Snabbt svar
Jordgeting är ingen egen art. Det är vanliga getingar, främst arter i släktet Vespula som vanlig geting och tyskgeting, som bygger sitt pappersbo i ett hålrum i marken. Bon i marken är mer lättretade än bon ovan jord, eftersom vibrationer från steg och gräsklippare väcker getingarnas försvar. Håll avstånd, vänta till hösten eller anlita en sanerare.
- De getingar som bygger bo i underjordiska hålor kallas jordgetingar, men det är ingen särskild art, enligt Naturhistoriska riksmuseet.Källa: Naturhistoriska riksmuseet
- Släktet jordgetingar (Vespula) har fyra arter i Sverige och kan ha mycket individrika bon, ofta flera tusen getingar, enligt Nationalnyckeln från SLU Artdatabanken.Källa: SLU Artdatabanken
- Av Sveriges cirka 300 arter vildbin lever 213 i sand, enligt Naturvårdsverket, så hål i sandig mark är ofta bin, inte getingar.Källa: Naturvårdsverket
Du klipper gräset, och plötsligt väller getingar upp ur marken. Då har du med största sannolikhet hittat ett jordgetingbo. Men alla hål i marken är inte getingar, och de flesta bon i marken går att leva med i några veckor. Här är vad jordgetingar är, hur du känner igen ett bo och vad du gör.
Vad är en jordgeting?
“Jordgeting” är inte en egen art. Naturhistoriska riksmuseet skriver att de getingar som placerar sina bon i underjordiska hålor kallas jordgetingar, “men det är alltså ingen särskild art”. Tre av våra vanligaste getingarter bygger ofta bo i jorden, och samma arter bygger också bon ovan mark, gärna nära människor.
I Nationalnyckeln från SLU Artdatabanken används jordgetingar som namn på hela släktet Vespula, som har fyra arter i Sverige, bland dem vanlig geting, tyskgeting och rödbandad geting. Jordgetingarna bygger sina bon i håligheter: antingen i skrymslen i uthus eller i hålor i marken. Vanlig geting och tyskgeting är enligt Nationalnyckeln de två arter som står för nästan alla getingstick i Norden.
Svaret på “jordgeting vs geting” är alltså att det är samma getingar. Skillnaden ligger i var boet sitter.
Så ser ett jordgetingbo ut
Själva boet syns inte. Det är ett pappersbo som sitter nere i ett hålrum i marken, och det enda du ser är ingången: ett hål där getingar flyger in och ut i en jämn ström. Getingarna använder gärna befintliga hålrum i marken. Bona kan bli stora: jordgetingarna har många kullar arbetare och ofta flera tusen getingar i boet på sensommaren, enligt Nationalnyckeln.
Liksom alla sociala getingbon används jordgetingboet bara en säsong. På hösten dör arbetarna, hanarna och den gamla drottningen, och bara nya drottningar övervintrar, på andra platser. Mer om hur boet byggs finns i getingbo.
Därför sticks jordgetingar oftare
Ett bo i marken är känsligare för störning än ett bo under ett tak. Naturhistoriska riksmuseet förklarar: “Om boet är placerat i jorden och vi kommer klampande uppstår vibrationer i marken – och självfallet också i boet.” Det väcker getingarnas försvarsinstinkt, och de vill genast undersöka och jaga bort det som stör. “Är boet placerat ovan jord uppstår nästan aldrig samma situation.”
En gräsklippare, en trimmer eller en barnfot som springer förbi kan därför räcka. Har någon blivit stucken, se getingstick. Kontakta genast en vårdcentral eller jouröppen mottagning om du är allergisk och har blivit stucken, råder 1177.
Getingar eller bin i marken?
Innan du gör något, titta noga. Många hål i marken är inte getingar:
- Solitärbin. De flesta solitärbiarter i Sverige bygger bo i sandig jord, enligt Jordbruksverket. Sandbin, smalbin och bandbin gräver gångar 10–40 cm ned, ofta i soliga sydsluttningar, och vissa arter lever många tillsammans. Av Sveriges cirka 300 vildbiarter lever 213 i sand, skriver Naturvårdsverket. Många små hål med enstaka bin som flyger in och ut är nästan alltid bin. De är ofarliga och viktiga pollinatörer; läs mer i murarbin, sandbin och andra solitärbin.
