Bivax, propolis och pollen: bikupans andra skörd

Honungen är det de flesta tänker på, men bikupan ger mer än så. Livsmedelsverket räknar drottninggelé, pollen, propolis och bivax som primärprodukter från biodlingen, precis som honung. Den här sidan handlar mest om bivax: hur bin gör det, vad det har för egenskaper och vad du kan använda det till. Längre ned hittar du en översikt över propolis, pollen och bibröd.

Bikupans produkter i överblick

Produkt	Vad det är, enligt Livsmedelsverket och SBR
Bivax	Materialet bina producerar för att bygga honungskakor och yngelceller
Propolis (kittvax, bikitt)	Material som bina tätar kupan med. Råvaran är harts från lövträdsknoppar och kåda från tall och gran
Pollen	Bisamhällets proteinkälla. Biodlaren skördar det med en bifälla
Bibröd	Fermenterat pollen blandat med honung som bina lagrar i vaxkakorna
Drottninggelé	Fodersaften som blivande drottningar matas med

Ingen av dessa får tillsättas honung som säljs som honung, skriver Livsmedelsverket. Tillsätter man propolis i honung blir det en beredd produkt, och verksamheten är då inte längre primärproduktion.

Vad är bivax?

Bivax är bisamhällets byggmaterial. SBR beskriver det så här: bina producerar vax för att bygga de celler där de lagrar honung, och drottningen lägger ägg i cellerna där larverna föds upp och förpuppas. Vaxkakan är alltså både skafferi, barnkammare och väggar.

Så gör bin vax

Hos arbetsbin sitter åtta vaxkörtlar på undersidan av bakkroppen, på tredje till sjätte bukringen. SBR beskriver hur bina hänger nästan orörliga i täta klungor medan vaxfjällen tränger fram mellan bukringarna. Fjällen är oregelbundna skivor, ungefär 0,5 mm tjocka, och det behövs ungefär 1 250 fjäll för att ge ett gram vax.

Det är normalt bin som är 12–18 dagar gamla som producerar vaxet. När ett samhälle har svärmat och hittat en ny bostad deltar alla bin i vaxbyggandet. För att tillverka vax behöver bina värme, 33–36 grader, och honung. Mer om arbetsbinas olika uppgifter finns i Arbetsbi.

Bivaxets egenskaper

SBR sammanfattar bivaxets egenskaper:

Egenskap	Enligt SBR
Smältpunkt	61–64 grader
Specifik vikt	0,96–0,97
Färg	Nyproducerat vax är vitt, men gulnar av färgämnen från pollen och delvis från ynglet
Konsistens	Skört när det är kallt, mjuknar i värme
Sammansättning	En blandning av myricin, cerotinsyra och vissa kolväten
Kemisk tålighet	Mycket motståndskraftigt, men kan lösas helt i vissa organiska syror och delvis i alkohol

Hur mycket vax ger en bikupa?

Jordbruksverket räknar med att varje samhälle har en överskottsproduktion på 0,5–1 kg vax per år. Det mesta går tillbaka till biodlaren som mellanväggar, och bina bygger ut dem till nya kakor. Jordbruksverket uppskattade värdet av den svenska vaxproduktionen till cirka 9,4 miljoner kronor (2019).

Vaxet i yngelrummet bör förnyas regelbundet, skriver SBR. Mörka ramar sorteras ut, smälts om och ersätts med nytt vax, en åtgärd som SBR beskriver som förebyggande mot sjukdomsutbrott i bisamhället. Hur det går till beskriver vi i Vaxhantering. Gamla ramar som lagras kan angripas av vaxmott, se Vaxmal.

Från gammal vaxkaka till ny mellanvägg

Vaxet går runt i ett kretslopp. SBR beskriver två huvudvägar för biodlaren:

• Vaxrenseri. Ramarna skickas in, vaxet smälts ur och ramarna tvättas rena. Du betalar för rensningen men får betalt för vaxet och kan sedan köpa nya mellanväggar.
• Smälta själv. Med solvaxsmältare, ångvaxsmältare eller saftmaja. Vaxet får stelna i en hink, gärna med vatten i botten så att vaxklumpen lossnar lättare. Klumparna kan sedan lämnas in hos en vaxfabrikant i utbyte mot nya mellanväggar.

Den som vill ha full kontroll kan gjuta eller valsa egna mellanväggar. SBR noterar att gjutna kakor blir skörare än valsade.

Vad används bivax till?

Användning	Vad källorna säger
Mellanväggar i kupan	Den största delen av vaxet går tillbaka till biodlaren som mellanväggar (Jordbruksverket)
Livsmedel, E 901	Ytbehandlingsmedel som får användas på till exempel citrusfrukter, persikor, ananas, äpplen, päron, meloner, konfektyr, snacks, nötter, kaffebönor och kosttillskott i fast form (Livsmedelsverket)
Kosmetik	Krämer, salvor och läppstift (SBR)
Industri	Golv- och bonvax, elektriska isolermaterial och ympvax (SBR)
Hushåll	Ljus och bivaxdukar

Ljus av bivax kan rullas av tunna vaxkakor eller mellanväggar. Tänk på brandsäkerheten precis som med andra levande ljus: Brandskyddsföreningen råder dig att använda ljusstakar som inte kan börja brinna, se till att ljusen står stadigt och aldrig lämna levande ljus utan uppsikt.

