Hur länge lever ett bi?

Frågan ”hur länge lever ett bi?” har inget enkelt svar, för ett bisamhälle har bin med helt olika livslängd. Ett arbetsbi som föds i juni sliter ut sig på några veckor. Hennes syster som föds i september kan leva till nästa vår. Drottningen lever i flera år, och drönaren bara en sommar. Här är siffrorna och förklaringen. Översikten över samhället finns i Bisamhället.

Livslängd i korthet

Bi	Livslängd	Källa
Arbetsbi, sommar	5–6 veckor	SBR, Bisamhället
Arbetsbi, sommar (dragbi)	4–5 veckor från utkrypandet	SBR, Binas biologi
Arbetsbi, vinter	Upp till 8 månader	SBR, Binas biologi
Arbetsbi, vinter	I genomsnitt 100 till över 200 dagar	Friska bin
Drottning	4–5 år	SBR, Binas biologi
Drottning	Vanligen ca 2 år, upp till 5 år	Friska bin
Drönare	30 dagar eller längre, dör vid parning	Friska bin

Sommarbin: kort och intensivt liv

Ett arbetsbi som föds under sommaren lever 5–6 veckor, enligt SBR. Under livet går det igenom en rad yrken: städbi, ambi, byggbi och vaktbi. Från ungefär den 21:a dagen flyger det ut som dragbi. Som dragbi lever det 1–2 veckor, och det blir därför bara 4–5 veckor gammalt räknat från utkrypandet, skriver SBR. Hur arbetsbiets liv ser ut steg för steg beskrivs i Arbetsbiet.

Friska bin uttrycker det rakt: tempot är högt, och bina sliter praktiskt taget ut sig under den intensiva nektar- och pollensamlingen. Det är flygandet som förbrukar dem.

Vinterbin: samhällets livförsäkring

De bin som föds på sensommaren och hösten är annorlunda. SBR skriver att bin som föds i augusti och senare kan leva upp till 8 månader och därigenom överleva vintern. Det är vinterbina som på våren bygger upp samhället på nytt.

Friska bin förklarar skillnaderna. Vinterbin:

• har större fettkroppar, som fungerar som energireserv och näringslager
• har fodersaftkörtlar som inte försämras när de åldras
• åldras långsammare, delvis eftersom de inte flyger så mycket
• kan utföra alla uppgifter oavsett ålder: värma, mata, sköta drottningen och föda upp de första larverna.

Vinterbina lever i genomsnitt från 100 till över 200 dagar, enligt Friska bins genomgång. När drottningen börjar lägga ägg på vårvintern matar de överlevande vinterbina de första larverna och går sedan över till att hämta föda. När nästa generation tar över börjar ett nytt år för samhället.

Det här är också skälet till att biodlare räknar yngelramar, inte bin, när de bedömer om ett samhälle klarar vintern. Friska bin påpekar att de flesta bin du ser i kupan vid invintringen inte är de bin som ska övervintra. Ynglet i augusti är vinterns samhälle.

Drottningen: flera år

Drottningen är samhällets långlivade medlem. Källorna anger olika siffror:

• SBR:s sida om binas biologi anger en livstid på mellan 4 och 5 år, under vilken hon kan lägga över 500 000 ägg.
• SBR:s sida om bisamhället skriver att hon normalt byts ut efter 2–3 år, när bina vill ersätta henne med en mer produktiv drottning.
• Friska bin anger att en drottning vanligtvis lever i ungefär två år men kan överleva upp till fem.

Skillnaden handlar till stor del om hur länge hon kan leva och hur länge hon brukar få vara kvar. Bina byter ut en drottning vars äggläggning sviktar, och många biodlare byter drottning regelbundet. Läs mer i Bidrottningen.

Drönaren: en sommar

Drönare är könsmogna tidigast sju dagar efter kläckningen och kan leva trettio dagar eller längre, enligt Friska bin. De dör omedelbart efter en parning. På eftersommaren slutar samhället att föda upp drottningar, och arbetsbina driver ut de drönare som är kvar, skriver SBR.

Vad förkortar ett bis liv?

Friska bins genomgång nämner flera faktorer:

• Sjukdomar. Vissa sjukdomar, som Nosema ceranae, är kända för att påskynda åldrandet, så att bin blir dragbin för tidigt och lever kortare.
• Bekämpningsmedel. Exponering för neonikotinoider kan ha liknande effekter, enligt studier som Friska bin hänvisar till.
• Obalans i åldersfördelningen. Om samhället förlorar många dragbin kan yngre bin börja flyga tidigare. De är sämre rustade för det och misslyckas oftare med att komma hem med föda.
• Näringsbrist. Undernärda bin är mer mottagliga för sjukdomar.

Och bisamhället?

Ett bisamhälle kan i biodlarens kupa leva vidare i många år, eftersom drottningen byts ut gång på gång. Forskare vid Lunds universitet har argumenterat för att samhället som superorganism ändå har ett eget livslopp, med ett biologiskt åldrande som gör att det dör efter några år, och att det fortplantar sig genom svärmning. Det nordiska biet beskrivs av Föreningen NordBi som ”ett långlivat bi”, där färre bin kan dra in lika mycket honung som ett kortlivat bi med fler dragbin.

Vill du veta hur bina klarar vintern i praktiken, läs Bin på vintern.