Getingbo: hur getingar bygger och vad som händer på vintern

Ett getingbo är ett av naturens mest eleganta byggen: en grå eller randig pappersboll med våningar av sexkantiga celler. Det byggs på en sommar och överges på hösten. Här är hur getingarna bygger det, var det brukar hamna och vad du behöver veta om boet sitter på fel ställe.

Så bygger getingarna sitt bo

Getingbon är gjorda av papper som getingarna tillverkar själva. Enligt Nationalnyckeln från SLU Artdatabanken hämtar de byggnadsmaterialet från grånad ytved eller vitmurken ved, där cellulosan finns kvar. De gnager loss fibrerna med sina skarpa käkar, och spåren syns som ljusa streck, ett par centimeter långa, på omålade trädgårdsmöbler och staketstolpar.

Fibrerna tuggas och blandas med saliv till en formbar massa. Getingen lägger ut en sträng av den fuktiga massan och tuggar den platt till en tunn remsa som torkar på någon minut. Därför blir boets yta randigt i grått, gulbrunt och rödbrunt, beroende på varifrån fibrerna kommer.

Drottningen bygger ensam på våren. Hon fäster en kort, spiralvriden stjälk i taket, bygger en första cell och sedan fler runt den till en liten cellkaka. Enligt Nationalnyckeln har den första kakan 10–15, ibland upp till 30 celler, omgiven av ett pappershölje något större än en pingisboll.

Hur ser ett getingbo ut inuti?

Inne i boet hänger yngelkakorna i våningar, förankrade i varandra med pelare av papper, enligt Nationalnyckeln. I varje sexkantig cell lägger drottningen ett ägg, och larverna hänger med huvudet nedåt och matas med tuggade insekter. När larven är fullvuxen spinner den ett silkeslock över cellen och förpuppar sig.

Höljet runt kakorna är flera lager tjockt. När boet växer bygger getingarna nya lager på utsidan och gnager samtidigt bort de innersta för att ge plats åt fler kakor. Det isolerande höljet gör att värmen getingarna själva alstrar stannar kvar, och temperaturen i boet kan hållas kring +30 °C oavsett var boet sitter. Det behövs för att larverna ska växa snabbt.

Var bygger getingar bo?

Olika getingar väljer olika platser, beskriver Nationalnyckeln:

Släkte	Typisk boplats
Jordgetingar (Vespula), till exempel vanlig geting och tyskgeting	Håligheter: skrymslen i uthus eller hålor i marken
Långkindade getingar (Dolichovespula)	Fritt och exponerat, oftast ovan mark, ibland i vindsutrymmen
Bålgeting (Vespa crabro)	Helst i ihåliga träd

Naturhistoriska riksmuseet sammanfattar: boet hänger fritt under tak, i grenar, i underjordiska hålor eller i ihåliga träd. Ett getingbo i fasaden, under takpannorna eller i ett ventilationshål är alltså getingar som hittat ett torrt och skyddat hålrum. Ett bo i marken beskrivs i jordgeting.

Hur stort blir ett getingbo?

Det beror på art, väder och var i landet du bor. Efter en månad med arbetare kan samhället bestå av flera hundra getingar. Jordgetingarna har många kullar och kan få mycket individrika bon, ofta flera tusen getingar, enligt Nationalnyckeln. De långkindade getingarna föder generellt upp färre kullar arbetare.

Det är på sensommaren boet är som störst och getingarna som flest. Därför märks de mest i augusti. Om det känns som om det är ovanligt många getingar i år kan det stämma: SLU Artdatabanken beskriver att antalet ofta varierar i cykler om två till tre år.

Getingbo på vintern

Ett getingbo används bara en säsong. På hösten dör den gamla drottningen, arbetarna och hanarna, och bara de nya, parade drottningarna överlever. De flyger iväg och övervintrar var för sig på skyddade platser, enligt Nationalnyckeln. Boet tas över av andra insekter som äter resterna av byten och döda larver.

Nästa vår bygger varje övervintrad drottning ett helt nytt bo, skriver Naturhistoriska riksmuseet. Ett bo du hittar under vinden i november är alltså tomt och ofarligt, och det behöver ingen bekämpning. Du kan ta ned det när det passar. Vill du slippa nya bon på samma ställe kan det vara en idé att täta hålet som drottningen använde, när boet är övergivet.

Fungerar getingbo-attrapper?

Det säljs pappersbollar som ska se ut som getingbon och få drottningar att bygga någon annanstans. SLU Artdatabanken beskriver att getingdrottningar på våren tar över andra drottningars bon och ibland dödar drottningen som började bygga. Ett bo verkar alltså inte avskräcka alla.

Getingbo, humlebo eller bisvärm?

Innan du gör något, kontrollera vad det är:

• Getingbo: en boll av papper, enligt Biodlarna, ofta randig i grått och brunt.
• Humlebo: humlor bygger inga pappersbon. De bor ofta i gamla sorkbon i marken, under grästuvor, i stenmurar, fågelholkar eller isoleringen i hus, enligt Jordbruksverket. Läs mer i humlor.
• Bisvärm: en klump av bin som hänger fritt i ett träd eller på en vägg. Ring Biodlarnas svärmtelefon; se bisvärm i trädgården.

Osäker på insekten? Se bi eller geting.

Ska boet bort?

Ett getingbo som sitter där ingen går kan få vara kvar. Samhället dör av sig självt på hösten, och getingarna har under tiden hållit efter insekter i trädgården. Sitter boet vid en dörr, ett fönster, en lekplats eller där någon med allergi vistas kan det behöva tas bort. Läs ta bort getingbo innan du gör något, och getingstick om någon redan blivit stucken. Mer om getingarnas liv finns i getingar.