Fånga en bisvärm: regler, svärmfångstkupor och smittskydd

En svärm som hänger i ett träd kan bli ett nytt, livskraftigt bisamhälle. Men svärmar kan också bära med sig sjukdomar, och därför finns det regler för hur biodlare får fånga dem. Här går vi igenom både de praktiska förutsättningarna och vad lagen kräver, framför allt för svärmfångstkupor, som på engelska kallas bait hives.

När går en svärm att fånga?

Biodlarna förklarar att en svärm först sätter sig i en klunga i ett träd eller en buske. Därifrån skickar den ut spejarbin för att hitta en ny bostad, och det kan ta från någon timme upp till flera dagar. Det är under den tiden svärmen går att fånga.

Två villkor gäller enligt Biodlarna:

• Svärmen ska hänga som en klase. Ser du en svärm som flyger i luften kan svärmfångaren inte göra så mycket.
• Den ska inte ha bosatt sig permanent. När svärmen har hittat en permanent bostad, till exempel i en husvägg eller ett ihåligt träd, kan den inte tas bort av biodlare.

Inne i klasen sitter drottningen, och det är henne bina följer. Kontrollera alltid först att det verkligen är honungsbin och inte getingar; Biodlarna har ett faktablad om skillnaderna.

Bli svärmfångare via Svärmtelefonen

Det vanligaste sättet att få svärmar är att någon ringer. Svärmtelefonen, 0766-86 07 01, är Biodlarnas kostnadsfria tjänst där allmänheten knappar in postnumret och kopplas till en svärmfångare i området. Är du medlem i Biodlarna kan du ansöka om att ansluta dig som svärmfångare via Svärmtelefonens sida.

Som svärmfångare kan du också följa Biodlarnas svärmkarta, som i realtid visar var samtal till Svärmtelefonen har kommit in och ger en bra bild av var i landet det svärmar mest: svarmtelefonen.se/callmap.html.

Svärmtelefonen vänder sig till allmänheten. Är du själv biodlare och har en svärm från egna samhällen rekommenderar Biodlarna att du vänder dig till din förening eller mentor för råd. Hur du som privatperson ska agera finns i guiden bisvärm i trädgården.

Regler för svärmfångstkupor

En svärmfångstkupa är en tom kupa som ställs ut för att locka spejarbin och få en svärm att flytta in av sig själv. Jordbruksverket har tydliga regler:

Regel	Vad som gäller
Tidsperiod	Endast 15 maj–31 juli
Anmälan	Ska vara anmäld till bitillsynsmannen innan du ställer ut den
Rengöring	Kupan ska vara väl rengjord
Smittfrihet	Kupan får aldrig tidigare ha hyst ett samhälle med amerikansk yngelröta
Märkning	Ditt namn, din adress och ditt telefonnummer ska stå på kupan
Utbyggda vaxkakor	Får bara användas om de kommer från en bigård som varit fri från amerikansk yngelröta de två föregående åren

Varför så strikt? Amerikansk yngelröta sprids bland annat genom svärmning, och sporerna kan överleva i gammalt kupmaterial i decennier, skriver FriskaBin. En svärmfångstkupa med gamla vaxkakor kan både sprida smitta och locka till sig en sjuk svärm. Därför reglerna om rengöring och om var vaxet kommer ifrån. Mer om sjukdomen finns i guiden om amerikansk yngelröta.

Restriktionszoner gäller även svärmar

Ligger platsen där du fångar svärmen inom en skydds- eller övervakningszon för amerikansk yngelröta, eller inom en restriktionszon för varroa, gäller flyttreglerna. Enligt Jordbruksverket får levande bin inte flyttas ut ur sådana zoner utan tillstånd från bitillsynsmannen, och bin får inte flyttas från en restriktionszon för varroa till ett område utan varroa. Kontrollera zonerna på Jordbruksverkets sida om aktuella restriktioner innan du kör iväg med en svärm. Kontakta bitillsynsmannen om du är osäker.

När svärmen är fångad

Anmäl uppställningsplatsen

En fångad svärm är ett bisamhälle, och alla som har bisamhällen ska anmäla var de står till länsstyrelsen. Ändringar, till exempel ett nytt samhälle på en ny plats, ska anmälas inom en vecka. Hur det går till beskriver vi i guiden registrera bigård.

Håll koll på ynglet

Du vet inte varifrån svärmen kommer eller hur friskt samhället den lämnade var. Jordbruksverket rekommenderar att du synar yngelrummet flera gånger under yngelperioden för att upptäcka yngelsjukdomar som amerikansk yngelröta. Det gäller i synnerhet en främmande svärm. Ser du insjunkna, missfärgade cellock, kontakta bitillsynsmannen. Att ställa svärmen en bit från dina övriga samhällen tills du sett att ynglet är friskt minskar risken för smittspridning, eftersom yngelröta sprids mellan samhällen genom röveri och felflygning, enligt FriskaBin.

Ta med svärmen i varroaplanen

Svärmen blir ett samhälle bland de andra och ska in i samma varroabekämpning: nedfallskontroll, eventuell behandling i augusti och oxalsyrabehandling i vinter. Använd endast godkänt preparat och följ bipacksedeln. Översikten finns på sidan om bisjukdomar.

Förebygg hellre än fånga

För dina egna samhällen är det bästa att svärmen aldrig går. Ge plats i tid, byt drottning och gör regelbundna svärmkontroller. Allt om metoderna finns i guiden förebygga svärmning. Bakgrunden till varför bin svärmar finns på översiktssidan om bisvärm.