Bisamhället: så fungerar ett samhälle av honungsbin

Ett bisamhälle är tiotusentals bin som lever, arbetar och förökar sig som en enhet. Ingen enskild individ kan överleva ensam, men tillsammans kan de bygga bo, värma ynglet, lagra mat för vintern och skicka iväg en svärm för att grunda ett nytt samhälle. Här går vi igenom hur samhället är uppbyggt, vem som gör vad och hur det förändras under året.

Honungsbiet, ett av nära 300 svenska bin

Sverige har nära 300 arter av bin, skriver Jordbruksverket. En av dem är honungsbiet, eller tambiet (Apis mellifera). De övriga är vilda bin, humlor och solitära bin. Många solitärbin är specialister som samlar pollen från en eller några få växter. Honungsbiet är däremot en generalist som kan samla nektar och pollen från de flesta blommande växter. Därför kan bin hållas i så olika landskap som slättbygd, ljunghed, alvar och fjäll.

Honungsbiet är också en av få insekter som människan har som husdjur. Arten förekommer naturligt i Europa, Afrika och Asien och delas in i 28 underarter. I Sverige används fyra inom biodlingen: nordiskt honungsbi, italienskt honungsbi, krainerbi och buckfastbi. Skillnaderna mellan dem beskrivs i Biraser. Jordbruksverket uppskattade antalet bisamhällen i Sverige till mellan 160 000 och 170 000 år 2019.

Tre sorters bin

Ett bisamhälle består av tre slags individer, eller kaster. SBR beskriver dem så här:

	Drottning	Arbetsbi	Drönare
Kön	Hona, fullt könsutvecklad	Hona, ej fullt könsutvecklad	Hane
Antal	En	Tiotusentals	Från några hundra till tusentals på sommaren, inga på vintern
Uppgift	Lägga ägg, styra samhället med doftämnen	Nästan allt annat	Para sig med ungdrottningar
Från ägg till färdigt bi	16 dygn	21 dygn	24 dygn

Drottningen

Drottningen är den enda honan i samhället som är fullt könsutvecklad. Hon parar sig bara under en kort period i början av livet och lägger sedan alla ägg. SBR anger att en bra drottning ”sägs kunna lägga upp till 3000 ägg per dygn”. SBR:s sida om binas biologi anger ungefär 2 000 ägg per dygn på toppen av säsongen. Med hjälp av doftämnen, feromoner, styr hon livet i samhället. Läs mer i Bidrottningen.

Arbetsbina

Arbetsbina är också honor, men på grund av en mindre näringsrik föda under uppväxten är deras könsorgan inte fullt utvecklade, förklarar SBR. De städar, matar larver, bygger vax, tar emot nektar, värmer och kyler kupan, vaktar flustret och flyger ut efter nektar, pollen, vatten och kåda. Uppgifterna följer i stort sett åldern, men flexibiliteten är stor. Läs mer i Arbetsbiet.

Drönarna

Drönarna är samhällets hanar. De saknar gadd, och deras huvuduppgift är att para sig med ungdrottningar. På hösten motar arbetsbina ut de drönare som är kvar. SBR påpekar att drönarna ”lite oförtjänt” beskylls för att inte göra någon annan nytta. De deltar också i honungsbehandling och värmereglering. Läs mer i Drönaren.

Hur många bin finns i ett samhälle?

SBR anger att ett bisamhälle kan bestå av 60 000–80 000 individer. Friska bin anger en variation på 20 000–80 000 arbetsbin mellan vinter och sommar. Ett samhälle är alltså som minst på senvintern och som störst på försommaren. Det är därför det är så viktigt att räkna yngelramar vid invintringen: det är ynglet i augusti som blir samhällets vinterbin.

Vaxbygget: samhällets hus

Grunden i samhället är vaxkakorna. SBR beskriver hur de är sammansatta av sexkantiga celler på ett sätt som ger största möjliga utrymme i förhållande till mängden använt material. Cellerna byggs i olika storlekar:

• Arbetarceller är vanligast. De används till arbetaryngel och som förrådsceller för honung och pollen.
• Drönarceller är betydligt större än arbetarcellerna.
• Drottningceller är störst. De är ollonformiga och hänger med öppningen nedåt.

Drottningen börjar lägga ägg i mitten av samhället, där det är varmast. Området växer i cirklar och sprider sig till angränsande kakor, så att ynglet efter hand får formen av ett klot. Honung lagras ovanför och runt ynglet, och pollen nära det. Biodlaren kallar larver och puppor för yngel.

Från ägg till färdigt bi

Biet är en insekt med fullständig förvandling: ägg, larv, puppa och färdig insekt. SBR:s tabell visar hur många dygn varje kast tillbringar i varje stadium:

	Ägg	Larv (öppet yngel)	Puppa (täckt yngel)	Kläcks efter
Arbetsbi	3	6	12	21 dygn
Drottning	3	5	8	16 dygn
Drönare	3	7	14	24 dygn

Tiderna kan variera något, bland annat med temperaturen. Hur ett ägg blir drottning eller arbetsbi avgörs av födan. Drottninglarven matas hela tiden med en tjock, vit fodersaft, gelé royale. Arbetar- och drönarlarverna får en annan sammansättning. Bina kan också dra upp en ny drottning från en späd arbetarlarv genom att bygga en drottningcell över den och mata den med drottningföda, skriver SBR. Det är grunden för både naturliga drottningbyten och drottningodling.

