# Biodlingsguiden

> Oberoende guide till biodling i Sverige: vad du gör i bigården just nu, kostnader, bikupor, bisjukdomar, honung och dragväxter – med källor.

Svenskspråkig, oberoende guide. Varje sida anger primärkällor (Jordbruksverket, SLU, Livsmedelsverket, Läkemedelsverket, 1177, Sveriges Biodlares Riksförbund) med kontrolldatum. Citera gärna sidan med titel och URL.

## Verktyg
- [Just nu i bigården](https://biodlingsguiden.se/): uppgifter och blomning denna vecka, anpassat efter breddgrad
- [Biodlingskalendern](https://biodlingsguiden.se/biodlingskalendern/): hela året vecka för vecka
- [Kupväljaren](https://biodlingsguiden.se/bikupa/kupvaljaren/): välj kupsystem

## Börja med biodling
- [Biodling för nybörjare: så blir du biodlare](https://biodlingsguiden.se/borja-med-biodling/): Börja med att kontakta din lokala biodlarförening och gå en nybörjarkurs. Köp sedan 1–2 bisamhällen på våren, som Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) rekommenderar, och anmäl var kuporna står till länsstyrelsen. Det krävs intresse, en plats för kuporna, förrådsutrymme och kunskap om bihälsa. Ett svenskt bisamhälle gav i snitt 28 kg honung per år 2009–2018 enligt Jordbruksverket.
- [Vad kostar det att börja med bin?](https://biodlingsguiden.se/borja-med-biodling/kostnad/): För ett bisamhälle landar kupa, bin, foderlåda och skyddsutrustning på ungefär 5 400–10 200 kr utan slunga, beroende på kupa och kläder; med rabatterade nybörjarpaket ofta 6 600–8 900 kr (priser kontrollerade 2026-11-15). Slunga kostar från cirka 2 600 kr till över 6 000 kr. Första året betalar sig sällan: den nationella medelskörden är 28 kg honung per samhälle enligt Jordbruksverket, och skörden varierar kraftigt mellan år och landsdelar.
- [Köpa bin: så skaffar du ditt första bisamhälle](https://biodlingsguiden.se/borja-med-biodling/kopa-bin/): Köp bin på våren eller försommaren från en biodlare i närheten, helst via den lokala biodlarföreningen, som Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) rekommenderar. Börja med 1–2 samhällen. Be säljaren visa provsvar för amerikansk yngelröta, som Jordbruksverket råder, och kontrollera att ramformatet passar din kupa. En säljare tog 3 200 kr för paketbin (pris kontrollerat 2026-11-15).
- [Startpaket för biodling: vad ingår och vad saknas?](https://biodlingsguiden.se/borja-med-biodling/startpaket/): Ett startpaket för biodling är oftast en komplett kupa med ramar, ibland med vax och spärrgaller, men nästan aldrig med bin. Hos fyra svenska leverantörer kostar kuppaketen 2 086–7 045 kr (pris kontrollerat 2026-11-15). Flera är rabatterade nybörjar- eller SBR-medlemspaket med max ett per kund. Välj samma rammått som din lokala biodlarförening.
- [Var ska bikupan stå? Så väljer du plats för bigården](https://biodlingsguiden.se/borja-med-biodling/var-ska-bikupan-sta/): Ställ bikupan så att flygvägen går över din egen mark och inte mot grannens tomt, en gata eller platser där folk vistas. Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) råder dig att hålla avstånd till väg och granntomt, sätta ett 1,5–2 meter högt plank eller en häck några meter framför flustret och ordna vatten åt bina. Platsen ska anmälas till länsstyrelsen.
- [Biodling i stan: så har du bin i tätort utan grannbråk](https://biodlingsguiden.se/borja-med-biodling/biodling-i-stan/): Du får ha bin i stan utan tillstånd från kommunen eller grannarna. Enligt Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) finns inga detaljerade regler och inget tillståndsförfarande för bin, men miljöbalken kräver att du vidtar åtgärder mot olägenheter. SBR bedömer att upp till 5–7 samhällen bör kunna accepteras på en normalstor villatomt med snälla bin, skärmar och vatten. Platsen ska anmälas till länsstyrelsen.

## Bikupor
- [Bikupa: olika typer av bikupor och vilken du ska välja](https://biodlingsguiden.se/bikupa/): En bikupa är bisamhällets bostad: en botten med fluster, lådor med löstagbara ramar, täckbräde och tak. I Sverige är uppstaplingskupan vanligast, och Biodlarna (SBR) kallar den den enklaste och billigaste. Det viktigaste valet är rammåttet, till exempel lågnormal (366 × 222 mm) eller ¾ Langstroth. Välj samma mått som biodlarna i din lokala förening.
