Vildbin: Sveriges nästan 300 vilda biarter

När vi pratar om bin tänker de flesta på honungsbiet i biodlarens kupa. Men honungsbiet är bara en av nästan 300 svenska biarter. Resten är vildbin: humlor och ett stort antal solitära bin som de flesta aldrig lägger märke till. De pollinerar en stor del av våra vilda växter och grödor, och många av dem har det svårt. Här är en översikt över vilka de är och vad du kan göra.

Hur många arter vildbin finns i Sverige?

“I Sverige finns cirka 300 arter av vildbin av vilka cirka 40 är humlor”, skriver Naturvårdsverket. Jordbruksverket räknar på ett liknande sätt: Sverige har nära 300 arter bin, ett av dem är honungsbiet, och de övriga är vilda bin som kan delas in i humlor och solitära bin. Siffrorna skiljer sig lite mellan källorna eftersom arter tillkommer och försvinner och eftersom man räknar olika.

Grupp	Antal arter i Sverige	Källa
Alla bin	Nära 300	Jordbruksverket
Vildbin	Cirka 300	Naturvårdsverket
Humlor	38, eller cirka 40	Jordbruksverket, Naturvårdsverket
varav snylthumlor	9	Jordbruksverket
Solitärbin	Cirka 260	Jordbruksverket
Honungsbi (tambi)	1	Jordbruksverket

Vanliga artgrupper bland vildbina är förutom humlor även sandbin och gökbin, enligt Naturvårdsverket. Bland de solitära finns också smalbin, murarbin, tapetserarbin, citronbin och många fler. Du kan läsa mer om några av dem i murarbin, sandbin och andra solitärbin.

Vildbina är ändå bara en del av alla blombesökare. I en studie för Naturvårdsverket bedömde SLU Artdatabanken att ungefär 4 400 svenska insektsarter nyttjar nektar eller pollen som föda, och att cirka 1 700 av dem är helt beroende av nektar eller pollen för att fullborda sin livscykel.

Solitära bin och sociala bin

Vildbina delas in i solitära och sociala bin beroende på hur de lever, förklarar Naturvårdsverket.

Solitära bin bildar inga samhällen. Varje hona anlägger boet ensam, lägger ägg och samlar pollen till sina larver. De flesta vildbin i Sverige är solitära. De flesta arter har en generation per år, och de kan grovt delas in i vår-, försommar-, sommar- och sensommarflygande arter, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Hos oss lever ett fullbildat vildbi två till sex veckor.

Sociala bin lever i samhällen. Hos oss är det främst humlorna. Varje vår startar en övervintrad, befruktad humledrottning ett nytt samhälle. Hennes första ägg blir arbetare som tar över insamlingen, och i slutet av sommaren dör arbetarna och hanarna medan de nya drottningarna söker övervintringsplatser. Ett humlesamhälle har från några tiotal till flera hundra arbetare, enligt Jordbruksverket. Läs mer i humlor.

Honungsbiet är också socialt, men med fleråriga samhällen på tiotusentals individer. Honungsbiet och ett par humlearter är de bin som odlas, enligt Naturvårdsverket; läs mer om honungsbiet i bisamhället.

Så känner du igen ett vildbi

Det som är utmärkande för bina är att de har greniga hår på kroppen, så att pollenkorn lätt fastnar, skriver Naturhistoriska riksmuseet. Sättet att bära hem pollen skiljer sig mellan grupperna, beskriver Naturvårdsverket och Jordbruksverket:

• På bakbenen. Humlorna kammar av pollen mot de platta bakbenen, där långa kanthår bildar en korg. Glödsandbiet samlar i stället pollen i hårtofsar på bakbenen.
• På buken. Rödmurarbi, ärttapetserarbi och storullbi är buksamlare som bär pollen i en särskild behåring på undersidan av bakkroppen. Det gör dem till effektiva pollinerare, eftersom buken stryker mot blommans ståndare och pistill.
• I munnen. Citronbin saknar nästan hår och samlar pollen i munnen, enligt Jordbruksverket.

Många solitärbin är små och lätta att förväxla med flugor eller små getingar. Är du osäker, se bi eller geting.

Vildbinas år

Vildbina flyger i skift. Olika solitärbiarter kläcks från slutet av mars till högsommaren, så att flygperioderna överlappar och de tillsammans pollinerar örter, träd och buskar från april till augusti, skriver Jordbruksverket. De flesta solitärbin övervintrar som larv eller puppa.

Några gör tvärtom. När vårflygande sandbin, getingbin, murarbin och sidenbin har kläckts sitter de kvar i boet som färdiga bin i åtta till nio månader, tills det blir vår och varmt, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Hos humlor, bandbin och smalbin parar sig djuren på eftersommaren, och bara de befruktade honorna övervintrar.

Det betyder att boplatserna behövs året runt. En sandslänt eller en vedhög som ser tom ut i november kan vara full av bin som väntar på våren.

Var bor vildbina?

Vildbin behöver två saker inom flygavstånd: blommor och en boplats. Olika arter bor på olika sätt.

I sanden. “Av våra cirka 300 arter av vildbin så lever 213 arter i sand”, skriver Naturvårdsverket. Honorna gräver egna gångar i solig, sparsamt bevuxen mark. Enligt Jordbruksverket gräver de 10–40 centimeter ned och lägger ett pollenförråd och ett ägg i varje cell. Sandtäkter, vägkanter, kraftledningsgator och sydvända slänter är typiska platser.

I död ved och stänglar. Andra vildbin använder död ved med insektsgångar eller ihåliga stänglar som vass, enligt Naturvårdsverket. Det är de arterna som flyttar in i ett bihotell.

