Bikupa: olika typer av bikupor och vilken du ska välja

Bikupan är det första stora valet du gör som biodlare, och det är svårt att ändra i efterhand. Det är inte märket eller materialet som avgör mest, utan rammåttet. Den här guiden går igenom delarna, de olika typerna av bikupor, alla svenska rammått och hur du väljer.

Vill du ha ett förslag direkt kan du använda Kupväljaren. Den väger in vilket mått som är vanligt där du bor, hur tunga lådorna blir och hur lätt det är att få tag på delar.

Vad är en bikupa?

En bikupa är den bostad biodlaren ger bisamhället. Den moderna kupan är byggd för att du ska kunna lyfta ut varje vaxkaka i en ram, titta på den och sätta tillbaka den. Det är grunden för all skötsel: vårundersökning, svärmkontroll, varroakontroll och skattning.

En vanlig uppstaplingskupa består nerifrån och upp av:

• botten med fluster, kupans in- och utgång (ofta en varroabotten med nät)
• yngelrum, där drottningen lägger ägg
• spärrgaller (drottninggaller), som hindrar drottningen från att gå upp i honungslådorna
• skattlådor, där bina lagrar honungen du skördar
• ramar med vaxmellanväggar i varje låda
• täckbräde och tak

Biodlarna (SBR) beskriver hur spärrgallret skiljer de lådor som ska skördas, skattlådorna, från resten av samhället där yngelrummet finns. Varje del förklaras i guiden om bikupans delar.

Olika typer av bikupor

Uppstaplingskupa

Uppstaplingskupan är lådor som staplas på varandra, och du utökar kupan genom att sätta på fler lådor. Biodlarna (SBR) skriver att det finns många olika modeller av bikupor men att den enklaste och billigaste är uppstaplingskupan. Ljungbyortens biodlarförening skriver att man i Sverige oftast har uppstaplingskupa och att den brukar rekommenderas för att den är lättare att lyfta och arbeta med.

Trågkupa och andra stationära kupor

En trågkupa är stationär och har 16–20 ramar i yngelrummet, ofta i ett ytterhus av trä, enligt Allt om biodling. Ljungbyortens biodlarförening tycker att trågkupan är ”trevligare att se på och lite roligare för nybörjaren men den är tung och svårflyttad”. Stationära kupor finns både som trågkupor och som staplingskupor med ytterhus. De är tyngre och mindre vanliga hos biredskapshandlarna.

Topplistkupa, Warré och Flow

Topplistkupan (toppstångskupan) och Warrékupan har bara en list i överkant där bina bygger sin vaxkaka, ingen hel ram. Flow Hive bygger i stället på Langstroth. Det finns få svenska källor och leverantörer för dessa. Läs mer i guiden om topplistkupa, Warré och Flow.

Rammåttet är det viktigaste valet

Ramen bestämmer storleken på allt annat: lådor, spärrgaller, foderlådor, mellanväggar och slunga. Den svenska referensen är SBR Standard – Mått för yngelrum och skattlådor med tillbehör, 4:e upplagan, som SBR:s styrelse antog 2005. Tabellen visar ramarnas yttermått enligt den.

Ram	Bredd × höjd (mm)	Överlist (mm)	Mellanvägg (mm)	Låda, invändigt (mm)
Lågnormal (LN)	366 × 222	396	342 × 197	382 × 382 × 230 (10 ramar)
Halv LS (HLS)	366 × 146	396	342 × 121	382 × 487 × 154 (13 ramar)
LS	366 × 300	396	342 × 275	382 × 487 × 308 (13 ramar)
Svea	300 × 300	330	276 × 275	316 × 382 × 308 (10 ramar)
Halvsvea (HS)	300 × 146	330	276 × 121	316 × 382 × 154
Norsk	365 × 260	398	342 × 235	380 × 380 × 268
Halv Norsk (HN)	365 × 160	398	342 × 135	380 × 380 × 168
Wieslander	366 × 278	396	342 × 253	382 × 382 × 286
Langstroth	448 × 232	480	424 × 197	464 × 370 × 240
Farrar (¾ Langstroth)	448 × 159	480	424 × 131	464 × 370 × 167
Låglangstroth (Shallow)	448 × 137	480	424 × 109	464 × 464 × 145 (12 ramar)
Dadant	448 × 286	480	424 × 251	464 × 464 × 294 (12 ramar)

Källa: SBR Standard, 4:e upplagan. Allt om biodling återger samma mått men påpekar att måtten kan skilja sig mellan fabrikat.

Några saker i standarden är värda att känna till:

• Bigången är 8 mm ovanför ramarna och 8 mm vid sidolisterna (7,5 mm för Norsk). Under ramarna ska det vara minst 15 mm.
• Spärrgallrets öppning ska vara 4,2 mm.
• Svensk standard lägger bigången ovanför ramarna. Standarden varnar för att det skiljer sig från andra länder, så utländska lådor passar inte alltid ihop med svenska.
• Material: lådorna görs av fur och ramarna av kvistfri fur.

Två ramfamiljer

Måtten delar sig i två familjer efter bredd. Lågnormal, halv LS, LS och Wieslander är 366 mm breda, och Norsk är nästan samma (365 mm). Langstroth, Farrar, Låglangstroth och Dadant är 448 mm breda. Biredskapsfabriken skriver att Töreboda-kupans format går att blanda inom LN/Svea-familjen eller inom Langstroth/Dadant-familjen. Det är så de flesta kombinerar en högre ram i yngelrummet med en lägre i skattlådorna.

