Bisvärm: varför bin svärmar och hur du hanterar en svärm

Bisvärm förklarad: varför bin svärmar, när det händer, hur en svärm ser ut, varför den oftast är fredlig och vem du ringer om en svärm landar hos dig.

Av redaktionenUppdaterad 15 november 20269 källorSå granskar vi

En bisvärm som hänger i en tät klase på en gren i ett äppelträd i en svensk trädgård
En bisvärm som hänger i en tät klase på en gren i ett äppelträd i en svensk trädgård

Snabbt svar

En bisvärm är bisamhällets sätt att föröka sig: den gamla drottningen flyger iväg med ungefär hälften av bina och slår sig ner i en klunga i ett träd eller en buske medan spejarbin letar ny bostad. Det sker oftast på försommaren. Svärmande bin är oftast mycket fredliga. Ser du en svärm, ring Biodlarnas svärmtelefon 0766-86 07 01 så snart som möjligt.

En bisvärm är ett av naturens mest dramatiska skådespel: plötsligt fylls luften av tusentals surrande bin, och en stund senare hänger de som en tät klase i ett träd. För den som inte är biodlare kan det se skrämmande ut. Men svärmen är bisamhällets naturliga sätt att föröka sig, och bina är oftast fredligare än någonsin. Här förklarar vi varför bin svärmar, när det händer och vad du gör om en svärm dyker upp.

Vad är en bisvärm?

Svärmning innebär att drottningen tillsammans med ungefär hälften av samhällets bin flyger iväg från kupan, skriver Biodlarna. De sätter sig i en buske eller ett träd i en gemensam klunga, och det är den klungan vi kallar svärm. Därifrån skickas spejarbin ut för att hitta en ny bostad.

Biodlarna liknar svärmen vid ett flyttlass. Kvar i den gamla kupan finns resten av bina och de svärmceller där bina fött upp nya drottningar. Ur ett samhälle har det alltså blivit två. Det är artens naturliga sätt att föröka sig och fortleva.

Hur ser en svärm ut?

Fas Så ser det ut
Utflykten Luften fylls av bin och ett öronbedövande surr
Klungan Bina samlas i en tät klase, ofta i ett träd nära kupan de just lämnat
Spejarfasen Klasen hänger stilla medan spejarbin flyger ut och in
Flytten Svärmen lyfter igen och flyger till den nya bostaden

Biodlarna skriver att tiden att hitta en ny bostad kan variera från någon timme upp till flera dagar. Ofta hittar bina ett ihåligt träd, en skorsten eller liknande där de kan bosätta sig. Inne i klasen sitter drottningen, och det är därför bina håller ihop.

Varför svärmar bin?

Enligt Biodlarna är det främst tre faktorer som påverkar om ett samhälle svärmar:

  1. Mängden yngel och bin i förhållande till utrymmet. När kupan blir trång ökar svärmlusten.
  2. Drottningens feromonutsöndring, alltså de doftämnen drottningen avger i samhället.
  3. Biodlarens skötsel. Hur och när biodlaren ger plats, byter drottning och kontrollerar samhället påverkar mycket.

Drottningens ålder spelar också roll. Biodlarnas utbildningsmaterial skriver att en ny ettårig drottning i stort sett eliminerar svärmtendensen, medan tvååriga drottningar med goda svärmtröga anlag brukar inte ge sig av före midsommar. Ju äldre drottningen är, desto naturligare blir det att svärmlusten väcks. Läs mer om drottningens roll i guiden om bidrottningen.

Svärmceller: det första tecknet

Bina förbereder svärmningen genom att bygga drottningceller, svärmceller, och föda upp nya drottningar. Biodlarna påpekar att bin naturligt bygger små drottningcellsanlag under vårexpansionen, men att det är först när cellen har ett ägg som man kan vara säker på att svärmning är på gång. Sitter bara en eller ett par drottningceller mitt på yngelkakan handlar det oftast om ett stilla byte, där samhället vill byta drottning utan att svärma.

När svärmar bin?

Bin svärmar oftast på försommaren, då det blir för trångt i kupan, skriver Biodlarna. Det finns ingen nationell källa som anger exakta svärmveckor för olika delar av landet, och tidpunkten varierar med väder, drag och samhällets styrka.

