Bihotell: så bygger och placerar du ett som fungerar

Ett bihotell är ett av de enklaste sätten att se vildbin på nära håll. Rätt byggt och rätt placerat kan det locka murarbin, citronbin och ullbin. Men det mesta hänger på detaljerna: håldiameter, djup, sol och blommor i närheten. Här är vad Jordbruksverket och Naturvårdsverket säger om hur du bygger och placerar ett bihotell, och vad det kan och inte kan göra.

Vilka bin bor i ett bihotell?

Ett bihotell, eller insektshotell, är till för de solitärbin som naturligt bor i hålrum i ved eller växtstänglar ovan jord. Hålen hittar de i död ved i naturen, men också i timrade byggnader, korsvirkeshus och halm- och vasstak, skriver Jordbruksverket. Vildbina återanvänder ofta skalbaggarnas gnaggångar i veden, enligt Naturvårdsverket.

Honan bygger cellerna på rad i hålet. Hon lägger ett pollenförråd och ett ägg i varje cell och försluter den, beskriver Naturhistoriska riksmuseet. Murarbin bygger mellanväggar av lera, och bladskärarbin, som också kallas tapetserarbin, klär cellerna med bitar av blad, framför allt rosblad. Ullbin använder växthår från bland annat kungsljus och lammöron.

Det här är några av de vanligaste hyresgästerna, enligt Jordbruksverket:

Bi	Håldiameter	Bra att veta
Citronbin	2–5 mm	15 arter i Sverige; samlar pollen i munnen
Rödmurarbi	5–7 mm	Vanligt; upp till 12 celler på rad med lerväggar
Storullbi	8–12 mm	Använder de större hålen; fodrar boet med växthår

Humlor flyttar inte in i ett bihotell. De bor främst i gamla sorkbon, och Jordbruksverket kan inte rekommendera särskilda humleholkar; se humlor.

Så bygger du ett bihotell

Material

Jordbruksverket föreslår två typer av bon som du gärna kan kombinera:

• Borrade hål i ved. Borra i lodräta sidor av liggande ved, högstubbar eller döda träd. Välj genomgående lövträd, gärna hårda träslag. Spillbitar av obehandlat virke går också bra.
• Ihåliga stänglar. Samla knippen av vass, bambu eller andra ihåliga växtstänglar. Även stänglar av hallon och fläder kan finnas med. Lägg dem i ett rör eller en ram så att materialet ligger still. En del solitärbin kan gnaga ur märgen själva, men de flesta vill ha håligheter utan märg.

Håldiameter och djup

Variation är nyckeln. För att locka många olika solitärbiarter bör du erbjuda många små och medelstora hål, från 2–3 millimeter i diameter och upp till 7–8 millimeter, skriver Jordbruksverket. De minsta hålen borrar du så djupt som borren räcker. Större hål bör vara cirka 15 centimeter djupa.

Ena änden av hålet ska vara stängd. Spara noden på växtstänglarna, eller bygg hotellet med en bakre vägg. Skydda framsidan med ett nät så att fåglar inte kommer åt larverna.

Insektshotell: placering

Placeringen avgör om någon flyttar in. Jordbruksverket är tydligt: “Placera alltid insektshotell i soligt varmt läge, skyddat från vind. Under takutsprång på lador och andra byggnader är en bra plats.” Platsen bör gärna ha blommande buskage bakom sig som ger lä.

Värmen behövs för larverna. Naturvårdsverket förklarar att larverna behöver värme och att boet därför ofta anläggs på solbelysta och vindskyddade platser. Ved som ska bli boplats behöver vara varm och solexponerad för en snabb larvutveckling.

Blommorna måste finnas nära. Små solitärbin flyger inte långt: för citronbin bör avståndet mellan föda och boplats inte överstiga 100 meter, enligt Jordbruksverket, och små arter som havsmurarbi och blomsovarbi flyger bara 150 meter, enligt Naturvårdsverket. Ett bihotell mitt i en klippt gräsmatta utan blommor hjälper inga bin. Tips på växter finns i bivänlig trädgård och dragväxter.

Fungerar bihotell?

För rätt arter, ja. Rödmurarbiet bosätter sig gärna i insektshotell, och i Mellaneuropa har man lyckats öka antalet rödmurarbin vid äppelodlingar genom att erbjuda boplatser i insektshotell, skriver Jordbruksverket. Förutsättningen är att det finns träd, buskar och örter i närheten som blommar både före och efter grödan.

Vad ett bihotell inte kan göra

Ett bihotell är bra, men det är ett komplement. Naturvårdsverket skriver: “Bihotell och andra skapade bon är bra komplement, men kan inte helt kompensera bristen på död ved i landskapet.” Spara därför gamla och döda träd i trädgården, helst stående men också liggande.

Ett bihotell hjälper dessutom bara en del av bina. De flesta solitärbin i Sverige bygger bo i sandig jord, inte i ved, enligt Jordbruksverket. Av Sveriges cirka 300 arter vildbin lever 213 i sand, skriver Naturvårdsverket. Vill du hjälpa fler arter kan du bevara öppna sandytor i sol eller lägga upp sand i en så kallad bibädd. Läs mer om de olika solitärbina i murarbin, sandbin och andra solitärbin.

Bihotell och vildbin under året

Solitärbina i bihotellet har olika flygtider. Rödmurarbiet flyger från mitten av april till mitten av juni och övervintrar som fullbildat bi inne i bohålan, enligt Jordbruksverket. Storullbiet flyger från maj till slutet av augusti, och citronbina från maj till augusti.

Det betyder att bihotellet är bebott året runt. Låt det sitta kvar över vintern, så att bina som övervintrar i hålen kan flyga ut på våren. Mer om vildbinas liv och behov finns i vildbin.