Bisjukdomar: översikt över sjukdomar och skadedjur hos bin

Bin kan drabbas av bakterier, svampar, virus, parasiter och skadedjur, precis som andra djur. Några sjukdomar är ganska harmlösa, men andra kan slå ut hela bigårdar och sprida sig till grannarnas bin. Här får du en översikt över de vanligaste bisjukdomarna i Sverige, vad lagen kräver av dig och hur du lägger upp varroabekämpningen under året.

Vilka bisjukdomar finns i Sverige?

Jordbruksverket delar in sjukdomarna efter orsak: bakterier, svampar, virus, encelliga organismer, kvalster och skadedjur. Tabellen sammanfattar de sjukdomar du som biodlare oftast behöver känna till.

Sjukdom eller skadegörare	Orsak	Drabbar	Regler
Varroa	Kvalstret Varroa destructor	Yngel och vuxna bin	Lagstadgad bekämpning (varroasjuka)
Amerikansk yngelröta	Bakterien Paenibacillus larvae	Yngel	Lagstadgad bekämpning, samhället förintas
Europeisk yngelröta	Bakterien Melissococcus plutonius	Yngel	Ej lagstadgad, men kontakta bitillsynsman
Nosema och utsot	Mikrosporidien Vairimorpha (tidigare Nosema)	Vuxna bin	Inga restriktioner
Kalkyngel	Svampen Ascosphaera apis	Yngel	Inga restriktioner
Vaxmott (vaxmal)	Fjärilarna Galleria mellonella och Achroia grisella	Vax och svaga samhällen	Inga restriktioner
Trakékvalster	Acarapis woodi	Vuxna bin	Lagstadgad bekämpning (kvalstersjuka)
Lilla kupskalbaggen	Aethina tumida	Bin och humlor	Anmälningspliktig i EU
Tropilaelapskvalster	Tropilaelaps spp.	Yngel	Anmälningspliktig i EU

Enligt Jordbruksverket är det bara varroakvalster, amerikansk yngelröta och europeisk yngelröta av de lagreglerade sjukdomarna som hittills har påträffats i Sverige. Lilla kupskalbaggen har ännu inte hittats här, men den finns i Italien.

Varroa: den sjukdom alla biodlare måste hantera

Varroakvalstret upptäcktes i Sverige 1987 på Gotland och 1991 på fastlandet. I dag finns det i större delen av landet. Kvalstret förökar sig i yngelcellerna och föredrar drönaryngel. Enligt Jordbruksverket kan antalet kvalster i ett samhälle 100-faldigas på ett år, eller ungefär tiodubblas från ett år till nästa. Utan bekämpning dör de flesta angripna samhällen inom några år, skriver FriskaBin. Läs mer i vår guide om varroa.

Yngelröta: två olika bakteriesjukdomar

Amerikansk yngelröta är den allvarligaste yngelsjukdomen. Bakteriens sporer kan överleva i decennier i vax, honung och gammalt kupmaterial. Konstateras symtom ska både bin och bikupa destrueras.

Europeisk yngelröta ger ofta diffusa symtom: missfärgade larver i förvridna ställningar, hålat yngel och ibland sur lukt. Jordbruksverket ser just nu en ökning av antalet fall och uppmanar biodlare att vara extra uppmärksamma. Sjukdomen är mycket smittsam mellan samhällen och sprids med bin, vax, kupmaterial och biodlarens hantering. Enligt FriskaBin finns inga tillåtna läkemedel mot den i Sverige.

Svampsjukdomar och vuxna bin

Kalkyngel syns som vita till gråsvarta, kritliknande ”mumier” på flustret och kupbottnen. Nosema och utsot drabbar de vuxna binas tarm och märks som svag vårutveckling och ibland avföringsfläckar i och på kupan. Båda gynnas av gamla vaxkakor där sporerna samlas.

Vaxmott

Vaxmotten är ett skadedjur snarare än en sjukdom. Starka samhällen klarar sig oftast, men i förrådet kan larverna förstöra utbyggda ramar på kort tid.

Exotiska hot: lilla kupskalbaggen och tropilaelaps

Två skadegörare som ännu inte finns i Sverige övervakas särskilt. Lilla kupskalbaggen (Aethina tumida) kan angripa både honungsbin och humlor och finns i Italien. Tropilaelapskvalster liknar varroa och kan förväxlas med den. Jordbruksverkets faktablad uppmanar dig att anmäla misstänkta fynd så snart som möjligt och att skicka misstänkta exemplar döda, i en tät behållare, till SLU:s institution för ekologi i Uppsala för artbestämning. EU förbjuder import av paketbin och bisamhällen från länder utanför EU, bland annat för att hålla dessa skadegörare borta.

