Drönarramsmetoden: skär bort drönaryngel mot varroa

Drönarramsmetoden är den enklaste varroaåtgärden du kan göra utan några preparat alls. Den kallas ibland byggram eller drönarutskärning och bygger på en enkel iakttagelse: varroakvalstret lägger helst sina ägg i drönarceller. Ger du bina en ram där de bygger drönarceller, och sedan tar bort det täckta ynglet, tar du bort kvalstren med det.

Varför fungerar drönarramen?

Varroahonan söker sig till en larv strax innan bina täcker cellen och förökar sig sedan inne i den täckta cellen. Hon föredrar drönaryngel framför arbetaryngel. Jordbruksverket förklarar att du därför kan hålla nere kvalstermängden genom att skära ut drönarynglet under den tid det produceras. FriskaBin förklarar att kvalstret föredrar drönaryngel eftersom det ökar dess chans att föröka sig. Läs mer om drönarnas utveckling i guiden om drönare.

Effekten är störst tidigt. Varroans tillväxt är exponentiell, och FriskaBin påpekar att det därför har stor betydelse för angreppsgraden senare på säsongen om du bromsar den redan på försommaren.

När ska du använda drönarramen?

Moment	Tidpunkt	Källa
Sätt in ramen	Så tidigt som möjligt, gärna vid vårinspektionen	Jordbruksverket, FriskaBin
Metoden fungerar bäst	April–juni, när samhället producerar drönaryngel	Jordbruksverket
Sluta skära	När drönarproduktionen minskar, oftast efter midsommar	Jordbruksverket
Riktmärke för slut	Strax efter midsommar, när samhället nått sin säsongstopp	FriskaBin

Den lokala skötselplanen från Kungsbackatraktens biodlarförening på västkusten skär drönarramen en gång i veckan till och med 30 juni och tar bort ramarna i juli. Det är ett exempel på lokal praxis i södra Sverige. Var du än bor gäller Jordbruksverkets princip: fortsätt så länge bina producerar drönare.

Ramen sätts in i samband med vårundersökningen. Fortsätt så länge bina bygger drönarceller, eller tills det blir för arbetsamt att lyfta skattlådorna för att nå ramen, som FriskaBin uttrycker det.

Tvådelad, tredelad eller hel ram?

Jordbruksverket skriver att du kan använda en hel eller halv ram, eller en ram delad i två eller tre sektioner. Det är inte nödvändigt att sätta in en vaxmellanvägg i en delad ram; bina bygger ut den ändå.

Ramtyp	Intervall	Så går det till
Tvådelad	Var 10:e dag	Efter 10 dagar skärs ena sektionen ut. Därefter tas en täckt sektion bort var 10:e dag.
Tredelad	Var 7:e dag	Efter en vecka skärs två sektioner ut, efter ytterligare en vecka en till. Därefter tas en täckt sektion bort var 7:e dag.
Hel ram	Cirka var 10:e dag	En ny drönarram sätts in ungefär 10 dygn efter att bestiftningen av den första börjat. Den första tas ut 10 dygn senare, när den är täckt.

För hel ram rekommenderar FriskaBin mellanväggar präglade för drönarbygge eller ramar som redan byggts ut med drönarvax.

Det viktiga, oavsett ramtyp, är att du tar bort ynglet när det är täckt men innan drönarna kryper ut. Kryper drönarna ut har du i stället hjälpt kvalstren att föröka sig. Missar du ett tillfälle, skär bort sektionen så snart du kan.

Var i kupan ska ramen sitta?

Jordbruksverket skriver att drönarramen bör ha kontakt med yngelklotet och placeras i yttre delen av det, men gärna med yngel på båda sidor. FriskaBin säger kortare att ramen ska ha kontakt med yngelklotet.

Kontrollera ynglet du skär bort

Det utskurna drönarynglet är ett bra diagnostiskt verktyg. FriskaBin nämner undersökning av täckt drönaryngel som ett sätt att påvisa varroa, eftersom kvalstren samlas där. Öppna några celler och titta efter rödbruna kvalster på de vita drönarpupporna. Ser du många är det en signal att följa upp med en ordentlig varroakontroll.

Spärrboxmetoden: en släkting till drönarramen

Jordbruksverket beskriver ytterligare en biodlingsteknisk metod, spärrboxmetoden. Här stängs drottningen in på en ram i tre på varandra följande steg, och de ramar där hon lagt ägg tas bort innan bina kryper ut. Kvalstren har då sökt sig in i just de cellerna och försvinner med ramarna. Det första ingreppet görs första till andra veckan i juni, då drottningen placeras på en utbyggd ram i spärrboxen som hängs in i samhället. Jordbruksverket har en egen broschyr om spärrboxmetoden, och din lokala biodlarförening kan ofta visa hur den görs i praktiken.

Vanliga frågor i bigården

Måste drottningen hittas? Nej, inte för drönarramen. Det är bina som bygger drönarcellerna och drottningen som lägger ägg i dem på egen hand.

Kan jag använda ramen i flera samhällen? Jordbruksverket råder dig generellt att vara försiktig med att använda samma redskap i olika bigårdar och att rengöra redskap innan de används i en annan bigård. Låt varje samhälle ha sin egen drönarram.

Hur många ingrepp blir det? Med tvådelad ram från april till strax efter midsommar blir det ett ingrepp ungefär var tionde dag, alltså några gånger per månad. Det passar bra ihop med de genomgångar var 7–10 dag som Biodlarna rekommenderar under sommaren.

Drönarramen räcker inte ensam

FriskaBin är tydlig: att avlägsna täckt drönaryngel räcker inte som enda bekämpningsåtgärd, men är ett mycket bra komplement. Därför ingår metoden i Jordbruksverkets bekämpningsplan tillsammans med nedfallskontroll i slutet av juni, myrsyra i augusti vid behov och oxalsyra i november/december. Jordbruksverket nämner också att myrsyra kan kombineras med drönarbortskärning och spärrboxmetoden.

Hela årsplanen och de godkända behandlingarna finns i guiden om varroa och på översiktssidan om bisjukdomar.