Några hållpunkter från källorna:

  • Jordbruksverket tillåter svärmfångstkupor 15 maj–31 juli. Det är en juridisk tidsgräns, men den speglar perioden då svärmar brukar förekomma.
  • Biodlarnas utbildningsmaterial säger att samhällen med tvååriga drottningar av svärmtröga linjer oftast inte svärmar före midsommar.
  • Biodlarna rekommenderar en extra svärmkontroll i början av sommaren om vädret varit kallt och nektardraget dåligt.

Var svärmar rapporteras just nu kan du se på Biodlarnas svärmkarta, som i realtid visar varifrån samtal till Svärmtelefonen kommer.

Är en bisvärm farlig?

Biodlarna skriver att bin som svärmar oftast är väldigt fredliga. Deras främsta mål är att hitta en ny boplats, och det är där deras fokus ligger. Bin sticks sällan i onödan; de använder gadden i självförsvar och dör kort efter ett stick. Det betyder inte att du ska gå fram och röra vid svärmen, men en svärm som passerar eller hänger i ett träd är sällan ett hot.

Vad gör du om du ser en svärm?

Det viktigaste är att agera snabbt men lugnt. Biodlarna förklarar att svärmen bara sitter i en klunga en begränsad tid. Väntar man för länge ger den sig av och bosätter sig på ett ställe den själv valt, och när svärmen har hittat en permanent bostad kan den inte tas bort av biodlare.

  1. Kontrollera att det är honungsbin. Svärmfångarna kan bara hjälpa till med bisvärmar, inte getingar. Osäker? Se vår guide bi eller geting.
  2. Ring Svärmtelefonen, 0766-86 07 01. Knappa in postnumret där svärmen finns så kopplas du till en svärmfångare i området. Tjänsten är kostnadsfri.
  3. Får du ingen träff, hitta närmaste biodlarförening via biodlarna.se/distrikt.
  4. Låt svärmen vara tills hjälpen kommer. Spruta inte på den och försök inte flytta den själv.

Mer detaljerade råd för dig som inte är biodlare finns i guiden bisvärm i trädgården.

Om bina redan har flyttat in

Har bina krupit in i en husvägg, skorsten eller ett ihåligt träd är det oftast för sent för en biodlare. Biodlarna skriver att husägaren då får kontakta ett saneringsföretag. Jordbruksverket påpekar att den som äger ett hus eller träd där förvildade honungsbin flyttat in kan få besök av en bitillsynsman, eftersom det kan bli aktuellt att bekämpa bisjukdomar på platsen. Bitillsynsmannen ansvarar däremot inte för att ta hand om svärmar som inte misstänks vara sjuka.

Bisvärm eller getingar?

Många samtal till svärmfångare gäller getingar, skriver Biodlarna. Skillnaden är viktig, eftersom svärmfångarna bara kan hjälpa till med honungsbin. Några kännetecken från Biodlarnas faktablad:

  • Utseende. Honungsbiet har en mjukare gul till orange färg med bruna inslag och är oftast lite hårigt. Getingen är gulare med svarta inslag, nästan hårlös och ser blank ut på håll.
  • Beteende vid matbordet. Getingar kommer gärna till saft, kakor och grillkött. Bin håller sig hellre till blommorna.
  • Bostad. Getingar bygger egna bon av tuggat trä som liknar en pappersboll, ofta under ett tak. En bisvärm hänger däremot som en levande klase av bin, utan något bo runt sig.

Hänger det en stor klase bin fritt i ett träd är det nästan alltid en bisvärm. Har du ett getingbo gäller helt andra råd; börja med vår jämförelse bi eller geting.

Svärmar och bihälsa

För biodlaren innebär en svärm att halva samhället försvinner, och Biodlarnas utbildningsmaterial beskriver svärmning som en källa till oro och ekonomisk förlust. Svärmar kan också sprida sjukdomar och vara till obehag för andra. FriskaBin nämner svärmning som ett av sätten som amerikansk yngelröta sprids mellan samhällen.

Därför har Jordbruksverket regler för svärmfångstkupor: de får användas 15 maj–31 juli, ska vara anmälda till bitillsynsmannen, väl rengjorda och märkta med namn, adress och telefonnummer. Hur du som biodlare fångar en svärm på rätt sätt beskriver vi i guiden fånga en svärm.

Svärm, avläggare och stilla byte: vad är skillnaden?