Trakékvalster (Acarapis woodi) orsakar kvalstersjuka. Det omfattas av lagstadgad bekämpning men har enligt Jordbruksverket inte påträffats i Sverige.

Vilka bisjukdomar är anmälningspliktiga?

Grundregeln är enkel. Enligt Jordbruksverket ska du genast anmäla till bitillsynsmannen eller länsstyrelsen om du misstänker eller vet att ett bisamhälle har angripits av en smittsam sjukdom eller ett skadedjur. Anmälan kostar ingenting.

Enligt 1 § bisjukdomsförordningen (1974:212) får bekämpning ske enligt bisjukdomslagen när det gäller amerikansk yngelröta, kvalstersjuka och varroasjuka. Det är de sjukdomar där bitillsynsmannen kan besluta om åtgärder som behandling, flyttförbud och förintande.

Några viktiga undantag och tillägg:

• Varroa inom restriktionszon: ligger din bigård i ett område som redan är smittförklarat för varroa behöver du inte anmäla misstänkt varroa (Jordbruksverket). Utanför restriktionszonen måste bitillsynsmannen kontaktas enligt lag.
• Europeisk yngelröta: omfattas inte av lagstadgad bekämpning. Jordbruksverket ber dig ändå att inte flytta bin eller material, att dokumentera symtomen och att alltid kontakta bitillsynsmannen för eventuell provtagning.
• Lilla kupskalbaggen och tropilaelapskvalster: båda är anmälningspliktiga skadegörare i EU. Jordbruksverkets faktablad säger att du ska anmäla fyndet så snart som möjligt i första hand till veterinär eller länsveterinär och i andra hand till din bitillsynsman.

Vem kontaktar du: bitillsynsman, länsstyrelse eller veterinär?

Situation	Kontakta först	Därefter
Misstänkt amerikansk eller europeisk yngelröta	Bitillsynsmannen	Länsstyrelsen
Varroa utanför restriktionszon	Bitillsynsmannen	Länsstyrelsen
Annan misstänkt smittsam sjukdom	Bitillsynsmannen eller länsstyrelsen	–
Misstänkt lilla kupskalbagge eller tropilaelapskvalster	Veterinär eller länsveterinär	Bitillsynsmannen
Flytt av bin ur en smittförklarad zon	Bitillsynsmannen (tillstånd krävs)	–

Bitillsynsmannen utses av länsstyrelsen och har i uppdrag att kontrollera och bekämpa bisjukdomar i sitt distrikt. Hen undersöker samhället, tar prover och kan besluta om flytt, behandling och förintande. Du som biodlare är skyldig att hjälpa till vid undersökning, behandling och förintande. Du hittar din bitillsynsman på länsstyrelsens Bitillsynskarta. Läs mer om hur tillsynen fungerar på vår sida om bitillsyn.

Reglerna är på väg att ändras. Jordbruksverket planerar en ny organisation för bihälsa med nya regler till bisäsongen 2028. Under 2026 och 2027 arbetar länsstyrelserna och bitillsynsmännen som vanligt.

Smittförklarade områden och flytt av bin

Jordbruksverket smittförklarar områden kring utbrott. Vid amerikansk yngelröta upprättas vanligtvis en skyddszon med en radie på minst 3 kilometer och ofta en övervakningszon på minst 10 kilometer. För varroa är stora delar av landet smittförklarade: alla kommuner i de flesta län i Götaland och Svealand, och delar av Norrland. Hittas varroa utanför zonen smittförklaras ett nytt område med 3 kilometers radie.

Ur en smittförklarad zon får du inte flytta levande bin, utbyggda vaxkakor, begagnade kupor eller begagnade redskap utan bitillsynsmannens tillstånd. Bin får inte flyttas från restriktionszon för varroa till ett område utan varroa. Aktuella kartor finns på Jordbruksverkets sida om aktuella restriktioner för bin och humlor. Bitillsynsmannen kan svara på vad som gäller just där du har dina bin.