- [Bikupans delar: så är en bikupa uppbyggd](https://biodlingsguiden.se/bikupa/delar/): En bikupa består nerifrån och upp av bottenbräde med fluster, yngelrum, drottninggaller (spärrgaller), en eller flera skattlådor, täckbräde och tak. I varje låda hänger ramar med vaxmellanväggar. Enligt SBR:s standard ska spärrgallrets öppning vara 4,2 mm och bigången under ramarna minst 15 mm. På vintern sätts ett musskydd i flustret.
- [Lågnormal: LN-ramen och bikupan i lågnormal](https://biodlingsguiden.se/bikupa/lagnormal/): Lågnormal (LN) är ett svenskt rammått på 366 × 222 mm enligt SBR:s standard, med plats för 10 ramar i en låda som är 382 × 382 × 230 mm invändigt. LN har samma bredd som halv LS (HLS, 366 × 146 mm), så många har LN i yngelrummet och HLS i skattlådorna. Det finns ingen nationell statistik, men flera lokala föreningar beskriver LN som vanligt.
- [Langstroth och ¾ Langstroth (Farrar): mått och användning](https://biodlingsguiden.se/bikupa/langstroth/): Langstroth är ett internationellt rammått som enligt SBR:s standard är 448 × 232 mm. Den lägre ¾ Langstroth, eller Farrar, är 448 × 159 mm, och många svenska biodlare använder den i både yngelrum och skattlådor. Mölnlycke biodlareförening anger Farrar till 448 × 168 mm, så mät dina ramar. Samma bredd gör att Langstroth, Farrar och Dadant går att kombinera.
- [Dadant: den stora ramen för yngelrummet](https://biodlingsguiden.se/bikupa/dadant/): En Dadantram är 448 × 286 mm enligt SBR:s standard, med 12 ramar i en låda som är 464 × 464 × 294 mm invändigt. Den är lika bred som Langstroth men högre, och används främst i yngelrummet. Mölnlycke biodlareförening skriver att stora ramar som Dadant och E-ram är direkt olämpliga i skattlådor, så skattlådorna har oftast en lägre ram i samma bredd.
- [Frigolitkupa: bikupor i cellplast och EPS](https://biodlingsguiden.se/bikupa/frigolitkupa/): En frigolitkupa är en uppstaplingskupa av cellplast (EPS, expanderad polystyren). I Sverige säljs bland annat Nackakupan, Töreboda-kupa EPS, BeeBox och PAW-kupa, i lågnormal, Norsk, HLS, Langstroth, Farrar eller Dadant. LP:s Biodling, som säljer Nackakupan, skriver att cellplasten ska målas eftersom solen bryter ner plasten. Rammåttet är viktigare än materialet.
- [Toppstångskupa, Warré och Flow Hive: så fungerar de](https://biodlingsguiden.se/bikupa/toppstangskupa-och-warre/): En toppstångskupa (topplistkupa) är en liggande, trågformad kupa där bina bygger sina vaxkakor från en list i taket, utan hela ramar. Warrékupan staplas men har också bara topplister. Flow Hive bygger på Langstroth. Det finns få svenska källor och leverantörer för alla tre, och Allt om biodling avråder från topplistkupa för nybörjare utan mentor i närheten.
- [Bygga bikupa: så bygger du en staplingskupa i lågnormal](https://biodlingsguiden.se/bikupa/bygga-bikupa/): Den enklaste vägen till en egen bikupa är att följa ritningen Staplingskupan (rammått lågnormal) för självbyggare, som rekommenderats av SBR:s undervisningskommitté. Lådan är 382 mm invändigt och 230 mm hög, byggd av 7 mm vattenfast plywood, 40 mm frigolit och härdad masonit. Det viktigaste är att innermåtten stämmer exakt med SBR:s standard.

## Utrustning
- [Utrustning för biodling: måste ha och bra att ha](https://biodlingsguiden.se/utrustning/): För att börja med biodling behöver du en kupa med ramar och vax, skyddskläder med slöja, handskar, rökpust, kupkniv och biborste, plus foderlåda och vinterfoder inför hösten. Slunga, avtäckningsgaffel och silar behövs först vid skörden. Ljungbyortens biodlarförening skriver att du kan spara mycket om du får låna en slunga de första åren.