Vill du själv göra salva, läppbalsam, ljus eller bivaxdukar har vi samlat enkla recept och säkerhetsråd i Bivaxsalva, ljus och bivaxdukar.

Bivaxdukar: Livsmedelsverkets råd

Bivaxdukar har blivit ett vanligt alternativ till plastfolie. Livsmedelsverket har särskilda råd om dem:

• Dukarna går inte att rengöra i höga temperaturer eftersom vaxet riskerar att smälta. De blir därför inte alltid tillräckligt rena, och bakterier på duken kan förorena maten.
• Använd dem inte till rå fisk, kyckling och kött.
• Använd dem inte heller till livsmedel som kan innehålla listeria, som skivade charkprodukter, rökt och gravad fisk och vissa ostar. Det gäller särskilt äldre, personer med nedsatt immunförsvar och gravida.
• Låt dem inte komma i kontakt med fet mat som bakverk, kakor, korv och ost, eftersom vaxämnen då kan föras över till maten.
• Tillverk dem av textilier som är lämpliga för kontakt med livsmedel. Färgade tyger, som gardiner och tygrester, kan föra över ämnen från färgen till maten.

Köpa bivax: välj spårbart vax

Allt vax är inte rent. SBR varnar för att det har förekommit fusk där bivax i mellanväggar blandats ut med paraffin, vilket kan få kakorna att rasa i kupan. Misstänker du att du har köpt falskt vax kan du kontakta Jordbruksverkets bihälsokonsulent för att få det testat. Branschriktlinjerna för honungshantering från 2023 pekar på risken med kontaminerat vax eller vax som inte är spårbart, som kan innehålla kloramfenikol och paraffin, och kallar spårbart ursprung på inköpt bivax ett minimikrav.

Livsmedelsverket påpekar också att bivax kan vara förorenat av rester av mineraloljor eller bekämpningsmedel, som bina kan få i sig när de samlar nektar från behandlade växter.

Det här betyder i praktiken:

• Köp av någon som vet var vaxet kommer ifrån, till exempel en biodlare eller en vaxfabrik.
• Avtäckningsvax är det renaste. SBR skriver att avtäckningsvaxet, som skärs av när honungsramarna täcks av inför slungning, är ett mycket rent vax som lämpar sig väl för bisalva.
• För livsmedelskontakt gäller högre krav. Den som tillverkar bivaxdukar bör enligt Livsmedelsverket säkerställa att vaxet uppfyller kraven för bivax som livsmedelstillsats.

Säljer du produkter av bivax?

Reglerna beror på vad du gör av vaxet. Livsmedelsverket räknar bivax som en primärprodukt från biodlingen, och för honung och andra primärprodukter från biodlingen gäller att den som släpper ut 500 kg eller mer per år ska registrera sig hos länsstyrelsen. Salvor och läppbalsam räknas som kosmetik. Läkemedelsverket skriver att den som tillverkar och säljer en kosmetisk produkt blir “ansvarig person” och ansvarar för att alla regler följs, och att marknadsföringen kan göra att produkten klassas som något annat än kosmetik. Bivaxdukar är material i kontakt med livsmedel och ska enligt Livsmedelsverket märkas med hur de kan användas och rengöras. Reglerna för honung finns i Sälja honung.

Propolis i korthet

Propolis, även kallat kittvax eller bikitt, är det material bina tätar kupan med. Livsmedelsverket beskriver råmaterialet som hartsöverdraget på knoppar av lövträd och kåda från tall och gran. SBR skriver att färgen kan växla från gult till rött eller mörkbrunt, att bina samlar propolis på bakbenens pollenkorgar och använder det främst under hösten för att täta springor. Ett samhälle kan ge 80–100 gram propolis per säsong när biodlaren använder särskilda nät.

Livsmedelsverket noterar att propolis ofta används i hälsokostpreparat och kan ge upphov till allergiska reaktioner. Läs mer i Propolis.

Pollen och bibröd i korthet

Pollen är bisamhällets proteinkälla, som behövs för att föda upp larverna. SBR anger att ett samhälle förbrukar 30–40 kg pollen under en säsong. Biodlare kan skörda pollen med en så kallad bifälla, och Livsmedelsverket beskriver bibröd som fermenterat pollen blandat med honung som bina lagrar i vaxkakorna. Om skörd, användning och allergirisk, läs Bipollen och bibröd.

Drottninggelé och bigift

Livsmedelsverket nämner också drottninggelé, den fodersaft som blivande drottningar matas med. SBR räknar även bigift till biodlingens produkter. Är du allergisk mot bistick gäller 1177:s råd, se Bistick.