Där källorna inte är överens

• Farrar: SBR:s standard anger 448 × 159 mm. Mölnlycke biodlareförening anger 448 × 168 mm. Vi följer SBR:s standard, men mät dina egna ramar om du köper begagnat.
• Dadant: SBR anger höjden 286 mm, Bayerische Landesanstalt für Weinbau und Gartenbau 285 mm.
• Langstroths överlist: SBR:s 4:e upplaga har förtjockad överlist, 25 × 15 mm, på de breda ramarna. Andra källor anger 25 × 10 mm.

Läs mer om respektive mått i guiderna om lågnormal, Langstroth och Farrar och Dadant.

Vilken bikupa ska jag välja?

1. Välj det mått som används där du bor

Det här är det viktigaste rådet. Ljungbyortens biodlarförening råder dig att välja rammått med framtiden i åtanke, eftersom det är dyrt att byta, och att anpassa dig efter den du köper bin av. Med samma mått som grannarna kan du köpa avläggare direkt i dina ramar, låna ramar med yngel om ett samhälle blir drottninglöst och få hjälp på kurser och i föreningsbigården.

Fråga därför din lokala biodlarförening vilket mått medlemmarna använder innan du köper något. Du hittar föreningarna via Biodlarnas distriktslista.

2. Tänk på hur tungt det blir att lyfta

En full skattlåda är tung, och du ska lyfta många under en sommar. Fäldts Biodlingar anger ungefärliga vikter:

Låda	Ungefärlig vikt full
Halv LS (HLS)	15–18 kg
Lågnormal (LN)	25–30 kg
LS	cirka 35 kg

Vikterna är ungefärliga. Bertil Helmesjö skriver i Stenungsunds biodlarförenings nybörjartext att en låda full med bin och honung väger ”sina modiga 30-35 kg”, utan att ange rammått. Mölnlycke biodlareförening skriver att stora ramar som Dadant och E-ram är ”direkt olämpliga i skattlådor”.

3. Välj ett mått där du lätt får tag på delar

Lågnormal och ¾ Langstroth finns hos alla stora svenska leverantörer, i både trä och cellplast. Svea säljs fortfarande av Biredskapsfabriken, men bloggen Lillabi skriver att det ”börjar nu bli mindre vanlig”, och Ljungbyortens förening tycker att Svea-ramar är stora och tunga att lyfta.

Hur vanliga är de olika rammåtten?

Det finns ingen nationell statistik från Biodlarna (SBR), och Mölnlycke biodlareförening skriver uttryckligen att någon sådan undersökning för hela Sverige inte finns. Lokala uppgifter:

• Ervalla biodlarförening: ”lågnormal och halv LS dominerar”.
• Mölnlycke biodlareförening (2021): flest biodlare har lågnormal, men bara ungefär en tredjedel av samhällena står i LN och ungefär två tredjedelar i ¾ Langstroth eller E-ram. Föreningen beskriver valet i Sverige i dag som ett val mellan LN och ¾ Langstroth, och skriver ”Välj själv”.
• Fäldts Biodlingar: i Skåne används LS eller LN ”nästan uteslutande”.
• Bloggen Lillabi: lågnormal är vanligast bland hobbybiodlare, och Farrar är vanligast bland yrkesbiodlare.

Slutsatsen är att det skiljer sig mellan orter, och därför är föreningens svar viktigare än något riksgenomsnitt.

Trä, cellplast eller plast?

Uppstaplingskupor finns i flera material. Här är märken som säljs hos svenska leverantörer och vilka mått de finns i enligt tillverkarna:

Kupa	Material	Rammått
Töreboda-kupan	Plywood med 30 mm frigolit	LN, Svea, HS, HLS, HN, LS, Norsk, Langstroth, Farrar, Dadant, halv Dadant
Töreboda-kupa EPS	Cellplast (EPS)	LN, HLS, Norsk, LS, HN
Skälderhuskupan	Plywood med 30 mm frigolit	LN, HLS, HN, Svea, HS, LS, Norsk
Östervålakupan	Panel, plywood och 20 mm frigolit	LN, HLS, Svea, HS, Norsk
Nackakupan	Cellplast (EPS)	LN, Norsk, halv Norsk, halv LS, Langstroth
BeeBox (Paradise)	Cellplast (EPS)	LN, HLS, Langstroth, Farrar, Dadant
PAW-kupa	Polystyren	Langstroth, Farrar, Dadant
Rea Dan	Polyuretan	LN, Norsk

Källor: Biredskapsfabrikens katalog nr 59 och LP:s Biodling. Om cellplastkupornas för- och nackdelar kan du läsa i guiden om frigolitkupa.

Ny eller begagnad bikupa?

En begagnad kupa kan vara billig, men den kan bära på smitta. Biodlarna (SBR) skriver i sina frågor och svar att det är ”mycket viktigt att tvätta rent och även flamma utrustningen ordentligt” om du köper begagnade kupor. Ljungbyortens biodlarförening råder nybörjare att köpa ny kupa för att minska risken för sjukdomssmitta.

Det finns också regler. Enligt Jordbruksverket får begagnade kupor och begagnad utrustning inte föras ut ur ett smittförklarat område utan bitillsynsmannens tillstånd. Läs mer i guiden om att flytta bin.

Köpa eller bygga bikupa?

De flesta köper sin första kupa, ofta som ett startpaket med rabatt för nybörjare. Vi jämför de svenska paketen, med innehåll och kontrollerade priser, i guiden om startpaket.

Är du van att snickra kan du bygga själv. Det viktiga är att innermåtten stämmer exakt, annars passar inte ramarna och bina bygger vaxkakor där de inte ska. Vi går igenom en ritning som SBR:s undervisningskommitté rekommenderat för självbyggare i guiden om att bygga bikupa.