Integrerad varroabekämpning över året

Varroa går inte att bli av med en gång för alla. Enligt FriskaBin fungerar ett integrerat bekämpningskoncept bäst, där två till fyra metoder används vid olika tidpunkter under säsongen och där du mäter angreppsgraden för att avgöra om fler åtgärder behövs. Jordbruksverkets broschyr Bekämpa varroa ger den här planen:

När	Åtgärd	Varför
April–juni	Skär bort täckt drönaryngel	Kvalstren föredrar drönaryngel; tidig minskning bromsar tillväxten
Slutet av juni, senast början av juli	Kontrollera kvalstermängden	Avgör om och när du behöver behandla
Första halvan av augusti (vid behov)	Myrsyrabehandling efter skattning	Når även kvalster i täckta celler, ger friskare vinterbin
November/december	Oxalsyrabehandling i yngelfritt samhälle	Samhället övervintrar med få kvalster

Beslutet i augusti styrs av nedfallet i slutet av juni. Jordbruksverket anger: fler än 10 kvalster per dag i genomsnitt, behandla snarast; 5–10 kvalster, behandla med myrsyra första halvan av augusti och med oxalsyra i november/december; färre än 5 kvalster, behandla med oxalsyra i november/december.

Godkända läkemedel mot varroa

Enligt Läkemedelsverkets produktregister (kontrollerat 2026-11-15) är dessa receptfria läkemedel godkända för bin i Sverige:

Preparat	Verksam substans	Säljs i Sverige?
Apiguard vet (gel)	Tymol	Ja
Apistan vet	Tau-fluvalinat	Ja
Apivar vet	Amitraz	Ja
Oxybee	Oxalsyradihydrat	Ja
Dany’s BienenWohl	Oxalsyradihydrat	Har ej funnits till försäljning
Formic acid NOD	Myrsyra	Har ej funnits till försäljning
VarroMed	Myrsyra och oxalsyradihydrat	Har ej funnits till försäljning

Polyvar avregistrerades 2022. Jordbruksverket varnar för att kvalstren kan bli resistenta mot vissa läkemedel. Resistens mot tau-fluvalinat påvisades i Sverige första gången 2010, enligt FriskaBin.

Journal över alla behandlingar

Honungsbin är livsmedelsproducerande djur. Därför ska du föra läkemedelsjournal, även när du använder organiska syror som myrsyra och oxalsyra. Notera bland annat vilket samhälle, orsak, preparat, datum, mängd och var du köpt det. Journalen ska sparas i minst fem år (Jordbruksverket).

Bihälsa genom året: vad du ska titta efter

Sjukdomarna visar sig vid olika tider. Så här kan du fördela uppmärksamheten, utifrån Jordbruksverket och FriskaBin:

Period	Titta särskilt efter	Varför
Vår	Svag vårutveckling, utsotsfläckar, döda bin framför kupan	Nosemainfektionen når sin topp på våren
Vår och försommar	Kalkyngelmumier på flustret, hålat yngel	Kalkyngel gynnas av fukt och nedkylt yngel
Slutet av juni	Varroanedfall	Grunden för beslut om behandling i augusti
Sensommar	Missfärgade, förvridna larver	Europeisk yngelröta visar sig ofta när draget avtar eller vädret försämras
Sensommar och höst	Insjunkna, mörka cellock i övergivet täckt yngel	Jordbruksverket rekommenderar då kontroll för amerikansk yngelröta
Sommar	Vaxmott i förrådet	Utbyggda ramar som står kvar i förrådet i värmen angrips lätt

Skriv ner vad du ser vid varje genomgång. En bigårdsjournal gör det lättare att se förändringar och att svara på bitillsynsmannens frågor om något skulle hända.

Så förebygger du bisjukdomar

Jordbruksverket kallar det förebyggande arbetet för biosäkerhet och säger att det är den viktigaste insatsen. Några av deras råd:

• Byt vax regelbundet. Ett riktmärke är att förnya allt vax vart tredje till vart femte år. Gammalt vax samlar sporer av yngelröta, kalkyngel och nosema.
• Syna yngelrummet flera gånger under yngelperioden, så att du upptäcker yngelsjukdomar tidigt.
• Rengör redskapen innan du använder dem i en annan bigård.
• Mata inte bina med honung från andras bigårdar, och använd inte utbyggda vaxkakor från andra biodlare.
• Ställ krav när du köper bin. Säljaren bör ha provtagit bina för amerikansk yngelröta med negativt svar.
• Förvara honung, vax och begagnade kupor så att bin inte kommer åt dem.

Har du frågor om symtom du inte känner igen är din lokala biodlarförening och bitillsynsmannen de bästa kontakterna. Många föreningar tar upp bihälsa på sina kurser.