Är spireor bra för bin?
Spireor kan ge bin en del, men underlaget är tunt. Den bayerska LWG-listan ger Spiraea japonica nektar 2 och pollen 2 på sin skala 1–4, vilket vi räknar som bra, och anger blomning maj–augusti. SBR värderar inte släktet. Tänk också på att flera spireor, bland annat klasespirea och toppspirea, är riskklassade som invasiva av Artdatabanken.

När blommar spireor?
Blomningsmånader i södra Sverige. Längre norrut blommar många vårväxter senare.
Värde för bin
| Honungsbin, nektar | medel |
|---|---|
| Honungsbin, pollen | medel |
Skala 0–3. Källa: Bayerische Landesanstalt für Weinbau und Gartenbau (LWG).
Spireor (Spiraea) är ett släkte buskar i rosväxtfamiljen med många arter och hybrider i svenska trädgårdar. Släktet är inte inhemskt, och flera spireor har spridit sig ut i naturen. Därför får du här både beskedet om bivärdet och om riskerna.
Är spireor bra för bin?
Betyget för honungsbin kommer från den bayerska LWG-listan över träd och buskar för bin och insekter. Den ger Spiraea japonica nektarvärde 2 och pollenvärde 2 på en skala från 1 till 4, där 4 är bäst. Vi översätter det till 2, bra, för både nektar och pollen på SBR:s skala 0–3.
Betyget gäller en enda art, och det är inte säkert att alla andra spireor och hybrider är lika bra. Räkna med att det varierar.
När blommar spireor?
LWG-listan anger blomning från maj till augusti för Spiraea japonica. Olika arter blommar vid olika tider. Vill du veta när just din buske blommar är det enklaste att notera det själv i några säsonger.
Riskklassade spireor
Länsstyrelsen har sammanställt Artdatabankens riskklassning av främmande arter (baserad på klassningen från 2019). Där finns flera spireor. Klasespirea och toppspirea har kategorin SE, som står för ”Severe impact”, arter med stor eller potentiellt stor ekologisk effekt som har potential att etablera sig över stora områden. Blekspirea, häckspirea och kvastspirea har kategorin HI, ”High impact”.
Spireor finns inte med i förordning (2026:311) om invasiva främmande arter, och de omfattas inte heller av EU:s förteckning. Det är alltså inte förbjudet att ha dem. Artdatabankens riskklassning innebär inga förbud i sig, men den är en tydlig signal om att arterna kan tränga undan inhemsk växtlighet.
Har du redan spireor kan du ta hand om dem så att de inte sprider sig utanför tomten, till exempel genom att inte slänga avklippta grenar och rotdelar i naturen. Ska du plantera nytt finns det buskar och växter med minst lika gott dokumenterat bivärde som inte är riskklassade.
Bättre alternativ och gift
Som alternativ föreslår vi ölandstok, svarta vinbär och skogstry. Svarta vinbär ger dessutom bär till hushållet. Lavendel och kattmynta passar också bra i samma soliga del av trädgården om du vill förlänga sommardraget.
Giftinformationscentralen skriver att inga förgiftningar av spirea-arter är kända och att det kan betraktas som ofarligt att smaka en liten mängd. Uppgiften står under brudspirea i växtregistret.
Fakta
- Latinskt namn
- Spiraea (Rosaceae)
- Växttyp
- buske
- Status i Sverige
- Införd
- Giftighet för människor
- Inga kända förgiftningar; liten mängd betraktas som ofarlig (GIC).
- Giftighet för djur
- Uppgift saknas
Har någon ätit av en växt och mår dåligt? Ring Giftinformationscentralen på 010-456 67 00, vid akuta lägen 112. Gäller det ett djur – kontakta veterinär.
Plantera tillsammans med
Källor
- Spiraea – Dyntaxa/Artfakta, SLU Artdatabanken. Kontrollerad 15 november 2026.
- Sammanställning av Artdatabankens riskklassificering av främmande arter (2024-01-30), Länsstyrelsen. Kontrollerad 15 november 2026.
- Bäume und Sträucher für Bienen und Insekten – Eine Empfehlungsliste, Bayerische Landesanstalt für Weinbau und Gartenbau (LWG). Kontrollerad 15 november 2026.
- Växtregister: spirea, Giftinformationscentralen. Kontrollerad 15 november 2026.
- Förordning (2026:311) om invasiva främmande arter, Riksdagen. Kontrollerad 15 november 2026.
- Risklistan 2024 – främmande arter, SLU Artdatabanken. Kontrollerad 15 november 2026.
Sidan uppdaterades senast 15 november 2026. Hittar du något som inte stämmer? Tipsa oss.