- [Bidräkt och skyddskläder för biodling](https://biodlingsguiden.se/utrustning/skyddsdrakt/): En bidräkt är en overall eller jacka med slöja som skyddar mot bistick vid arbete i kupan. Ljungbyortens biodlarförening rekommenderar nybörjare en hel overall med löstagbar slöja. Hos svenska biredskapshandlare kostar en overall eller heldräkt 590–1 320 kr och handskar 124–270 kr (pris kontrollerat 2026-11-15). Får du svårt att andas efter ett stick: ring 112.
- [Rökpust, kupkniv och biborste](https://biodlingsguiden.se/utrustning/rokpust-och-kupkniv/): Rökpusten lugnar bina när du arbetar i kupan: röken får dem att fylla honungsblåsan och döljer deras larmferomon. Kupkniven bänder isär lådor och ramar som bina kittat ihop, och biborsten borstar bort bin från ramarna. Ljungbyortens biodlarförening föreslår en liten rostfri rökpust för nybörjare. En rökpust kostar 175–400 kr (pris kontrollerat 2026-11-15).
- [Honungsslunga, avtäckning och refraktometer](https://biodlingsguiden.se/utrustning/honungsslunga/): En honungsslunga centrifugerar avtäckta vaxkakor så att honungen slungas ut. Handvevade slungor för 2–4 ramar kostar 2 615–6 200 kr hos svenska leverantörer (pris kontrollerat 2026-11-15), och Ljungbyortens biodlarförening skriver att du kan spara mycket på att låna en de första åren. Mät vattenhalten med refraktometer: enligt LIVSFS 2025:3 får honung som huvudregel innehålla högst 20 % vatten.
- [Foderlåda och foderhink: så ger du bina vinterfoder](https://biodlingsguiden.se/utrustning/foderlada/): En foderlåda ställs på kupan efter slutskattningen och fylls med sockerlösning som bina hämtar och lagrar i vaxkakorna. En foderhink är en upp-och-nedvänd hink med nät i locket, där vakuum håller kvar fodret. Ett normalstort samhälle behöver minst 15 kg socker inför vintern enligt Biodlarna (SBR). En foderlåda kostar 226–325 kr (pris kontrollerat 2026-11-15).

## Bigården
- [Biodlingskalender: året i bigården månad för månad](https://biodlingsguiden.se/bigarden/): Biodlingsåret följer bisamhällets rytm: vintervila november–februari, rensningsflykt och vårundersökning när det blir varmt, utvidgning och skattning under sommaren, slutskattning, varroakontroll och vinterfodring på sensommaren och hösten. Tidpunkten styrs av temperatur, blomning och yngel, inte av datum. Sälgen blommar i snitt cirka 3,5 dagar senare per breddgrad norrut enligt data från SLU:s Naturens kalender.
- [Vårundersökning: så gör du årets första genomgång](https://biodlingsguiden.se/bigarden/varundersokning/): Gör vårundersökningen en varm och vindstilla dag när bina flyger, i södra Sverige oftast i april. En lokal SBR-plan anger minst +15 °C och Friska bin 10–15 grader. Kontrollera att det finns minst 2 ramar foder, att det finns yngel och en fungerande drottning, och hur starkt samhället är. Arbeta snabbt så att ynglet inte kyls ned.
- [Stödfodring av bin: när samhället behöver hjälp med maten](https://biodlingsguiden.se/bigarden/stodfodring/): Stödfodra när samhället har för lite foder, till exempel färre än 2 ramar foder vid vårundersökningen enligt en lokal SBR-plan. Drivfodring för att få fart på äggläggningen görs enligt SBR med 50-procentig sockerlösning, men först när det finns ett naturligt pollendrag, oftast när sälgen blommar. Köpt foder får bara komma från registrerade foderföretagare.
- [Skattlåda: så utvidgar du bisamhället i rätt tid](https://biodlingsguiden.se/bigarden/utvidga-med-skattlador/): Utvidga yngelrummet efterhand som samhället växer. Friska bin rekommenderar att drottningen från april till juli alltid har minst 3–4 lediga ramar (lågnormal) att lägga ägg i. Första skattlådan sätts på när draget tar fart. En lokal SBR-plan gör det när maskrosorna blommar. Ett drottninggaller (spärrgaller) under skattlådan håller ynglet borta från honungen. Platsbrist driver svärmning, så hellre lite för tidigt än för sent.
- [Avläggare: så delar du ett bisamhälle](https://biodlingsguiden.se/bigarden/avlaggare/): En avläggare är en kontrollerad delning av ett bisamhälle. SBR:s riktvärden i lågnormal, med parad drottning: i maj minst 2 ramar yngel och bin för 3 ramar, i juni 3 och 4, i juli 4 och 5 och i augusti 5 och 6. Görs avläggaren efter mitten av juli ska du använda parade drottningar. Tidpunkten styrs av säsongen där du bor.
