Bin på vintern: vinterklot, vintervila och tillsyn

När frosten kommer blir det tyst vid kuporna. Ute i bigården ser det ut som om ingenting händer, men inne i kupan pågår ett av naturens mest effektiva sätt att överleva en nordisk vinter. Vintern är den lugnaste delen av året i bigården. Jobbet du gjorde vid invintringen bär nu samhället.

Vinterklotet

När temperaturen sjunker och dagarna blir kortare samlas bina i ett vinterklot. Friska bin beskriver hur tusentals bin arbetar tillsammans för att hålla värmen. De producerar värme genom små vibrationer och turas om att sitta längst ut i klotet och skydda varandra mot kylan.

Storleken spelar roll. Ju fler bin i klotet, desto effektivare fungerar värmeregleringen. Ett stort samhälle kan förbruka mindre energi per bi än ett litet. Svaga samhällen har svårare att hålla temperaturen och får problem när yngelsättningen startar på våren, eftersom de är för få för att hålla ynglet varmt. Därför är bistyrkan vid invintringen så viktig.

Kylan i sig är sällan problemet. Honungsbin är väl anpassade till vårt klimat och kan enligt Friska bin hålla en stabil temperatur inne i klotet ”även när det är många minusgrader utanför kupan”.

Vinterbina

Bina som sitter i klotet är andra bin än de du såg i juli. SBR skriver att bin som föds i augusti och senare kan leva upp till 8 månader och klarar sig därigenom genom vintern. Friska bins genomgång anger en genomsnittlig livslängd för vinterbin på 100 till över 200 dagar, delvis eftersom de inte flyger så mycket. Vinterbina har större fettkroppar som energireserv. Deras fodersaftkörtlar behåller förmågan att producera fodersaft, så att de på våren kan föda upp den första nya generationen. Läs mer i Hur länge lever ett bi?.

Yngeluppehåll

I kall väderlek lägger drottningen inga ägg. Samhället blir yngelfritt en period. Hur länge och när varierar med bityp och klimat. Föreningen NordBi beskriver till exempel på SBR:s webbplats att äggläggningen hos det nordiska biet upphör när ljungdraget är slut, och att allt yngel i regel har krupit ut när det är dags att gå i vinterklot.

Yngeluppehållet är också när varroan är som mest sårbar. Jordbruksverkets plan lägger behandlingen med oxalsyra i november/december, när allt yngel har krupit ut, eftersom oxalsyra bara dödar kvalster som sitter på vuxna bin. Den görs bara en gång per vinter. Hur den går till, vilka godkända preparat som finns och varför du ska följa bipacksedeln läser du i Oxalsyrabehandling.

Fodret under vintern

Bina äter förvånansvärt lite mitt i vintern. Friska bin förklarar att förbrukningen är relativt låg när det inte finns något yngel att föda upp. Den ökar snabbt när dagarna blir längre och drottningen börjar lägga ägg igen. Det är därför samhällen som svälter oftast gör det på våren, inte i januari.

En fälla är isolationssvält. Under kalla perioder sitter bina så tätt att de inte alltid kan flytta sig till nya foderramar. Hamnar klotet vid sidan av förrådet kan samhället dö med foder kvar i kupan. Det förebygger du på hösten genom att samla fodret nära bina. Hur mycket som behövs står i Hur mycket vinterfoder behöver bina?.

Din tillsyn i bigården

Under vinterhalvåret sköter bina sig själva, skriver SBR, med ett tillägg: se till att de har god luftväxling i kupan, till exempel genom att ta bort snö runt kupan. Den lokala planen från Kungsbackatraktens biodlarförening går i februari runt i bigården och letar efter skadegörelse, nedfallna grenar och igentäppta flusteröppningar.

En enkel lista efter storm och snöfall:

• Flustret ska inte vara igensnöat eller blockerat av döda bin.
• Taken ska sitta på och vara täta.
• Kuporna ska stå stadigt. Friska bin föreslår spännband mot vinterstormar.
• Musskyddet ska sitta kvar. Möss kan bygga bo på kupbotten, äta av vaxbygget och stressa samhället så att det utvintrar, skriver Friska bin.
• Fåglar. Där hackspettar eller talgoxar brukar ställa till problem kan hönsnät runt kupan vara en god investering.

Rensningsflykten markerar slutet

Den första milda dagen mot slutet av vintern flyger bina ut i stora mängder och tömmer tarmen. Rensningsflykten är det första tecknet på att samhället har klarat sig. Den lokala planen från Li konstaterar rensningsflykten i mars och byter därefter bottnar och gör en försiktig foderkontroll. Längre norrut kommer den senare. Sedan väntar vårundersökningen.

Biodlarens vintersysslor

Vintern är tid för förråd och planering:

• Ramar och vax. Li-planen använder januari till att se över ramar, tråda om och sätta in vaxmellanväggar. Mer om det finns i Vaxhantering.
• Journal. Läkemedelsjournalen ska vara uppdaterad. Enligt Jordbruksverket gäller det även organiska syror, och registren ska sparas i minst fem år.
• Årsrapport. SBR:s medlemmar lämnar sin årsrapport till lokalföreningen senast vid föreningens årsmöte i november.
• Förvaring. Jordbruksverket påminner om att rester av honung och vax ska förvaras så att bin inte kommer åt dem, eftersom de kan innehålla sporer av amerikansk yngelröta.