- Humlor. Många humlearter bor i gamla sorkbon i marken eller under grästuvor, enligt Jordbruksverket. Ett humlebo har betydligt färre invånare än ett getingbo och humlorna är stora och håriga. Låt dem vara; se humlor.
- Bivarg. Den gul-svarta, getinglika rovstekeln bivarg gräver bon i varm sandmark, ibland i stora kolonier med hundratals hål, enligt Länsstyrelsen i Halland. Honorna gräver ut boet i marken och fångar honungsbin åt larverna. Läs mer i bivarg.
En jämn ström av gula och svarta getingar genom ett enda hål i gräsmattan pekar däremot på ett jordgetingbo.
Så gör du med ett jordgetingbo
1. Markera och håll avstånd. Sätt en pinne eller en hink en bit från hålet så att ingen springer över det, och klipp runt platsen tills vidare.
2. Fundera på om det kan få vara kvar. Samhället dör av sig självt på hösten. Ligger boet i en hörna av tomten kan det vara enklast att vänta.
3. Anlita en sanerare om det måste bort. Ett bo i marken går inte att se eller nå, och du vet inte hur stort det är. Det är ett jobb för ett skadedjursföretag, särskilt om barn leker i närheten eller någon är allergisk.
4. Använd bara godkända medel. Gör du något själv får du bara använda bekämpningsmedel i behörighetsklass 3, enligt etiketten. Läs mer i ta bort getingbo.
Vem mer gräver efter jordgetingar?
Jordgetingarnas bon är mat för andra djur. För sociala getingar med bon i eller nära marken är grävlingen det största hotet, skriver Nationalnyckeln. Bivråken lever också till stor del på getinglarver, och man hittar ofta mängder av yngelkakor i och under bivråksbon. Ett uppgrävt hål med pappersrester på hösten kan alltså vara ett spår av grävling. Mer om getingarnas liv finns i getingar.
Vanliga frågor
Vad är skillnaden på jordgeting och vanlig geting?
Ingen, i praktiken. Jordgeting är inte en egen art utan getingar som byggt boet i marken, enligt Naturhistoriska riksmuseet. Samma arter bygger också bon ovan mark, gärna nära människor.
Varför är jordgetingar så aggressiva?
När någon går nära ett bo i marken uppstår vibrationer i boet, och getingarna vill genast undersöka och jaga bort störningen, förklarar Naturhistoriska riksmuseet. Ett bo ovan jord störs sällan på samma sätt.
Hur blir man av med jordgetingar?
Håll avstånd och spärra av platsen. Behöver boet bort innan hösten, anlita en skadedjurssanerare. Häll inte vatten eller bensin i hålet och gräv inte upp boet själv.
Kan hålen i sanden vara bin i stället?
Ja, ofta. De flesta solitärbin i Sverige bygger bo i sandig jord, enligt Jordbruksverket. Många små hål i en solig sandslänt är oftast bin, som är ofarliga och viktiga pollinatörer.
Källor
- Getingar, Naturhistoriska riksmuseet. Kontrollerad 15 november 2026.
- Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna. Steklar: Myror–getingar (utdrag: Vespinae – sociala getingar), SLU Artdatabanken. Kontrollerad 15 november 2026.
- Vilda pollinatörers behov, Naturvårdsverket. Kontrollerad 15 november 2026.
- Solitärbin i odlingslandskapet (Jordbruksinformation 2 – 2020), Jordbruksverket. Kontrollerad 15 november 2026.
- Humlor (faktablad OVR 365:14), Jordbruksverket. Kontrollerad 15 november 2026.
- Insekter som signalarter för öppna marker i södra Sverige (rapport 2017:4), Länsstyrelsen i Hallands län. Kontrollerad 15 november 2026.
- Getingstick, bistick och humlestick, 1177. Kontrollerad 15 november 2026.
Sidan uppdaterades senast 15 november 2026. Hittar du något som inte stämmer? Tipsa oss.