- [Skatta honung: när honungen är mogen och hur du skördar](https://biodlingsguiden.se/bigarden/skattning/): Skatta när honungsramarna till största delen är täckta. Friska bin anger att minst 60–70 % av cellerna ska vara täckta, eftersom honung med mer än 20 % vatten kan jäsa. Mät gärna med refraktometer. Försommarhonung från raps skattas tidigt och sommarhonung i juli. Slutskattningen görs i augusti, före en eventuell myrsyrebehandling, enligt Jordbruksverket.
- [Invintring av bin: så förbereder du samhället för vintern](https://biodlingsguiden.se/bigarden/invintring/): Invintringen börjar efter slutskattningen på sensommaren. Bedöm samhällets styrka efter antalet yngelramar. Friska bin räknar färre än 3 ramar yngel i lågnormal som svagt. Slå ihop svaga men friska samhällen, kontrollera varroan och ge vinterfoder, enligt SBR minst 15 kg socker för ett normalstort samhälle. Avsluta med musskydd när fodringen är klar.
- [Hur mycket bifor per samhälle? Så räknar du ut vinterfodret](https://biodlingsguiden.se/bigarden/vinterfoder/): Ett normalstort bisamhälle behöver minst 15 kilo socker för att klara vintern, enligt Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR). Räkna först hur mycket foder som redan finns: 1 dm² täckt foderkaka på båda sidor motsvarar cirka 300 g. Ge sedan skillnaden som 60-procentig sockerlösning. 1 kg socker och 0,7 liter vatten ger 1,3 liter lösning.
- [Bin på vintern: vinterklot, vintervila och tillsyn](https://biodlingsguiden.se/bigarden/vinter/): På vintern sitter bina tätt i ett vinterklot kring drottningen. De håller värmen med små vibrationer och turas om att sitta ytterst. Samhället är i regel yngelfritt och lever på det vinterfoder du gav på hösten. Biodlarens uppgift är tillsyn utifrån: se till att flustret inte är igentäppt, ta bort snö för luftväxlingen enligt SBR, och låt kupan vara stängd.
- [Vaxhantering: byt, smält och återanvänd vaxet](https://biodlingsguiden.se/bigarden/vaxhantering/): Vaxet i yngelrummet bör förnyas regelbundet, skriver SBR. Det förebygger sjukdom eftersom gammalt vax samlar smittämnen. Friska bin anger som riktlinje att byta ungefär en tredjedel av vaxet varje år. Mörka ramar sorteras ut på hösten, smälts i sol- eller ångvaxsmältare och vaxet byts mot nya mellanväggar. Förvara vax och ramar så att bin inte kommer åt dem.

## Bisamhället
- [Bisamhället: så fungerar ett samhälle av honungsbin](https://biodlingsguiden.se/bisamhallet/): Ett bisamhälle består av en drottning, tusentals arbetsbin och, under sommaren, ett antal drönare. Enligt SBR kan ett samhälle bestå av 60 000–80 000 individer. Drottningen lägger äggen, arbetsbina gör nästan allt annat och drönarna parar sig med ungdrottningar. Från ägg till färdigt bi tar det 16 dygn för en drottning, 21 för ett arbetsbi och 24 för en drönare.
- [Bidrottningen: samhällets mor och doftdirigent](https://biodlingsguiden.se/bisamhallet/bidrottning/): Bidrottningen, eller visen, är den enda fullt könsutvecklade honan i bisamhället. Hon lägger alla ägg, enligt SBR upp till omkring 2 000–3 000 per dygn på toppen av säsongen, och styr samhället med doftämnen. Hon utvecklas på 16 dygn, parar sig under några flygturar i början av livet och kan leva i flera år. De flesta biodlare byter henne efter två till tre år.
- [Drönare: bisamhällets hanbin](https://biodlingsguiden.se/bisamhallet/dronare/): Drönaren är bisamhällets hanbi. Han utvecklas ur ett obefruktat ägg på 24 dygn, saknar gadd och har som huvuduppgift att para sig med ungdrottningar. Drönare finns främst under sommaren. Enligt SBR samlas de på drönarsamlingsplatser 10–50 meter upp, och den drönare som lyckas para sig dör. På hösten driver arbetsbina ut de drönare som är kvar.
