sig i medeltal högst 2 km från kupan, och parningen sker på 6–20 meters höjd.
  4. Hon är könsmogen i fyra veckor. Har hon inte blivit parad under den tiden blir hon en drönarmoder som bara kan lägga obefruktade ägg.

Parningen sker vid så kallade drönarsamlingsplatser, dit drönare från kupor inom ungefär 3 km brukar samlas, enligt SBR. Sedan lämnar drottningen normalt inte kupan igen förrän hon följer med en svärm, skriver SBR. Läs mer om drönarna i Drönaren.

Äggläggning

Drottningen börjar lägga ägg blygsamt tidigt på våren. På toppen av säsongen lägger hon enligt SBR:s sida om binas biologi omkring 2 000 ägg per dygn. SBR:s sida om bisamhället skriver att en bra drottning ”sägs kunna lägga upp till 3000 ägg per dygn”. Under ett helt liv kan hon lägga över 500 000 ägg, enligt SBR.

Drottningen avgör själv om ägget blir befruktat. Friska bin förklarar att beslutet grundar sig på cellstorleken, som arbetsbina bestämmer. I en arbetarcell lägger hon ett befruktat ägg, som blir en hona. I en drönarcell lägger hon ett obefruktat ägg, som blir en drönare.

Drottningen styr med doft

Kring drottningen finns alltid en krets av bin, hennes hovstat. De matar henne med fodersaft, rör vid henne med antennerna och slickar henne. På så sätt sprids drottningens doftämnen, feromonerna, ut i samhället, skriver SBR. Friska bin beskriver att feromonerna:

  • motverkar att nya drottningceller byggs
  • dämpar utvecklingen av arbetsbinas äggstockar
  • stimulerar födosöket
  • håller samman samhället.

Men styret går åt båda hållen. Arbetsbina har ”sista ordet”, skriver Friska bin. En drottning som anses vara av dålig kvalitet dödas och ersätts. När feromonerna inte längre når alla bin, till exempel i ett mycket stort samhälle, kan arbetsbina börja förbereda svärmning.

Hur länge lever en drottning?

Här skiljer sig källorna åt, och det är värt att visa alla:

Källa Uppgift
SBR, Binas biologi Livstid 4–5 år
SBR, Bisamhället Byts normalt ut efter 2–3 år, när bina vill ersätta henne med en mer produktiv drottning
Friska bin Lever vanligtvis omkring två år, men kan överleva upp till fem år

Skillnaden handlar om vad som mäts: hur länge en drottning kan leva, eller hur länge hon brukar sitta kvar innan bina eller biodlaren byter henne. När hennes äggläggning sviktar upplever bina det enligt SBR som en fara för samhällets fortlevnad. Bina ersätter henne då genom ett stilla byte, där en dotter tar över. Mer om binas livslängd finns i Hur länge lever ett bi?.

När ska man byta drottning?

SBR:s råd mot svärmning är att byta drottningen innan hon blir för gammal. Friska bin skriver att en ny 1-årig drottning eliminerar svärmtendensen, och att 2-åriga drottningar med goda svärmtröga anlag brukar stanna till efter midsommar. Ju äldre drottningen är, desto naturligare är det för samhället att börja dra fram nya drottningar.

En ung drottning är också en fördel inför vintern. Friska bin skriver att hon ofta lägger ägg längre in på hösten och startar tidigare på våren, och att drottningbyte i samband med invintringen ofta fungerar bra. När du tillsätter en ny drottning gäller samma regler som vid avläggare: bina ska känna sig viselösa, sakna alternativ och få tid att vänja sig.

Om drottningen försvinner

Utan drottning drar bina upp en ny, om det finns ägg eller unga arbetarlarver. Det tar tid. SBR räknar med ungefär en månad innan ett viselöst samhälle har en ny äggläggande drottning. Om det inte finns larver att dra upp en ny ur, eller om ungdrottningen aldrig blir parad, kan samhället bli ett puckelsamhälle. Friska bin påpekar att bara täckt drönaryngel på våren kan betyda att drottningen är borta, oparad eller har fått slut på befruktade ägg.

Vanliga frågor

Hur länge lever en bidrottning?

Källorna skiljer sig. SBR:s sida om binas biologi anger en livstid på 4–5 år. SBR:s sida om bisamhället säger att hon normalt byts ut efter 2–3 år, och Friska bin anger att en drottning vanligtvis lever omkring två år men kan leva upp till fem.

Hur stor är en bidrottning?

Enligt SBR är den nykläckta drottningen längre än både arbetsbiet och drönaren, och något tjockare än arbetsbiet. Vid maximal äggproduktion väger hon 0,23 g.

Hur många gånger parar sig drottningen?

SBR skriver att drottningen parar sig endast en gång i livet, under en kort period när hon är ung. Därefter lägger hon ägg resten av livet utan att para sig igen.

Varför heter drottningen vise?

Vise är ett annat ord för bidrottningen. Det lever kvar i biodlarnas ord som viseceller (drottningceller), viseriktig, ett samhälle med fungerande drottning, och viselös, ett samhälle utan drottning.

Källor

  1. Bisamhället, Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  2. Binas biologi, Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  3. Svärmning, Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  4. Avläggare, Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  5. Avläggarproduktion – för utökning och avsalu (PDF, 2017), Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  6. Flitig som ett bi – en strategi för överlevnad, Friska bin (SBR, Biodlingsföretagarna och SLU:s bihälsorådgivare). Kontrollerad 15 november 2026.
  7. Svärmning, Friska bin. Kontrollerad 15 november 2026.
  8. Invintring, Friska bin. Kontrollerad 15 november 2026.
  9. Skötseltips i april, Friska bin. Kontrollerad 15 november 2026.
  10. Skötselplan för föreningsbigården i Li (lokal plan, Västkusten), Kungsbackatraktens biodlarförening (SBR). Kontrollerad 15 november 2026.

Sidan uppdaterades senast 15 november 2026. Hittar du något som inte stämmer? Tipsa oss.