Hotade bin: vildbin, bidöd, CCD och neonikotinoider

“Bina dör” är en rubrik som återkommer varje år. Men vilka bin, och varför? Svaret skiljer sig mycket mellan honungsbiet i biodlarens kupa och de nästan 300 vilda biarterna. Här går vi igenom vad källorna faktiskt säger om rödlistan, bidöd, CCD och neonikotinoider.

Vildbin och honungsbin är olika frågor

Det är lätt att blanda ihop två helt olika saker. Honungsbiet är ett husdjur som biodlare håller och förökar. Biodlingen i Sverige har ökat markant sedan sekelskiftet, och antalet bisamhällen uppskattades 2019 till 160 000–170 000, enligt Jordbruksverket. Honungsbiet har alltså inte samma problem som vildbina, men det har sina egna hälsoproblem.

Vildbina är cirka 300 arter som klarar sig själva i naturen, och många av dem minskar. Det är bland dem de hotade arterna finns. Läs mer om dem i vildbin.

Hur många vildbin är hotade?

“Bland vildbin, som är den allra viktigaste gruppen pollinatörer, är en tredjedel av arterna rödlistade”, skriver Länsstyrelsen i Skåne. Pollinera Sverige har gått igenom SLU Artdatabankens senaste rödlista och kommer fram till samma sak: av de knappt 300 vilda bina har en tredjedel hamnat på rödlistan, och 40 är direkt hotade.

Exempel på rödlistade arter, enligt Pollinera Sverige:

Art	Status	Varför
Väpplingsandbi	Starkt hotad	Värdväxten väpplingar behöver markstörning på sandiga eller grusiga marker
Havsmurarbi	Starkt hotad	Lever på stränder och hämtar föda från ärtväxter som strandvial och käringtand
Humlepälsbi	Sårbar	Behöver lerbranter eller hus med lersten för sina bon
Klocksolbi	Sårbar	Helt knutet till mindre blåklocka
Slåttersandbi	Sårbar	Knutet till fibblor, liksom många andra minskande vildbin
Klöverhumla	Nära hotad	Beroende av ärtväxter; minskar när den blommande vallen minskar
Fröjdsandbi	Nära hotad	Småskaliga ängsmarker i skogsbygd, som minskar kraftigt

Skåne har ett särskilt ansvar. Runt 75 procent av landets vildbin finns där, och av dessa är drygt 20 procent hotade, enligt Länsstyrelsen i Skåne.

Bilden är inte entydigt mörk. Vissa arter ökar. Glödsandbiet är nytt i Sverige sedan 2000 och har spridit sig från Österlen upp till Närke och Dalsland, enligt Jordbruksverket.

Varför minskar vildbina?

Naturvårdsverket skriver att pollinerande insekter har minskat både i antal och i antal arter, globalt och i Sverige. “Färre blomrika miljöer, ökad användning av växtskyddsmedel och klimatförändringar är några av hoten mot de vilda pollinatörerna.”

Pollinera Sverige listar fler orsaker:

• igenväxning som minskar tillgången på blommande växter
• brist på gröna korridorer i odlingslandskapet
• klimatförändringar som tvingar arter norrut och ger fjällarterna sämre livsmiljö
• vattenbrist och varmare vårar som kan rubba tajmningen mellan blommor och vårflygande bin
• hård exploatering av mark som ger både mat- och bostadsbrist.

Specialisterna är mest utsatta. Pollinera Sverige uppger att 30 procent av Sveriges vilda bin är specialiserade på vissa växter och därför mer sårbara. Jordbruksverket ger ett konkret exempel: trädgårdshumla, åkerhumla och klöverhumla har minskat kraftigt i svenska rödklöverfält under de senaste 80 åren, troligen för att blomrika kantzoner, bryn och varierade betesmarker har försvunnit.

Bidöd och CCD

Ordet bidöd används brett, både om minskande vildbin och om honungsbisamhällen som dör. CCD står för Colony Collapse Disorder, ett uppmärksammat fenomen där bisamhällen kollapsar.

I Sverige är läget ett annat. “Det uppmärksammade fenomenet CCD (Colony Collapse Disorder) har ännu inte påvisats i Sverige”, skriver Jordbruksverket. “Det största hotet mot honungsbiet just nu är varroakvalstret.” Läs om kvalstret och hur biodlare håller efter det i varroa, och om andra sjukdomar i bisjukdomar.

Ett nytt hot står också för dörren. Den invasiva sammetsgetingen äter honungsbin och andra insekter, och risken att den når Sverige bedöms som stor, enligt Naturvårdsverket. Läs mer i sammetsgeting.

Neonikotinoider: vad EU har beslutat

Neonikotinoider är insektsmedel som används i växtskyddsmedel. EU-kommissionen beskriver dem som systemiska: till skillnad från kontaktmedel tas de upp av växten och transporteras ut i hela plantan, även till pollen och nektar. De är mycket giftigare för ryggradslösa djur som insekter än för däggdjur och fåglar, och påverkar insekternas centrala nervsystem.

Så här har EU agerat, enligt EU-kommissionen:

År	Beslut
2013	Kraftiga begränsningar för klotianidin, imidakloprid och tiametoxam i grödor som lockar bin, efter en riskbedömning från EFSA 2012
2018	All utomhusanvändning av de tre ämnena förbjuds; bara användning i permanenta växthus är kvar
2019–2020	Godkännandena för de tre ämnena löper ut
2020	Tiakloprid förlorar sitt godkännande
2023	EU-domstolen slår fast att medlemsstater inte längre får ge nödtillstånd för dessa användningar

En femte neonikotinoid, acetamiprid, är fortfarande godkänd. EFSA bedömde risken för bin som låg, och godkännandet har förnyats till 2033, enligt EU-kommissionen.

För att vara balanserad: neonikotinoider är en del av bilden, inte hela förklaringen. Naturvårdsverket nämner ökad användning av växtskyddsmedel som ett av flera hot, tillsammans med förlusten av blomrika miljöer och klimatförändringarna. Jordbruksverket påpekar att vissa växtskyddsmedel är särskilt skadliga för pollinerande insekter och inte får användas i odlingar där humlor och bin flyger, och att bruksanvisningen alltid anger bigiftighet.

Det finns hopp, och du kan hjälpa till

Pollinera Sverige påpekar att det mesta som hotar bina är skapat av människor, och att vi därför också kan ändra det. Enligt Pollinera Sverige ålägger naturrestaureringslagen Sverige att vända minskningen av pollinatörernas populationer senast 2030.

I din egen trädgård kan du, enligt Naturvårdsverket:

• låta delar av gräsmattan gå upp i blom
• plantera växter som blommar från tidig vår till sen höst, gärna av lokalt ursprung
• spara död ved och gamla träd, och sätta upp ett bihotell som komplement
• bevara eller skapa öppna, soliga sandytor
• undvika bekämpningsmedel, både mot ogräs och skadedjur.

Tips på växter finns i bivänlig trädgård. Mer om varför mångfalden av pollinatörer spelar roll finns i pollinering.