- [Arbetsbiet: ett liv i fyra yrken](https://biodlingsguiden.se/bisamhallet/arbetsbi/): Arbetsbin är honor som gör nästan allt arbete i bisamhället. Uppgifterna följer åldern. SBR beskriver hur biet de första dagarna städar celler, runt dag 6–10 matar larver, kring dag 12–14 bygger vax, runt dag 18–20 vaktar flustret och från omkring dag 21 flyger ut som dragbi. Ett sommarbi lever 5–6 veckor enligt SBR. Med en dans visar dragbina andra bin vägen till maten.
- [Hur länge lever ett bi?](https://biodlingsguiden.se/bisamhallet/hur-lange-lever-bin/): Det beror på vilket bi och när det föds. Ett arbetsbi lever 5–6 veckor på sommaren, enligt SBR. Bin som föds i augusti och senare blir vinterbin och kan leva upp till 8 månader. En drottning lever flera år. SBR anger 4–5 år, medan Friska bin anger omkring två år och upp till fem. Drönare lever en sommar och dör om de parar sig.
- [Biraser i Sverige: buckfast, nordiskt bi, carnica och ligustica](https://biodlingsguiden.se/bisamhallet/biraser/): I Sverige används fyra typer av honungsbin inom biodlingen: nordiskt honungsbi, italienskt bi (ligustica), krainerbi (carnica) och buckfastbi, enligt Jordbruksverket. Buckfast är enligt sin avelsförening ingen ras utan en avelsmetod. Varje typ har en egen avelsförening i Sverige. Välj efter vad som fungerar lokalt och fråga din biodlarförening.
- [Drottningodling: så föds nya bidrottningar upp](https://biodlingsguiden.se/bisamhallet/drottningodling/): Vid drottningodling låter biodlaren ett viselöst samhälle föda upp drottningar ur unga larver. SBR beskriver omlarvning av cirka 1,5 dygn gamla larver till en odlingsram, som först matas i en snabbkokare och sedan i en spärrad skattlåda. Cellerna är täckta cirka 5 dygn efter omlarvningen. Räkna med ungefär en månad tills drottningen lägger ägg, och se till att det finns drönare.
- [Puckelsamhälle: när samhället bara föder drönare](https://biodlingsguiden.se/bisamhallet/puckelsamhalle/): Ett puckelsamhälle är ett bisamhälle som bara kan få drönare. Antingen har drottningen aldrig parats eller fått slut på befruktade ägg, eller så har samhället blivit viselöst och arbetsbin har börjat lägga obefruktade ägg. Ett sådant samhälle kan inte överleva. Enligt Friska bin är lösningen oftast att avveckla det eller förena bina med ett friskt, viseriktigt samhälle.
- [Hur gör bin honung? Från nektar till färdig honung](https://biodlingsguiden.se/bisamhallet/hur-gor-bin-honung/): Bin gör honung av nektar från blommor. Dragbina samlar nektarn och lämnar den till yngre bin i kupan. De bearbetar droppen i munnen och tillsätter enzymer som bryter ner sockret. Sedan läggs den i celler och torkas genom att bina fläktar. När honungen är klar täcks cellen med vax. Enligt SBR består honung av ungefär 75 % socker och 20 % vatten.

## Bisjukdomar
- [Bisjukdomar: översikt över sjukdomar och skadedjur hos bin](https://biodlingsguiden.se/bisjukdomar/): De viktigaste bisjukdomarna i Sverige är varroa, amerikansk och europeisk yngelröta, nosema, kalkyngel och vaxmott. Misstänker du smittsam sjukdom ska du genast anmäla det till bitillsynsmannen eller länsstyrelsen, kostnadsfritt enligt Jordbruksverket. Amerikansk yngelröta, varroasjuka och kvalstersjuka omfattas av lagstadgad bekämpning. Exotiska skadegörare som lilla kupskalbaggen anmäls i första hand till veterinär eller länsveterinär.
- [Varroa: så känner du igen och bekämpar varroakvalster](https://biodlingsguiden.se/bisjukdomar/varroa/): Varroa är ett kvalster, Varroa destructor, som förökar sig i binas yngelceller och sprider virus. Antalet kvalster kan 100-faldigas på ett år, och ett angripet samhälle som inte behandlas dör. Jordbruksverket rekommenderar en kombination: drönarutskärning april–juni, kvalsterkontroll i slutet av juni, myrsyra i augusti vid behov och oxalsyra i november/december. Använd endast godkänt preparat och följ bipacksedeln.
