Varroa: så känner du igen och bekämpar varroakvalster

Varroakvalstret är den parasit som har förändrat biodlingen mest de senaste decennierna. I dag måste nästan alla svenska biodlare räkna med att hantera varroa varje år. Här går vi igenom hur kvalstret lever, hur du upptäcker det och hur en sammanhållen bekämpning ser ut.

Vad är varroa?

Varroa (Varroa destructor) är ett spindeldjur med åtta ben. Det har samma rödbruna färg som bilusen och förväxlas lätt med den, men bilusen är en insekt med sex ben och är mer långsmal. Kvalstret är cirka 1,7 mm brett och 1,3 mm långt, enligt Jordbruksverket.

Kvalstrets ursprungliga värd är det asiatiska biet Apis cerana, skriver FriskaBin. I Sverige hittades varroa första gången 1987 på Gotland och 1991 på fastlandet. Sedan dess har det spridit sig norrut och kan i dag påvisas i större delen av landet.

Så förökar sig varroakvalstret

Det är bara kvalsterhonor som sitter på de vuxna bina. De följer med ambina till yngelcellerna och kryper ner till larven strax innan cellen täcks. Honan föredrar drönaryngel framför arbetaryngel. Cirka 2 dygn efter att cellen täckts börjar hon lägga ägg. Kvalsterynglen lever på biyngelets fettkropp, och när biet kryper ut följer de nya honorna med.

Det ger en snabb tillväxt. Enligt Jordbruksverket kan antalet kvalster i ett samhälle 100-faldigas på ett år. Eftersom många kvalster dör under vintern blir ökningen ungefär tiofaldig från ett år till nästa. Kvalstren lever ungefär 2 månader på sommaren och 7 månader på vintern.

Kvalstren sprids mellan samhällen genom binas naturliga beteende, ungefär fem kilometer om året, men också genom människor, till exempel med handel med drottningar och flytt av samhällen.

Symtom på varroa

Det är svårt att se kvalstret på vuxna bin, så ett samhälle kan ha varroa utan att du märker det. När angreppet blir kraftigt kan du enligt Jordbruksverket:

• se missbildade bin och bin som inte kan flyga, både på flustret och på vaxkakorna
• hitta döda puppor som bina har städat ut
• se genombitna cellock och ett oregelbundet yngelläge med många tomma celler

Enligt FriskaBin är virusskador vanliga symtom, till exempel missbildade vingar orsakade av deformed wing virus (DWV). FriskaBin påpekar också att samhällen med synliga skador oftast är hårt angripna och i många fall nära kollaps. Därför ska du inte vänta på symtom utan mäta angreppsgraden regelbundet. Hur du gör ett nedfallsprov beskriver vi i guiden varroakontroll.

Var finns varroa i Sverige?

Jordbruksverket delar in landet i restriktionszon, där varroa har påvisats, och områden utanför zonen. Enligt Jordbruksverkets förteckning omfattar zonen i dag alla kommuner i de flesta län i södra och mellersta Sverige, med några undantag, samt delar av Norrland. Gränsen ändras när nya angrepp hittas, och det är din skyldighet att hålla dig uppdaterad, skriver FriskaBin. Den aktuella kartan finns på Jordbruksverkets sida om aktuella restriktioner för bin och humlor.

Läs mer om anmälan och kontakter på översiktssidan om bisjukdomar.

Så bekämpar du varroa: en plan för hela året

Jordbruksverket säger att du får bäst resultat när du kombinerar olika metoder: praktiska åtgärder i samhället, organiska syror och läkemedel. FriskaBin kallar det ett integrerat bekämpningskoncept, där två till fyra metoder används vid olika tidpunkter och där du mäter angreppet för att avgöra nästa steg.

Tid	Åtgärd	Läs mer
April–juni	Skär bort täckt drönaryngel	Drönarramsmetoden
Slutet av juni, senast början av juli	Mät kvalsternedfallet	Varroakontroll
Första halvan av augusti, vid behov	Myrsyra efter skattning	Myrsyrabehandling
November/december	Oxalsyra när samhället är yngelfritt	Oxalsyrabehandling

Planen kommer från Jordbruksverkets broschyr Bekämpa varroa. Nedfallet i slutet av juni avgör hur bråttom det är. Med fler än 10 kvalster per dag i genomsnitt ska du behandla snarast. Med 5–10 behandlar du med myrsyra i augusti och oxalsyra i november/december. Med färre än 5 räcker oxalsyra i november/december.

Jordbruksverket anger samma månader för hela landet. Hur säsongen ser ut där du bor vet din lokala biodlarförening, och i biodlingskalendern ser du varroauppgifterna tillsammans med årets övriga arbete.

Biotekniska metoder utan läkemedel

Att skära bort drönaryngel utnyttjar att kvalstren helst söker sig till drönarceller. FriskaBin beskriver det som ett mycket bra komplement som bromsar tillväxten tidigt, men inte som en metod som räcker ensam. Jordbruksverket nämner också spärrboxmetoden, där drottningen stängs in på en ram i tre steg och ramarna med ägg tas bort innan bina kryper ut. Första ingreppet görs första till andra veckan i juni.

Organiska syror

Myrsyra och oxalsyra finns naturligt i honung. Enligt Jordbruksverket ligger halterna efter en behandling inom det normala, förutsatt att du inte behandlar under eller strax före ett nektardrag. Myrsyra är den enda organiska syran som når kvalster i täckta celler. Oxalsyra når bara kvalster på vuxna bin och används därför när samhället saknar yngel.

Läkemedel

Det finns flera registrerade receptfria läkemedel mot varroa. Enligt Läkemedelsverkets register (kontrollerat 2026-11-15) säljs fyra av dem i Sverige:

Preparat	Verksam substans
Apiguard vet	Tymol
Apistan vet	Tau-fluvalinat
Apivar vet	Amitraz
Oxybee	Oxalsyradihydrat

Dessutom är Dany’s BienenWohl (oxalsyra), Formic acid NOD (myrsyra) och VarroMed (myrsyra och oxalsyra) godkända men har inte funnits till försäljning i Sverige. FriskaBin uppger att läkemedlen säljs via apotek, inte i biredskapsaffärer.

Resistens

Varroakvalster kan bli resistenta mot vissa läkemedel. Resistens mot tau-fluvalinat, den verksamma substansen i Apistan, påvisades i Sverige första gången 2010 i Värmland och har sedan hittats på flera håll, enligt FriskaBin. Vid misstänkt resistens bör du byta till ett annat preparat eller andra metoder.

Glöm inte journalen

All behandling av bin ska journalföras, även med organiska syror som inte är klassade som läkemedel. Skriv upp vilka samhällen du behandlat, när, med vad och vilken mängd. Journalen sparas i minst fem år och ska kunna visas vid kontroll (Jordbruksverket).