Tre begrepp blandas ofta ihop:

Begrepp Vad som händer Vem styr
Svärm Gamla drottningen flyger iväg med ungefär hälften av bina Bina
Avläggare Biodlaren delar samhället och skapar ett nytt, i praktiken en konstgjord svärm Biodlaren
Stilla byte Samhället föder upp en ny drottning och byter ut den gamla utan att dela sig Bina

Biodlarnas utbildningsmaterial beskriver avläggaren som ”egentligen en konstgjord svärm”, och det är just därför avläggare är ett av de vanligaste sätten att förebygga svärmning. Biodlaren tar initiativet innan bina gör det. Stilla byte känns igen på att det bara finns en eller ett par drottningceller mitt på yngelkakan. Då kan du vara lugn, skriver Biodlarna.

Har mitt samhälle redan svärmat?

För dig som är biodlare är det inte alltid lätt att veta. Biodlarnas utbildningsmaterial beskriver typiska tecken: du ser inget öppet yngel och det verkar vara färre bin i samhället än normalt. Den gamla drottningen kan vara svår att hitta, eftersom hon före svärmningen blir mindre och ofta gömmer sig i kupans nedre delar. En färgmärkt drottning är då en stor fördel.

Hittar du ägg vet du att drottningen fanns kvar för några dagar sedan, men inte säkert att hon är kvar nu. Biodlarna beskriver en försiktig väg när man är osäker: dela samhället, riv svärmcellerna, vänta några dagar och sätt sedan till en ram med ägg och späda larver. Drar bina upp drottningceller är de drottninglösa och behöver en ny drottning. Drar de inte upp några celler finns antingen den gamla drottningen eller en ungdrottning kvar.

Biodlarna betonar en sak innan du river svärmceller: kontrollera först att samhället inte redan har svärmat och att det inte redan går en ungdrottning i kupan. Annars kan du råka göra samhället drottninglöst.

Kan man förhindra svärmning?

Helt går det inte, eftersom svärmning är ett naturligt beteende. Men biodlare kan minska risken kraftigt. Biodlarna delar in arbetet i förebyggande åtgärder, som ska få bina att inte börja bygga svärmceller, och akuta åtgärder när svärmceller redan finns. De viktigaste förebyggande råden är att ge plats för yngel och honung i tid, byta drottning innan hon blir för gammal, göra avläggare och avla på svärmtröga bin. Biodlarna rekommenderar att samhället ses över var 7–10 dag under sommaren.

Allt om metoderna finns i guiden förebygga svärmning. Är du ny som biodlare är svärmkontroll ett av de bästa skälen att gå en kurs och ha kontakt med en erfaren biodlare i din lokala förening.

Guider om svärm

Vanliga frågor

Varför svärmar bin?

Svärmning är bisamhällets naturliga sätt att föröka sig. Enligt Biodlarna styrs den främst av hur mycket yngel och bin det finns i förhållande till utrymmet, drottningens feromoner och hur biodlaren sköter samhället.

När svärmar bin?

Oftast på försommaren, när det blir för trångt i kupan, skriver Biodlarna. Svärmfångstkupor får användas 15 maj–31 juli, vilket speglar den period då svärmar brukar förekomma.

Är en bisvärm farlig?

Svärmande bin är oftast väldigt fredliga, enligt Biodlarna. Deras fokus är att hitta en ny bostad. Håll ändå avstånd, låt bli att störa svärmen och håll barn och husdjur borta.

Vem ringer jag om det sitter en bisvärm i trädgården?

Ring Biodlarnas svärmtelefon, 0766-86 07 01. Du knappar in postnumret och kopplas till en svärmfångare i området. Gör det snabbt, eftersom svärmen kan ge sig av.

Kan en biodlare ta bort bin som flyttat in i en vägg?

Oftast inte. När svärmen har hittat en permanent bostad kan den inte tas bort av biodlare, skriver Biodlarna. Då får fastighetsägaren kontakta ett saneringsföretag.

Källor

  1. Om du får en svärm, Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  2. Svärmtelefonen, Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  3. Skillnaden mellan getingar och bin (PDF), Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  4. Svärmning (utbildning), Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  5. Frågor och svar, Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.
  6. Bin och humlor, Jordbruksverket. Kontrollerad 15 november 2026.
  7. Amerikansk yngelröta, FriskaBin.se (Biodlarna, Biodlingsföretagarna, SLU). Kontrollerad 15 november 2026.
  8. Insektsallergi, 1177. Kontrollerad 15 november 2026.
  9. Svärmkartan (samtal till Svärmtelefonen i realtid), Sveriges Biodlares Riksförbund (Biodlarna). Kontrollerad 15 november 2026.

Sidan uppdaterades senast 15 november 2026. Hittar du något som inte stämmer? Tipsa oss.