- [Varroakontroll: mät nedfallet och räkna kvalster](https://biodlingsguiden.se/bisjukdomar/varroakontroll/): Lägg ett rengjort inlägg på kupbottnen i slutet av juni, senast början av juli. Jordbruksverket anger cirka 10 dagar, FriskaBin minst 14 dagar. Räkna kvalstren och dela med antalet dagar. Över 10 kvalster per dag: behandla snarast. 5–10: myrsyra i augusti och oxalsyra i november/december. Under 5: oxalsyra i november/december.
- [Myrsyrabehandling av bin: tidpunkt, villkor och säkerhet](https://biodlingsguiden.se/bisjukdomar/myrsyrabehandling/): Myrsyra är den enda organiska syran som dödar varroakvalster även i täckta yngelceller. Jordbruksverket rekommenderar behandling vid behov första halvan av augusti, efter skattningen, och aldrig över 25 °C eller i fuktigt väder. Använd endast godkänt preparat och följ bipacksedeln. Det godkända myrsyrapreparatet Formic acid NOD har enligt Läkemedelsverket inte funnits till försäljning i Sverige.
- [Oxalsyrabehandling av bin: tidpunkt, villkor och säkerhet](https://biodlingsguiden.se/bisjukdomar/oxalsyrabehandling/): Oxalsyra används mot varroa i november/december när samhället är helt yngelfritt, eftersom syran bara dödar kvalster på vuxna bin. Jordbruksverket anger en utetemperatur mellan +5 och −5 °C och bara en behandling per vinter, eftersom flera kan ge sämre vårutveckling. Använd endast godkänt preparat och följ bipacksedeln; Oxybee är det godkända oxalsyrapreparat som säljs i Sverige.
- [Drönarramsmetoden: skär bort drönaryngel mot varroa](https://biodlingsguiden.se/bisjukdomar/dronarramsmetoden/): Drönarramsmetoden utnyttjar att varroakvalster föredrar drönaryngel. Du sätter in en drönarram vid vårinspektionen och skär regelbundet bort det täckta drönarynglet med kvalstren i, så länge samhället producerar drönare. Jordbruksverket anger att metoden fungerar bäst april–juni. Med tvådelad ram skär du var 10:e dag, med tredelad var 7:e dag. Metoden kräver inga läkemedel men räcker inte ensam.
- [Amerikansk yngelröta: känn igen, anmäl och förebygg](https://biodlingsguiden.se/bisjukdomar/amerikansk-yngelrota/): Amerikansk yngelröta är en bakteriesjukdom hos binas yngel som orsakas av Paenibacillus larvae. Typiska symtom är insjunkna, mörka cellock och döda larver som drar en slemtråd. Misstanke ska enligt lag genast anmälas till bitillsynsmannen eller länsstyrelsen. Konstateras sjukdomen beslutar bitillsynsmannen att bin och kupa ska förintas – gör inget själv innan dess – och Jordbruksverket upprättar vanligtvis en skyddszon på minst 3 km runt bigården.
- [Utsot och nosema: när bina får tarmproblem](https://biodlingsguiden.se/bisjukdomar/utsot-och-nosema/): Utsot är avföringsfläckar i och utanpå kupan. Det kan bero på nosema, en tarmparasit hos vuxna bin som numera heter Vairimorpha, men utsot betyder inte alltid nosema. Nosema ger svag vårutveckling och kan orsaka vinterförluster. Säker diagnos kräver mikroskop. Jordbruksverket rekommenderar att invintra på nya mellanväggar, eftersom förorenade celler är den främsta smittkällan.
- [Kalkyngel: känn igen och förebygg svampsjukdomen](https://biodlingsguiden.se/bisjukdomar/kalkyngel/): Kalkyngel är en yngelsjukdom som orsakas av svampen Ascosphaera apis. Döda larver torkar till vita eller gråsvarta, kritliknande mumier som syns på flustret och kupbottnen. Friska samhällen klarar oftast lindriga angrepp själva. Sjukdomen gynnas av fukt, nedkylt yngel och stress. Byt vax, ombona samhället och byt drottning vid återkommande problem. Kalkyngel omfattas inte av restriktioner.
- [Vaxmal: så skyddar du vax och kupor mot vaxmott](https://biodlingsguiden.se/bisjukdomar/vaxmal/): Vaxmal, eller vaxmott, är små nattaktiva fjärilar vars larver äter vaxkakor. I Sverige finns stora vaxmotten (Galleria mellonella) och mindre vaxmotten (Achroia grisella). Starka samhällen klarar sig oftast; skadan sker främst i förrådet med utbyggda ramar. FriskaBin rekommenderar vinterförvaring mellan −5 och +5 °C och att ramarna sitter på samhällena under sommaren.

