Humlor: bon, vinter och livet i ett humlesamhälle

Humlor i Sverige: var humlor bygger bo, hur många som bor i ett humlebo, vad de gör på vintern, om humlor sticks och om de gör honung som honungsbin.

Av redaktionenUppdaterad 15 november 20266 källorSå granskar vi

En humla i flykt på väg mot blå blommor i en trädgård
En humla i flykt på väg mot blå blommor i en trädgård

Snabbt svar

Sverige har 38 humlearter, enligt Jordbruksverket. Ett humlesamhälle lever en sommar och har från några tiotal till flera hundra arbetare. Bona sitter ofta i gamla sorkbon, under grästuvor eller i stenmurar. På hösten dör arbetarna och hanarna, och bara de parade drottningarna övervintrar nedgrävda i marken. Humlor gör inget honungsförråd att skörda, och de sticker mer sällan än bin och getingar.

  • Sverige har 38 humlearter och är särskilt rikt på humlor jämfört med andra europeiska länder; i en vanlig trädgård kan du ofta se fler än 10 arter, enligt Jordbruksverket.Källa: Jordbruksverket
  • Ett humlesamhälle kan ha från några tiotal till flera hundra arbetare, enligt Jordbruksverket.Källa: Jordbruksverket
  • I ett försök från Lunds universitet lockade 48 utplacerade humleholkar inte en enda humla, och Jordbruksverket kan därför inte rekommendera humleholkar.Källa: Jordbruksverket
  • Humlor kan flyga cirka 1 km från boet, enligt Naturvårdsverket.Källa: Naturvårdsverket

Humlan är stor, hårig och flyger även när det är kallt, och den är en av våra allra viktigaste pollinatörer. Här är hur humlorna lever, var de bor, vad som händer på vintern och svaren på de vanligaste frågorna: sticks de, och gör de honung?

Humlor i Sverige

Sverige har 38 humlearter och “är särskilt rikt på humlearter jämfört med andra europeiska länder”, skriver Jordbruksverket. I en vanlig trädgård kan du ofta se fler än tio olika arter. Naturvårdsverket anger cirka 40 av Sveriges cirka 300 vildbiarter som humlor. Vanliga humlor är mörk jordhumla, hushumla, stenhumla, åkerhumla och trädgårdshumla, enligt Naturvårdsverket.

Humlorna är enligt Jordbruksverket den grupp av insekter som har störst betydelse för pollineringen i de flesta svenska naturtyper. De är mycket håriga, och mycket pollen fastnar i pälsen när de rör sig klumpigt i blommorna. Eftersom de flyger även vid låga temperaturer är de särskilt viktiga för tidigt blommande grödor som svarta vinbär, äpplen, körsbär och trädgårdsblåbär, och för skogens blåbär, lingon och hallon. Mer om det i pollinering.

Långa och korta tungor

Humlor skiljer sig mycket åt i tunglängd, beskriver Jordbruksverket. Långtungade humlor som gräshumla, haghumla, åkerhumla, trädgårdshumla, vallhumla och klöverhumla når nektar i djupa blommor som rödklöver och åkerböna. Korttungade humlor som mörk jordhumla, ljus jordhumla, ängshumla och stenhumla samlar på grunda blommor.

Vissa korttungade humlor är nektartjuvar. Mörk jordhumla kan bita hål i blombasen på djuppipiga blommor för att komma åt nektarn, utan att pollinera blomman. Snart kan ett helt bestånd ha blommor med hål i blomkalken, skriver Jordbruksverket.

Humlans år

Våren. Den övervintrade, befruktade drottningen vaknar och börjar söka föda på vårblommande växter som sälg och viden, enligt Naturvårdsverket. Naturhistoriska riksmuseet anger att drottningen kommer fram någon gång från april till juni, när det är tillräckligt varmt. Hon letar boplats och samlar själv nektar och pollen till den första kullen arbetare. Det är därför du ser stora humlor på våren: det är drottningarna.

Sommaren. När arbetarna kläckts tar de över arbetet ute, och drottningen stannar i boet och lägger ägg. Därför ser du mindre humlor under sommaren, enligt Jordbruksverket. Ett samhälle kan ha från några tiotal till flera hundra arbetare.

Sensommaren. Nya drottningar och hanar dyker upp och parar sig. Hanarna är så kallade patrullerare som flyger längs en fast bana i höjd med trädens nedersta grenar och letar efter honor, beskriver Jordbruksverket.

Hösten och vintern. Hanarna dör efter parningen. Drottningarna sparar spermier från parningen och övervintrar nedgrävda i marken, ofta i slänter, åkerrenar och åkerholmar. De övervintrar inte i boet. Arbetarna och hanarna dör i slutet av sommaren, enligt Naturvårdsverket.

Humlors bon

Många humlearter bor i gamla sorkbon i marken eller under grästuvor, enligt Jordbruksverket. De bor också i musbon i murkna stubbar, lövhögar eller stenmurar. Några arter bygger bon i håligheter i träd, och de kan också trivas i isoleringen på bostadshus. Naturhistoriska riksmuseet nämner även mossa och fågelholkar.

Inne i boet lagrar arter som stenhumla, jordhumla och ängshumla pollen i vaxkrukor eller i tomma celler, och varje larv matas individuellt. Hos många andra humlor får larverna äta pollen från fickor i larvcellen, skriver Jordbruksverket.