I stenmurar och sorkbon. Solexponerade stenmurar och odlingsrösen jämnar ut temperaturen mellan dag och natt, vilket gynnar humlorna, skriver Naturvårdsverket. Många humlor bor i gamla sorkbon, under grästuvor eller i murkna stubbar, enligt Jordbruksverket.

Avståndet mellan bo och blommor spelar stor roll. Hur långt ett vildbi flyger beror på storleken. Humlor kan flyga cirka 1 km från boet, medan små arter som havsmurarbi och blomsovarbi bara flyger 150 m, enligt Naturvårdsverket. Jordbruksverket anger 50–500 meter för solitärbin beroende på art.

Generalister och specialister

Honungsbiet är en utpräglad generalist som samlar på de flesta blommande växter. Många vildbin är mer kräsna. Naturhistoriska riksmuseet anger att cirka 60 svenska biarter är näringstrogna specialister som bara besöker växter ur en växtfamilj. Pollinera Sverige uppger att 30 procent av Sveriges vilda bin är specialiserade och därför mer utsatta än generalisterna.

Några exempel från Pollinera Sverige och Naturhistoriska riksmuseet: klocksolbiet är helt knutet till liten blåklocka, lysingbiet samlar pollen på lysingarter, blomsovarbin samlar på blåklockor och slåttersandbiet hör till de bin som är knutna till fibblor. Försvinner växten, försvinner biet.

Därför räcker det inte med många blommor; det behövs många olika blommor. Blåklockor, fibblor, väddar och ärtväxter ger viktig föda till många olika bin och behöver öka, skriver Pollinera Sverige.

Parasitbin: gökarna bland bina

Inte alla bin samlar sin egen mat. Ungefär två tredjedelar av de svenska vildbiarterna samlar själva föda från blommor åt sin avkomma, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Resten är kleptoparasiter eller socioparasiter som lägger ägg i andra bins bon, ungefär som göken.

Hos kleptoparasiterna tränger honan in i värdens bo och lägger ägg i yngelcellen. Larven äter sedan både värdens ägg och pollenförrådet. Snylthumlorna gör annorlunda: de tar över ett humlebo och låter värdhumlornas arbetare föda upp ungarna. I Sverige finns 9 snylthumlearter, enligt Jordbruksverket.

Hur många vildbin är hotade?

Många. “Bland vildbin, som är den allra viktigaste gruppen pollinatörer, är en tredjedel av arterna rödlistade”, skriver Länsstyrelsen i Skåne. Pollinera Sverige gör samma bedömning utifrån SLU Artdatabankens senaste rödlista: av de knappt 300 vilda bina har en tredjedel hamnat på rödlistan, och 40 är direkt hotade.

Skåne har ett särskilt ansvar. Runt 75 procent av landets vildbin finns där, och av dessa är drygt 20 procent hotade, enligt Länsstyrelsen i Skåne. Länsstyrelsen har tillsammans med SLU Artdatabanken pekat ut fem områden som är nationellt viktiga för hotade vildbin, alla på sandiga jordar.

Bland de hotade arterna nämner Pollinera Sverige bland andra humlepälsbi och klocksolbi (sårbara), klöverhumla (nära hotad) och väpplingsandbi och havsmurarbi (starkt hotade). Läs mer i hotade bin.

Varför minskar vildbina?

Naturvårdsverket skriver att pollinerande insekter har minskat både i antal och i antal arter, globalt och i Sverige. “Färre blomrika miljöer, ökad användning av växtskyddsmedel och klimatförändringar är några av hoten mot de vilda pollinatörerna.”

Pollinera Sverige pekar på igenväxning som minskar tillgången på blommor, brist på gröna korridorer i odlingslandskapet och varmare vårar som kan rubba tajmningen mellan blommor och vårflygande bin. Jordbruksverket beskriver hur långtungade humlor som klöverhumla har minskat kraftigt i rödklöverfält när blomrika kantzoner och betesmarker har försvunnit.

Vildbin och honungsbin

Både vildbin och honungsbin pollinerar, och de kompletterar varandra. Honungsbiet är en generalist som kan flyttas dit grödan behöver pollineras, medan många solitärbin är specialister på vissa växter, enligt Jordbruksverket. Naturvårdsverket betonar att olika pollinatörer är aktiva vid olika tider på dygnet, på säsongen och i olika väder, och att god pollinering därför är beroende av en mångfald av pollinatörer. Läs mer i pollinering.

Så hjälper du vildbina

Naturvårdsverket har en lista med råd för privatpersoner. Det mesta kan göras i en vanlig villaträdgård:

• Låt det blomma. Låt delar av gräsmattan gå upp i blom genom att inte klippa den.
• Blommor hela säsongen. Plantera pollen- och nektarrika växter som blommar vid olika tider. Naturvårdsverket nämner till exempel krokus, snödroppar och vintergäck tidigt, kantnepeta, färgkulla och stjärnflock som blommar länge, och kärleksört, rödsolhatt, höstaster och renfana sent. Fler tips finns i bivänlig trädgård och dragväxter.
• Blommande träd och buskar. Fruktträd, bärbuskar, sälg, hägg, lind, lönn och rönn ger mycket pollen och nektar på en gång.
• Bar sand. Bevara öppna sandytor eller lägg upp sand i så kallade bibäddar, i sol.
• Död ved. Spara gamla och döda träd, stående eller liggande. Ett bihotell är ett bra komplement men kan inte helt ersätta död ved, påpekar Naturvårdsverket.
• Inga bekämpningsmedel. Undvik bekämpningsmedel, både mot ogräs och skadedjur.
• Inga invasiva arter. Förhindra spridning av invasiva främmande växter.