Bitillsyn: bitillsynsmannen och anmälningspliktiga bisjukdomar

Bitillsynen är Sveriges system för att hindra att smittsamma bisjukdomar sprids mellan bigårdar. Som biodlare är du en del av det: du ska veta vem som är bitillsynsman i ditt område och höra av dig direkt om något ser fel ut. Det kostar ingenting.

Vem gör vad i bitillsynen?

Länsstyrelsen i Stockholm beskriver ansvarsfördelningen så här:

Aktör	Ansvar
Jordbruksverket	Leder bekämpningen av utpekade bisjukdomar nationellt, följer hur de sprids och ansvarar för föreskrifter
Länsstyrelsen	Regional tillsyn: delar in tillsynsdistrikt, utser bitillsynsmän och samordnar arbetet
Bitillsynsmannen	Kontrollerar och bekämpar bisjukdomar, beslutar om förintande och ger tillstånd till flytt
Du som biodlare	Står för mycket av det praktiska arbetet och anmäler misstanke om sjukdom omgående

Sju länsstyrelser samordnar arbetet med bihälsa för hela landet, enligt Jordbruksverket.

Hitta din bitillsynsman

Använd Bitillsynskartan. Där zoomar du in på kartan och ser vilken bitillsynsman du ska vända dig till. I kartan syns också aktuella utbrott av amerikansk yngelröta: röda ringar är skyddszoner på 3 km runt utbrottet och blå ringar övervakningszoner. Får du inte tag i den ordinarie bitillsynsmannen i ditt distrikt råder Länsstyrelsen i Stockholm dig att i första hand kontakta en bitillsynsman i ett närliggande distrikt, inom länets gränser.

Skriv in numret i telefonen redan när du anmäler bigården. Jordbruksverket kräver att du vet vem som är bitillsynsman där du har dina bin.

Vilka bisjukdomar är anmälningspliktiga?

Jordbruksverkets grundregel är enkel: misstänker eller vet du att något av dina bisamhällen har angripits av en smittsam sjukdom eller någon skadegörare ska du genast anmäla det till bitillsynsmannen eller länsstyrelsen.

Lagstadgad bekämpning enligt bisjukdomslagen gäller tre sjukdomar, enligt 1 § bisjukdomsförordningen:

• Amerikansk yngelröta (bakterien Paenibacillus larvae)
• Kvalstersjuka, orsakad av trakékvalster
• Varroasjuka, orsakad av varroakvalster

Jordbruksverket övervakar dessutom europeisk yngelröta, lilla kupskalbaggen och tropilaelapskvalster. Av alla dessa har bara varroakvalster, amerikansk yngelröta och europeisk yngelröta hittills påträffats i Sverige.

Vem ska du ringa?

Misstanke	Kontakta	Att tänka på
Amerikansk yngelröta	Bitillsynsmannen eller länsstyrelsen, genast	Håll samhället isolerat, flytta ingenting
Europeisk yngelröta	Bitillsynsmannen, för eventuell provtagning	Inte lagstadgad bekämpning, men flytta inte bin eller material och fotografera symtomen
Varroa utanför restriktionszon	Bitillsynsmannen	Inom restriktionszon behövs ingen anmälan
Trakékvalster	Bitillsynsmannen eller länsstyrelsen	Lagstadgad bekämpning
Lilla kupskalbaggen	I första hand veterinär eller länsveterinär, i andra hand bitillsynsmannen	Skicka döda exemplar i tät behållare till SLU
Tropilaelapskvalster	I första hand veterinär eller länsveterinär, i andra hand bitillsynsmannen	Samma som ovan
Sammetsgeting	Inte bitillsynen: Naturvårdsverket ansvarar för invasiva arter	Se sammetsgeting

Vad händer när du har anmält?

Bitillsynsmannen undersöker bisamhället och tar de prov som behövs för att fastställa vilken sjukdom det rör sig om. Du är skyldig att hjälpa till om bitillsynsmannen behöver undersöka, behandla eller förinta ditt samhälle. Håll sjuka bin isolerade tills du har fått instruktioner, och flytta inga bin, ramar eller redskap.

Vid amerikansk yngelröta kan bitillsynsmannen besluta att samhällena ska förintas, och sedan 2010 förintas även bibostäderna. Runt utbrottet upprättas en skyddszon på minst 3 km och en övervakningszon på minst 10 km, där särskilda regler gäller för att flytta bin.

Ersättning för förintade samhällen

Har du fått samhällen förintade kan du söka ersättning hos länsstyrelsen. Ersättningen är 100 kronor per bisamhälle och självrisken är 300 kronor. Länsstyrelsen i Stockholm anger dessa villkor:

• bitillsynsmannen har beslutat att samhällena ska förintas,
• minst fyra bisamhällen har avlivats,
• bitillsynsmannen var närvarande vid avlivningen,
• ansökan har kommit in senast sex månader efter förintandet.

Upptäck sjukdom i tid

Bitillsynen bygger på att du ser symtomen. Jordbruksverket råder dig att syna vaxkakorna efter övergivna täckta celler, främst under sensommaren och hösten när yngelsättningen har avslutats, och att kontrollera ynglet regelbundet under säsongen. Hur sjukdomarna ser ut går vi igenom under amerikansk yngelröta och bisjukdomar. Varroa följer du med nedfallsmätningar; se varroa.

Förebygg smitta i din egen bigård

Det bästa är förstås att aldrig behöva ringa. Jordbruksverket ger konkreta råd för att minska risken:

• Var försiktig med att använda samma redskap i olika bigårdar, och rengör dem innan du använder dem på en annan plats.
• Fodra inte bina med honung från andras bigårdar.
• Använd inte utbyggda vaxkakor som kommer från en annan biodlare, och rengör begagnade ramar och kupor väl.
• Förnya vaxet regelbundet. Jordbruksverket anger som riktmärke att försöka förnya allt vax vart tredje till vart femte år.
• Förvara honung, vax och tomma kupor så att bin inte kommer åt dem.

Jordbruksverket räknar med att den här typen av biosäkerhetsåtgärder kan bli krav i de nya reglerna.

Bitillsynen ändras till 2028

Jordbruksverket arbetar med en ny organisation för bitillsynen där Jordbruksverket blir ansvarig myndighet. Det arbete som länsstyrelser och bitillsynsmän gör i dag kommer att omorganiseras. Den nya organisationen och nya regler planeras vara klara till bisäsongen 2028, och under 2026 och 2027 arbetar länsstyrelserna och bitillsynsmännen som vanligt. Vi uppdaterar sidan när de nya reglerna är beslutade.

Alla regler finns samlade under regler för biodling.