Ett humlebo i husväggen eller fågelholken behöver sällan åtgärdas. Samhället lever bara en säsong, och nästa vår startar drottningen ett nytt bo någon annanstans. Är du osäker på om det är humlor eller getingar, se bi eller geting.

Gör humlor honung?

Inte på det sätt som honungsbin gör. Honungsbin gör om nektar till honung och lagrar den som vinterförråd i ett samhälle som lever i flera år; se hur gör bin honung.

Humlorna samlar också nektar och pollen, och vissa arter lagrar pollen i vaxkrukor i boet, enligt Jordbruksverket. Men humlesamhället är ettårigt. Arbetarna och hanarna dör på hösten, och drottningarna övervintrar ensamma nedgrävda i marken, inte i boet. Ett humlesamhälle har därför inget behov av ett vinterförråd, och det finns ingen humlehonung att skörda. Den nektar som samlas in går åt till drottningen, arbetarna och larverna under sommaren.

Sticks humlor?

Ja, humlor har gadd och kan sticka, men de gör det sällan. Giftinformationscentralen skriver att “humlor sticker mer sällan” än getingar och bin, men kan ge samma symtom, “dock vanligen av lindrigare karaktär”. 1177 skriver att ett stick från en humla kan ge en allvarlig reaktion, men att det är mycket ovanligt.

Om du blir stucken gäller samma råd som för bi- och getingstick: kyl stickstället och håll koll på tecken på allergi. Ring genast 112 om du känner dig svimfärdig eller har svårt att andas, skriver 1177. Mer i bistick.

Fungerar humleholkar?

Det säljs och beskrivs många humleholkar. Jordbruksverket är skeptiskt. Enligt norska försök går det att med mycket stor noggrannhet få holkar som lockar humlor, men svenska erfarenheter visar att det är mycket svårt. Forskare vid Lunds universitet satte ut 48 humleholkar, och inte en enda humla bosatte sig i dem. “Vi kan därför inte rekommendera ‘humleholkar’ som en åtgärd”, skriver Jordbruksverket. Lägg krafterna på blommor och på naturliga boplatser i stället. Ett bihotell är till för solitärbin, inte humlor.

Köpta humlor

Humlebon säljs för pollinering i växthus och odlingar. Jordbruksverket påpekar att de humlor som finns att köpa är en sydeuropeisk ras av mörk jordhumla. Humlor som smiter kan para sig med svenska mörka jordhumlor och föra in andra gener, och de kan föra med sig sjukdomar och parasiter. Därför bör inköpta humlebon eldas upp efter användning, enligt Jordbruksverket. För trädgården är det bättre att gynna de vilda humlor som redan finns.

Så hjälper du humlorna

Jordbruksverkets råd:

  • Sälg och viden. De är viktiga för humledrottningarna på våren, särskilt hanplantorna med gula videkissar.
  • Blommor hela sommaren. Fågelbär, gullviva, plister, vallört och blåeld är viktiga på försommaren; klöver och väddar senare.
  • Boplatser. Spara stenrösen, partier med högt gräs och blomrika kanter.
  • Färre bekämpningsmedel. Vissa växtskyddsmedel är särskilt skadliga för pollinerande insekter.

Flera humlor är hotade. Klöverhumlan är nära hotad och minskar när den blommande vallen minskar, enligt Pollinera Sverige. Läs mer i hotade bin, vildbin och bivänlig trädgård.

Vanliga frågor

Gör humlor honung?

Inte som honungsbin. Humlor samlar nektar och pollen och lagrar pollen i vaxkrukor i boet, men samhället lever bara en sommar och bara drottningarna övervintrar, nedgrävda i marken. Därför bygger humlor inget vinterförråd av honung att skörda.

Har humlor gadd?

Ja, humlor kan sticka, men de sticker mer sällan än bin och getingar och symtomen är vanligen lindrigare, enligt Giftinformationscentralen. Ett humlestick kan ge en allvarlig allergisk reaktion, men det är mycket ovanligt, enligt 1177.

Var bor humlor på vintern?

Bara de parade drottningarna överlever vintern. De gräver ned sig i marken, ofta i slänter och åkerrenar, och övervintrar inte i boet, enligt Jordbruksverket. Arbetarna och hanarna dör på sensommaren och hösten.

Hur många humlor bor i ett humlebo?

Från några tiotal till flera hundra arbetare, enligt Jordbruksverket.

Ska jag ta bort ett humlebo?

Helst inte. Samhället lever bara en säsong och dör av sig självt på hösten. Humlorna är bland våra viktigaste pollinatörer, och flera arter är hotade.

Källor

  1. Humlor (faktablad OVR 365:14), Jordbruksverket. Kontrollerad 15 november 2026.
  2. Vilda pollinatörer, Naturvårdsverket. Kontrollerad 15 november 2026.
  3. Bin, vildbin och getingar, Naturhistoriska riksmuseet. Kontrollerad 15 november 2026.
  4. Geting- och bistick, Giftinformationscentralen. Kontrollerad 15 november 2026.
  5. Insektsallergi, 1177. Kontrollerad 15 november 2026.
  6. Hur mår våra vilda bin?, Pollinera Sverige. Kontrollerad 15 november 2026.

Sidan uppdaterades senast 15 november 2026. Hittar du något som inte stämmer? Tipsa oss.