Äkta honung: så fuskas det och så skyddar du dig

“Äkta honung” är ett av de vanligaste sökorden kring honung, och frågan är rimlig. Producent- och konsumentorganisationer har upprepade gånger larmat om fusk med honung, skriver EU-kommissionen. Samtidigt sprids många råd om hur man “testar” honung hemma, och de flesta av dem fungerar inte. Här går vi igenom vad som är tillåtet, hur fusket ser ut, vad myndigheterna gör och vad du själv kan göra. Grunderna finns på huvudsidan om honung.

Vad är äkta honung?

Juridiskt finns ingen “oäkta” honung. Enligt Livsmedelsverkets föreskrifter LIVSFS 2025:3 är honung det naturliga söta ämne som honungsbin (Apis mellifera) bereder av nektar, eller av sekret och exkret på levande växtdelar, och låter mogna i vaxkakor. När honung saluförs som honung får inga ingredienser eller tillsatser ha tillförts den, och inget annat än honung får tillsättas.

Ordet “äkta” på en etikett tillför alltså ingenting. All honung som säljs som honung måste vara ren honung. En produkt som är blandad med socker är inte honung, oavsett vad det står på burken.

Hur fuskar man med honung?

EU-kommissionen beskriver de vanligaste formerna av honungsfusk:

• Utblandning med sockersirap. Det vanligaste. Billig sirap, till exempel gjord på ris, blandas i för att öka volymen och sänka priset.
• Falskt växtursprung. Tillsatser och färgämnen används för att honungen ska likna en dyrare sort.
• Falskt geografiskt ursprung. Spårbarhetsdokument förfalskas och pollen filtreras bort så att ursprunget inte går att analysera.
• Bagerihonung som honung. Bagerihonung, som kan vara jäst eller överhettad, säljs under namnet honung.

Kommissionen pekar också på en vanlig felkälla hos biodlare: om foder finns kvar i ramarna vid skörd kan det blanda sig med honungen, och då uppfyller den inte EU:s krav. Att fodra bina med sockerlösning under huvuddraget strider mot definitionen av honung.

Hur stort är problemet?

EU-kommissionens samordnade kontroll “From the Hives” tog 320 prover av importerad honung vid EU:s gränser mellan november 2021 och februari 2022. Sverige var ett av de 16 medlemsländer som deltog.

Resultat enligt EU-kommissionen	Siffra
Prover misstänkta för främmande socker	147 av 320 (46 %)
Andel i föregående kontroll 2015–2017	minst 14 %
Prover från Kina som var misstänkta	66 av 89 (74 %)
Prover från Turkiet som var misstänkta	14 av 15 (93 %)
EU-företag som utretts	44, varav 7 sanktionerades

Två förbehåll gör kommissionen själv. Analysmetoderna visar bara att det finns markörer för främmande socker, inte hur mycket. Och resultatet gäller importerad honung under provperioden, inte hela EU-marknaden. Kommissionen bedömer ändå att en stor del av den misstänkta importhonungen finns kvar oupptäckt på marknaden.

Varför hemmatest inte fungerar

På nätet cirkulerar råd som att droppa honung i ett vattenglas, på tummen, på papper eller att tända på den. Inget av dessa test finns i myndigheternas vägledning, och EU-kommissionen förklarar varför de inte kan fungera:

Eftersom socker är honungens huvudbeståndsdel är det svårt att avgöra omfattningen av utblandning, och särskilt svårt att skilja naturligt socker från tillsatt, eftersom den förfalskade produkten kan ha mycket likartade fysikaliska och kemiska egenskaper. (EU-kommissionen, vår översättning)

Kommissionen skriver också att analysmetoderna “släpar efter” och saknar känslighet för att upptäcka låga och medelhöga halter sirap, och att fuskarna anpassar mängden sirap efter vad laboratorierna kan upptäcka. Om specialiserade laboratorier har svårt att se fusket kan ett vattenglas i köket inte göra det.

Vad gör myndigheterna?

Kontrollen sker i flera led:

• Nya svenska märkningsregler. LIVSFS 2025:3 gäller sedan 14 juni 2026. Ursprungslandet för all honung i en blandning ska anges, med procentandel för varje land i fallande ordning. Honung får inte filtreras så att avsevärda mängder pollen tas bort, utom när den säljs som bagerihonung. Livsmedelsverket skriver att ett av syftena är att “minska möjligheterna till fusk med honung”.
• Hårdare importkrav i EU. Exportländerna ska intyga honungens äkthet i det intyg som följer med importerad honung. Sedan den 29 november 2024 får honung bara föras in i EU från anläggningar som finns på EU:s listor, enligt kommissionen.
• Kontroll i Sverige. Kommunernas livsmedelskontroll och länsstyrelserna kontrollerar livsmedelsföretag och primärproducenter. Tips om fusk kan lämnas till Livsmedelsverket.

Så väljer du honung du kan lita på

Du kan inte testa dig till äkthet, men du kan välja smart:

1. Läs ursprungsmärkningen. Ursprungsland är obligatoriskt. En blandning ska ange alla länder och deras andelar. Vaga uppgifter är en signal att fråga mer.
2. Köp av en producent du kan nå. Livsmedelsverket kräver namn och adress på den som förpackat honungen. Från en lokal biodlare kan du fråga var bigårdarna står och vilka drag bina haft. Se Köpa honung från biodlare.
3. Titta efter Biodlarnas etikett. SBR:s etikett får bara användas av medlemmar vars honung har godkänts vid föreningens årliga honungsbedömning, där bland annat renhet, vattenhalt, lukt, smak och konsistens bedöms.
4. Var skeptisk mot ett mycket lågt pris. EU-kommissionen beskriver prisskillnaden mellan honung och sirap som själva drivkraften bakom fusket.

En sort som rapshonung eller ljunghonung får bara anges om honungen helt eller huvudsakligen kommer från den källan, se Honungssorter.

Om du misstänker fusk

Livsmedelsverket tar emot tips om livsmedelsfusk, till exempel avsiktligt felaktig information om sammansättning eller ursprungsland. Gäller det en biodlare, alltså primärproduktion, ska du enligt Livsmedelsverket kontakta länsstyrelsen. Frågor om pris och marknadsföring går till Konsumentverket.