## Svärm
- [Bisvärm: varför bin svärmar och hur du hanterar en svärm](https://biodlingsguiden.se/svarm/): En bisvärm är bisamhällets sätt att föröka sig: den gamla drottningen flyger iväg med ungefär hälften av bina och slår sig ner i en klunga i ett träd eller en buske medan spejarbin letar ny bostad. Det sker oftast på försommaren. Svärmande bin är oftast mycket fredliga. Ser du en svärm, ring Biodlarnas svärmtelefon 0766-86 07 01 så snart som möjligt.
- [Bisvärm i trädgården: lugn, avstånd och ring Svärmtelefonen](https://biodlingsguiden.se/svarm/svarm-i-tradgarden/): Sitter en bisvärm i din trädgård: håll lugnet och avståndet, spruta inte och försök inte flytta den själv. Kontrollera att det är honungsbin och ring Biodlarnas kostnadsfria svärmtelefon, 0766-86 07 01, så kopplas du till en svärmfångare. Gör det snabbt. När svärmen väl har flyttat in i en vägg eller skorsten kan en biodlare oftast inte ta den.
- [Förebygga svärmning: plats, drottningbyte och svärmkontroll](https://biodlingsguiden.se/svarm/forebygga-svarmning/): Svärmning förebyggs främst genom att ge samhället plats för yngel och honung i tid, byta drottning innan hon blir för gammal, göra avläggare och avla på svärmtröga bin, enligt Biodlarna. Gå igenom samhället var 7–10 dag under sommaren och leta svärmceller. Hittar du celler med ägg är svärmning på gång och du behöver göra en svärmförhindrande åtgärd.
- [Fånga en bisvärm: regler, svärmfångstkupor och smittskydd](https://biodlingsguiden.se/svarm/fanga-en-svarm/): En svärm går bara att fånga medan den hänger i en klase; när den flyttat in någonstans kan biodlare inte ta den. Vill du ställa ut svärmfångstkupor får du enligt Jordbruksverket bara göra det 15 maj–31 juli och bara efter anmälan till bitillsynsmannen. Kupan ska vara väl rengjord, aldrig ha hyst amerikansk yngelröta och vara märkt med namn, adress och telefonnummer.

## Honung
- [Honung: vad det är och hur du väljer, förvarar och använder den](https://biodlingsguiden.se/honung/): Honung är enligt Livsmedelsverkets föreskrifter (LIVSFS 2025:3) det naturliga söta ämne som honungsbin bereder av nektar eller av sekret och exkret på levande växtdelar och låter mogna i vaxkakor. Inget annat får tillsättas. Honung består till cirka fyra femtedelar av socker och högst 20 procent vatten. Ett svenskt bisamhälle gav i snitt 28 kg honung per år 2009–2018, enligt Jordbruksverket.
- [Honung hållbarhet: hur länge håller honung och hur förvarar du den?](https://biodlingsguiden.se/honung/hallbarhet/): Honung håller länge eftersom den låga vattenhalten hindrar mögel och bakterier från att växa. Branschens riktlinjer rekommenderar ett bäst före-datum som vanligtvis ligger två år fram. Honung kan ändå försämras: värme och lång lagring höjer halten HMF, och fukt kan få honungen att jäsa. Förvara den med tätt lock, svalt eller i rumstemperatur och i jämn temperatur.
- [Ympa honung: så får du slät och krämig honung](https://biodlingsguiden.se/honung/ympa-honung/): Att ympa honung betyder att du rör ner finkristalliserad honung i nyslungad honung så att den kristalliserar med små kristaller och blir slät och krämig. SBR och Biodlingsföretagarna anger att honung kan ympas med 3 procent tidigare kristalliserad honung. Använd en så finkornig ymp som möjligt, rör ordentligt och ställ burkarna svalt. Honungen är oftast genomkristalliserad efter cirka tre veckor.
- [Kristalliserad honung: därför blir den fast och så gör du den flytande](https://biodlingsguiden.se/honung/kristalliserad-honung/): Honung kristalliserar för att glukosen (druvsockret) faller ut som kristaller. Svensk honung blir nästan alltid fast, eftersom svenska blommor ger för lite fruktos för att honungen ska förbli flytande, skriver SBR. Det är naturligt och påverkar inte att det är honung. Vill du ha den flytande igen: värm försiktigt. Branschen värmer honung vid 30–35 °C och skyddar den mot överhettning.
