Utsot och nosema: när bina får tarmproblem

Bruna fläckar på kupans framsida och på ramarna efter vintern är en syn som oroar många nybörjare. Det kallas utsot, och ibland hänger det ihop med tarmparasiten nosema. Här reder vi ut skillnaden, hur nosema smittar och vad du kan göra.

Vad är utsot?

Utsot är binas avföring där den inte hör hemma: i och på kupan. Det syns som fläckar, utsotsfläckar, både inne i kupan och utanpå, ofta kring flustret. FriskaBin skriver att utsot inte alltid betyder att samhället har nosema, och att ett nosemaangrepp inte alltid ger utsot. Men om fläckarna innehåller nosemasporer förstärker utsot sjukdomsförloppet, eftersom bina kommer i kontakt med sporerna när de städar.

Ser du utsot är det därför en signal att undersöka saken, inte en diagnos.

Vad är nosema?

Nosemasjuka orsakas av en mikrosporidie, en encellig parasitisk svamp som bildar sporer. Jordbruksverket använder i dag namnet Vairimorpha (tidigare Nosema). Det finns två arter i Europa, som tidigare kallades Nosema apis och Nosema ceranae. FriskaBin skriver att N. apis fortfarande dominerar i norra Europa, att bara blandinfektioner hittills har hittats i Sverige och att N. ceranae sannolikt kommer att öka.

Bina får i sig sporerna genom munnen. I mellantarmen gror sporerna och tränger in i tarmcellerna, där parasiten förökar sig och bildar nya sporer som följer med avföringen. Alla vuxna bin kan angripas, men arbetsbin drabbas mest på grund av sitt städarbete. Andelen infekterade bin är normalt störst på våren.

Symtom på nosema

Nosema är lömsk. FriskaBin beskriver förloppet som smygande med vaga symtom, och skriver att typiska yttre symtom saknas helt. Det du kan märka är:

• samhällets utveckling står still eller bistyrkan minskar
• flygförlamade eller döda bin på flustret eller framför kupan, några med uppsvällda bakkroppar
• utsotsfläckar inne i och utanpå kupan
• svag vårutveckling, som Jordbruksverket nämner som det typiska tecknet

Angripna bin kan inte tillgodogöra sig proteinet i födan. De lever kortare, fodersaftkörtlarna utvecklas dåligt och larverna matas sämre. Resultatet blir sämre yngelutveckling, lägre honungsskörd och vid kraftiga angrepp ökade vinterförluster. En del förluster beror på att drottningen själv blir infekterad, skriver FriskaBin. Svårt angripna samhällen kan dö under vintern, enligt Jordbruksverket.

Så ställs diagnosen

En säker diagnos kan bara ställas genom att undersöka binas tarminnehåll, eller hela bin, i mikroskop. FriskaBin rekommenderar:

• prover på levande bin, eftersom det ger säkrast resultat
• cirka 60 bin per prov för tillfredsställande säkerhet
• samma metod varje gång, så att du kan jämföra samhällen och år

Har du tillgång till mikroskop kan du analysera själv; FriskaBins faktablad beskriver hur. Annars kan din lokala biodlarförening ofta hjälpa till eller tipsa om vart du kan skicka prover.

Hur sprids nosema?

Sporerna sprids med bina genom felflygning och röveri, och med avföringen. Enligt FriskaBin kan smittan därför spridas med förorenat material och förorenade foder- och vattenkällor. Att flytta ramar och bin mellan samhällen, till exempel vid utjämning eller sammanslagning, kan sprida nosema snabbt. Sporer i exkrementfläckar kan vara smittsamma i mer än ett år.

Jordbruksverket sammanfattar: förorenade celler är den främsta orsaken till infektion.

Vad gör du om bina har nosema?

FriskaBin rekommenderar en trappa efter angreppsgrad:

Angrepp	Åtgärd
Kraftigt infekterat samhälle	Bör avlivas
Lägre, men diagnostiserbar, angreppsgrad	För över bina på nytt vaxbygge
Ramar med utsotsfläckar	Tas bort och smälts ner
Vax från avlivade eller kraftigt angripna samhällen	Smälts ner

Ombona samhället väl så att det håller värmen. Förnya sedan vaxet systematiskt. Utbyggda skattlåderamar som sparas till nästa säsong kan desinficeras; fråga din förening om lämplig metod. Mer om att byta och smälta vax finns i guiden om vaxhantering.

Så förebygger du nosema

Bekämpningen av nosema handlar främst om förebyggande åtgärder. FriskaBin och Jordbruksverket ger dessa råd:

• Invintra på nya mellanväggar. Jordbruksverket skriver att det minskar risken för sjukdom och vinterförluster. Se guiden om invintring.
• Byt vax regelbundet, ett riktmärke är vart tredje till vart femte år.
• Låt aldrig samhället svälta. Ha bra pollenkällor nära bigården och drivfodra under perioder utan drag.
• Undvik för tidig yngelsättning och utvidga inte för snabbt på våren.
• Ge foder i rena foderanordningar och se till att bina har tillgång till rent vatten.
• Undvik stress och undvik att krossa bin när du arbetar i kupan.
• Slå inte ihop sjuka samhällen med friska. Slå hellre ihop ett svagt samhälle med ett annat svagt och ta ett nosemaprov samtidigt.

Ta reda på varför ett samhälle är svagt innan du förstärker det med bin eller yngel. Vid vårundersökningen är det läge att notera utsot, bistyrka och yngelläge.

Andra svampsjukdomar som gynnas av gammalt vax är kalkyngel. Översikten över alla sjukdomar finns på sidan om bisjukdomar.