Bikupans delar: så är en bikupa uppbyggd

En bikupa ser enkel ut, men varje del har en uppgift. När du vet vad delarna heter och varför de finns blir det också lättare att förstå skötselråden. Här går vi igenom en vanlig uppstaplingskupa nerifrån och upp.

Måtten gäller svensk standard enligt SBR Standard – Mått för yngelrum och skattlådor med tillbehör (4:e upplagan, 2005). Hur de olika kuptyperna skiljer sig åt läser du i översikten om bikupor.

Kupan nerifrån och upp

Så här sitter delarna, räknat från marken:

1. Kuppall eller benställning
2. Bottenbräde med fluster, ofta en varroabotten
3. Yngelrum (en eller två lådor)
4. Drottninggaller (spärrgaller)
5. Skattlåda eller skattlådor
6. Täckbräde (eller foderbräde)
7. Tak

Bottenbräde och varroabotten

Allt om biodling beskriver det så här: ”Botten är bikupans golv, och på dess framsida sitter flustret – bikupans in- och utgång.” I dag är de flesta bottnar varroabottnar med nät. Biredskapsfabriken beskriver hur varroabottnen kan dras ut bakåt, vilket gör varroakontrollen lättare.

Under nätet lägger du ett inlägg när du vill räkna kvalster som faller ner. Jordbruksverket rekommenderar att du lägger ett rengjort inlägg på kupbottnen i cirka 10 dagar. Hur du räknar och tolkar resultatet läser du i guiden om varroakontroll.

SBR:s standard kräver minst 15 mm bigång under ramarna i botten. Det är värt att veta, eftersom en tillverkares katalog och webbsida har angett olika mått för samma kupa. Biredskapsfabrikens katalog nr 59 anger 8 mm under ramarna i Töreboda-kupan, men den nuvarande webbsidan anger 17 mm. Uppgiften i katalogen ser alltså ut att vara inaktuell.

Bitömmarbotten

En bitömmarbotten används när du ska tömma en skattlåda på bin inför skattningen. Biredskapsfabriken skriver att en bitömmarbotten med fyra utgångar tömmer snabbt och inte kittas igen, men att den inte bör sitta mer än ett dygn, annars hittar bina tillbaka.

Fluster och flusterförminskare

Flustret är öppningen där bina flyger in och ut. Med en reglerbar flusterförminskare kan du göra öppningen mindre. Bertil Helmesjö skriver i Stenungsunds biodlarförenings nybörjartext att man minskar flusteröppningen till ett par centimeter hos ett sjukt samhälle. Kungsbackatraktens biodlarförening minskar flustret på svagare samhällen under höstfodringen (lokal skötselplan för västkusten).

Musskydd

Musskyddet, eller musgallret, sätts i flustret för att hindra möss från att ta sig in. Det sitter ofta i en skåra i bottnens framkant tillsammans med flusterförminskaren. FriskaBin skriver att möss gärna bygger bo på botten av kupan under vintern och kan störa samhället så mycket att det utvintrar. Någon nationell tidpunkt för när musskyddet ska på finns inte. Kungsbackatraktens biodlarförening sätter det på i oktober. Läs mer i guiden om invintring.

Yngelrum

Yngelrummet är den del av kupan där drottningen lägger ägg och där bina föds upp. Det kan vara en eller två lådor beroende på rammått och samhällets storlek. Biodlarna (SBR) skriver att vaxet i yngelrummet bör förnyas regelbundet: mörka ramar plockas bort och ersätts med nytt vax. Biodlarna anger inget fast intervall för det.

Drottninggaller (spärrgaller)

Spärrgallret läggs mellan yngelrummet och den nedersta skattlådan. Öppningarna är så stora att arbetsbin tar sig igenom, men drottningen inte. Därför lägger hon inga ägg i honungsramarna. Enligt SBR:s standard ska öppningen vara 4,2 mm. Spärrgaller finns i metall, ofta med träram, och i plast.

Skattlåda

Biodlarna (SBR) förklarar att spärrgallret gör att du kan skilja skattlådorna, som ska skördas på honung, från resten av samhället där yngelrummet finns. En skattlåda är i princip samma låda som yngelrummet, men många använder en lägre ram här för att lådorna inte ska bli för tunga. När och hur du sätter på skattlådor läser du i guiden om att utvidga med skattlådor.

Ramar och mellanväggar

Ramarna hänger i lådorna med bigång runt om. Enligt SBR:s standard görs de av kvistfri fur. SBR:s staplingskupa för självbyggare anger att ramvirket ska vara 10 × 25 mm enligt SBR:s standard. Mellanväggen är en tunn platta av bivax med cellmönster, som bina bygger ut till en vaxkaka. För en lågnormalram är mellanväggen 342 × 197 mm. Färdiga ramar säljs ofta spikade och trådade, till exempel som så kallade Hoffmanramar.

Biodlarna (SBR) skriver att gammalt vax kan lämnas till en vaxfabrikant i utbyte mot nya mellanväggar. Läs mer i guiden om vaxhantering.

Sommarlucka

I kupor där lådan har plats för fler ramar än du använder fyller du ut med en lucka, en skiva med samma yttermått som ramarna. SBR:s staplingskupa anger att sommarluckan i standardutförande är 10 mm tjock.

Täckbräde och foderbräde

Täckbrädet läggs ovanpå ramarna i den översta lådan. Enligt SBR:s standard kan täckbrädor vara av trä, glas eller plast, och trä ska vara 10 mm tjockt. Flera av nybörjarpaketen har en täckplast i stället. En foderbräda är ett täckbräde med hål för bitömmare eller utfodring. Fodring kan också ske med en foderlåda, se guiden om foderlåda.

Tak

Taket skyddar kupan mot regn och kyla. Biredskapsfabriken beskriver isolerade tak med plåt. Bertil Helmesjö varnar för att ett tak som läggs direkt på täckbräderna ofta gör att fukt tränger in, och rekommenderar att man lägger packning emellan på vintern.

Vad ingår i en ”komplett kupa”?

När leverantörer säljer en komplett kupa varierar innehållet. LP:s Biodlings nybörjarpaket i lågnormal innehåller till exempel tak, botten, fyra lådor, 40 spikade och trådade ramar, varroaskiva, spärrgaller, täckplast, 3 kg vax och spännrem. Andra paket saknar vax eller spärrgaller. Jämför alltid innehållslistan. I guiden om lågnormal finns exempel på kompletta LN-kupor.