Drönare: bisamhällets hanbin

Drönaren är bisamhällets hanbi. Han utvecklas i större celler än arbetsbiet, har ingen gadd, samlar ingen nektar och lever bara en säsong. Ändå är han nödvändig: utan drönare blir det inga parade drottningar och inga nya samhällen. Översikten över samhällets tre kaster finns i Bisamhället.

Hur blir en drönare till?

Drönaren utvecklas ur ett obefruktat ägg, skriver SBR. Drottningen avgör själv om ägget ska befruktas, och enligt Friska bin styrs beslutet av cellens storlek. Drönarcellerna är ”betydligt större” än arbetarcellerna, enligt SBR. I en sådan cell lägger drottningen ett obefruktat ägg.

Utvecklingen tar längst tid av samhällets tre kaster:

Stadium	Drönare	Arbetsbi	Drottning
Ägg	3 dygn	3 dygn	3 dygn
Larv (öppet yngel)	7 dygn	6 dygn	5 dygn
Puppa (täckt yngel)	14 dygn	12 dygn	8 dygn
Totalt	24 dygn	21 dygn	16 dygn

Källa: SBR. Tiderna kan variera något med temperaturen.

Om ett samhälle på våren bara har täckt drönaryngel kan drottningen vara borta, oparad eller ha fått slut på befruktade ägg, skriver Friska bin. Se Puckelsamhälle.

Drönarens enda stora uppgift

”Hans huvuduppgift är att säkerställa ungdrottningarnas parning”, skriver SBR. Drönaren gör sin första flygtur ungefär 8 dagar efter att han krupit ut, enligt SBR:s sida om binas biologi. Friska bin anger att drönare är könsmogna tidigast 7 dagar efter kläckningen.

Drönarna flyger till så kallade drönarsamlingsplatser. SBR beskriver dem som platser i terrängen på 10–50 meters höjd och inom ett område på 100–200 meter i diameter. Dit brukar drönare samlas från kupor inom ungefär 3 km. Där väntar de på ungdrottningar. Med hjälp av doftämnen kan drönarna enligt SBR spåra upp parningsvilliga drottningar på flera kilometers avstånd.

Att flyga kostar. En drönare förbrukar 14 mg honung per halvtimme i luften, tre gånger så mycket som ett arbetsbi, skriver SBR. Han kan också flyga långt. SBR nämner exempel på distanser på 14 km.

Parningen kostar livet

Den drönare som lyckas para sig får ”plikta med sitt liv”, som SBR uttrycker det. Hans könsorgan fastnar i drottningen och slits av från bakkroppen. Friska bin bekräftar att drönaren dör omedelbart efter parningen. Läs mer om parningsflygen i Bidrottningen.

Gör drönarna någon annan nytta?

Drönarna kan inte samla mat och måste matas av arbetsbina, skriver Friska bin. Men SBR menar att de ”lite oförtjänt” beskylls för att inte göra någon nytta. Enligt SBR deltar de aktivt både i honungsbehandlingen och i värmeregleringen, och genom att sprida ett speciellt doftämne bidrar de till harmonin i samhället.

Drönaren saknar gadd och kan inte försvara sig, så han är ofarlig att hålla i handen.

Drönarslakten på hösten

När sommaren går mot sitt slut slutar samhället att föda upp drottningar, och drönarna har inte längre någon uppgift. SBR skriver att arbetsbina blir ”alltmer avogt inställda” mot drönarna och driver ut dem ur kupan. Friska bin förklarar det med att resurserna inte längre räcker till att mata ”frilastarna” inför vintern.

Ett samhälle som behåller sina drönare långt in på hösten kan vara viselöst eller ha en drönarläggande drottning. Det är värt att undersöka.

Hur många drönare finns det?

Antalet varierar mycket med årstid och samhällets storlek, och källorna ger olika siffror:

Källa	Antal drönare
SBR, Binas biologi	100–1 000 i ett samhälle
Friska bin (översatt från American Bee Journal)	600–16 000 mellan vinter och sommar

På vintern finns normalt inga drönare alls.

Drönare, varroa och biodlaren

Varroakvalstret föredrar drönaryngel framför arbetaryngel. Friska bin förklarar att drönarynglets längre täckningstid ger kvalstren mer tid att föröka sig. Det utnyttjar biodlare i drönarramsmetoden: en ram där bina bygger drönarceller sätts in tidigt på våren, och det täckta drönarynglet skärs bort. Jordbruksverket skriver att metoden fungerar bäst april–juni, och att drönarproduktionen oftast minskar efter midsommar. Läs mer i Drönarramsmetoden.

Drönarna och aveln

Eftersom drottningen parar sig ute i det fria, med de drönare som råkar finnas i trakten, är drönarna avelns svåraste del. Den som vill styra binas egenskaper måste därför också styra vilka drönare drottningen möter. Därför arbetar avelsföreningarna med parningsstationer, ofta på öar, där bara drönare från utvalda samhällen finns. Föreningen Svensk Buckfast beskriver på SBR:s webbplats sina fyra stationer: Aspö, Hasslö/Ytterön, Ven och Vendelsö. Där paras 1 500–2 000 drottningar de senaste åren. Svenska Carnicagruppen parar drottningar på föreningens parningsö eller parningsområde.

Hur viktigt drönarmaterialet är visar det nordiska biets historia. Föreningen NordBi berättar att Lurö parningsstation i Vänern startade 1984 med stora förhoppningar, men att drönarmaterialet inte höll fullgod kvalitet och att det väntade resultatet uteblev. Läs mer om de olika bityperna i Biraser.

En drottning som aldrig blir parad kan bara lägga obefruktade ägg, och de blir alla drönare. SBR kallar henne ”drönarmoder”. Även arbetsbin kan lägga ägg som blir drönare. I båda fallen blir samhället ett puckelsamhälle.

Drönare behövs också för den som vill odla egna drottningar. SBR påpekar att det måste finnas drönare att tillgå när drottningen är klar för parning. Se Drottningodling.