Hur samhället kommunicerar

Drottningens feromoner håller ihop samhället. Friska bin beskriver hur ambin i drottningens ”hov” matar och ansar henne och för hennes doftämnen vidare till resten av samhället. Feromonerna dämpar arbetsbinas äggstockar, motverkar nya drottningceller och stimulerar födosöket. När signalen inte längre når alla bin kan samhället börja förbereda svärmning.

Doften är också samhällets id-kort. Vaktbin vid flustret kontrollerar alla som kommer in med antennerna, och bara bin med rätt lukt släpps in, skriver SBR. Dragbina berättar dessutom för varandra var maten finns med en dans, som vi beskriver i guiden om arbetsbiet.

Forskare vid Lunds universitet och Oulu universitet har argumenterat för att bisamhället bör ses som en superorganism, ”ett enda djur som består av bin på liknande sätt som våra kroppar består av celler”. Även SBR beskriver bisamhället som ett av de bästa exemplen på en superorganism.

Ett år i bisamhället

Samhället förändras hela tiden under året. Biodlarens arbete i året i bigården följer samma rytm.

Vinter

Bina sitter i vinterklot kring drottningen. De håller värmen med små vibrationer och turas om att sitta ytterst, skriver Friska bin. Samhället är i regel yngelfritt. Vinterbina föddes på sensommaren och kan enligt SBR leva upp till 8 månader.

Vår

När dagarna blir längre börjar drottningen lägga ägg igen. Vinterbina föder upp den första nya generationen och byts sedan ut. Föreningen NordBi beskriver på SBR:s webbplats hur det nordiska biet väntar med yngelsättningen tills det finns pollen från de första vårblommorna, och hur en stark utveckling startar när sälgen slår ut. Honungsbina samlar nektar och pollen varje dag från april till oktober, enligt Jordbruksverket.

Försommar och sommar

Bimängden ökar kraftigt under våren och fram till midsommar, skriver SBR. Det är också då samhället oftast svärmar. Friska bin beskriver juni som månaden då samhället når sin reproduktionsmässiga topp. Under sommaren lever ett arbetsbi 5–6 veckor enligt SBR. Drönare föds, ungdrottningar paras och sommarens drag fyller förråden.

Sensommar och höst

När draget tar slut avtar äggläggningen. Arbetsbina driver ut drönarna, som inte längre behövs. De bin som föds nu blir vinterbin, med stora fettkroppar som energireserv. Därför är sensommaren enligt Friska bin en av samhällets viktigaste perioder. Varroa, virus eller näringsbrist nu kan förkorta vinterbinas liv. Läs mer i Hur länge lever ett bi?.

Svärmning: samhällets sätt att föröka sig

Ett bi förökar sig genom ägg. Ett samhälle förökar sig genom att svärma. SBR beskriver hur den gamla drottningen ger sig iväg med ett stort antal arbetsbin. Enligt SBR:s avläggarguide kan mer än hälften av kupans individer följa med. Svärmen samlas först i en klunga nära bigården innan den flyttar till en ny boplats. Kvar finns resten av arbetsbina och ett antal svärmceller, ur vilka det snart kryper fram ungdrottningar.

Enligt SBR kan svärmningen utlösas av att drottningen upplevs som gammal och förbrukad, eller av att samhället har för litet utrymme. Flera drottningceller med ägg, larver eller puppor är ett säkert tecken på svärmförberedelser. Ibland hittar man bara en eller ett par drottningceller mitt på yngelkakan. Det betyder oftast att ett stilla byte är på gång, när bina ersätter en åldrande drottning utan att svärma.

Ser du en svärm i trädgården, ring SBR:s svärmtelefon på 0766-86 07 01. Den kopplar dig till en svärmfångare i närheten. Läs mer under Svärm.

När något går fel

Ett samhälle utan drottning kan dra upp en ny så länge det finns unga arbetarlarver. Saknas sådana kan arbetsbina börja lägga obefruktade ägg som bara blir drönare. Samhället blir då ett puckelsamhälle, som inte kan överleva på egen hand.

Bisamhället och människan

Honungsbin är inte bara honungsproducenter. Jordbruksverket skriver att honungsbina, tillsammans med humlor och solitärbin, är helt nödvändiga för en god skörd av oljeväxter, åkerbönor, klöver, frukt, bär och frilandsgurka. I intensivt odlade åkerlandskap, där vilda bin har få boplatser, ökar honungsbinas betydelse eftersom kuporna kan flyttas dit pollineringen behövs.

Biodlingen har lång historia i Norden. Redan landskapslagarna reglerade vad som gällde om någon hittade förrymda svärmar, och under 1500-talet var vax en viktig exportvara, enligt Jordbruksverket. I dag är de flesta biodlare hobbyodlare. Jordbruksverket redovisar att Sveriges Biodlares Riksförbund år 2019 hade 15 281 medlemmar med i genomsnitt 8 bisamhällen var.

Honungen

Honungen är samhällets vinterförråd, gjord av nektar som bina har torkat och berikat med enzymer. SBR anger att honung kemiskt sett består av ungefär 75 % sockerarter och 20 % vatten. Hur det går till beskrivs i Hur gör bin honung?.