- [Äkta honung: så fuskas det och så skyddar du dig](https://biodlingsguiden.se/honung/akta-honung/): All honung som säljs som honung måste enligt LIVSFS 2025:3 vara ren honung utan tillsatser, så ordet äkta säger inget extra. Fusk förekommer ändå: i EU:s kontroll 2021–2022 var 46 procent av 320 prover importerad honung misstänkt utblandade med socker. Det finns inget hemmatest som avslöjar det. Läs ursprungsmärkningen, köp av en känd producent och tipsa myndigheterna om du misstänker fusk.
- [Honungssorter: så skiljer sig ljung, lind, raps och skogshonung](https://biodlingsguiden.se/honung/honungssorter/): Honungens sort beror på vilka växter bina har samlat från. Vanliga svenska sorter är ljus och fast rapshonung, lindhonung, mild klöverhonung och mörk, geléaktig ljunghonung. Skogshonung görs ofta av honungsdagg från bladlöss. Enligt LIVSFS 2025:3 får en sort bara anges om honungen helt eller huvudsakligen kommer från den källan, och ett landskap eller en gård bara om all honung kommer därifrån.
- [Mad honey: därför avråder myndigheterna från rhododendronhonung](https://biodlingsguiden.se/honung/mad-honey/): Mad honey är honung från vissa rhododendronarter som kan innehålla växtgiftet grayanotoxin. Problemet är främst känt från Svarta havet-regionen i Turkiet. Tyska riskvärderingsinstitutet BfR avråder från att äta sådan honung: förgiftning ger långsam puls och blodtrycksfall, och i värsta fall kan en tesked räcka. Vid akuta symtom, ring 112 och begär Giftinformation.
- [Honung och hälsa: barn, hosta, diabetes och allergi](https://biodlingsguiden.se/honung/honung-och-halsa/): Ge inte honung till barn under 1 år, säger Livsmedelsverket. Honung kan innehålla sporer av Clostridium botulinum som kan orsaka spädbarnsbotulism. Barn över 1 år, gravida och ammande kan äta honung. 1177 skriver att honung ibland rekommenderas för att dämpa hosta och påminner om att honung kan ge karies. Honung är socker: har du diabetes, följ råden från din vårdcentral.
- [Hur mycket honung ger en bikupa?](https://biodlingsguiden.se/honung/hur-mycket-honung-ger-en-bikupa/): Ett svenskt bisamhälle gav i genomsnitt 28 kg honung per år under 2009–2018, enligt Jordbruksverket. Länssnittet varierade från 15–19 kg i Västerbotten till 40–44 kg i Skaraborg och södra Kalmar län, främst beroende på tillgången på raps. Livsmedelsverket uppskattar medelskörden till 30–35 kg. Enskilda år kan skörden bli ungefär hälften eller en och en halv gång så stor som snittet.
- [Köpa honung från biodlare: så hittar du lokal honung](https://biodlingsguiden.se/honung/kopa-honung/): Det enklaste sättet att köpa svensk honung med känt ursprung är att köpa direkt av en biodlare. Den lokala biodlarföreningen vet ofta vilka medlemmar som säljer, och många föreningar har listor. Enligt Jordbruksverket säljer ungefär 60 procent av biodlarna direkt till konsumenter. Kontrollera att etiketten anger ursprungsland, vikt, bäst före och biodlarens namn och adress.

## Bivax, propolis & pollen
- [Bivax, propolis och pollen: bikupans andra skörd](https://biodlingsguiden.se/bivax-propolis-pollen/): Bivax är det material arbetsbin bygger sina celler av. Det produceras i åtta vaxkörtlar på bakkroppen, och enligt SBR går det åt 8–12 kilo honung för att göra ett kilo vax. Bivax smälter vid 61–64 grader. Ett bisamhälle ger 0,5–1 kg överskottsvax per år, enligt Jordbruksverket. Vaxet används till nya mellanväggar, ljus, salvor, bivaxdukar och som livsmedelstillsatsen E 901.
- [Propolis: binas kittvax, skörd och vad du bör veta om allergi](https://biodlingsguiden.se/bivax-propolis-pollen/propolis/): Propolis, även kallat kittvax eller bikitt, är det material bina tätar kupan med. Råvaran är harts från knoppar på lövträd och kåda från tall och gran. Ett bisamhälle kan ge 80–100 gram propolis per säsong, enligt SBR. Propolis säljs ofta i hälsokostpreparat, men Livsmedelsverket skriver att det kan ge upphov till allergiska reaktioner. Inga hälsopåståenden om propolis i kosttillskott är godkända.
- [Bipollen och bibröd: binas proteinkälla på burk](https://biodlingsguiden.se/bivax-propolis-pollen/bipollen/): Bipollen är blompollen som bina samlat och format till små klumpar på bakbenen. Biodlaren skördar det med en bifälla vid kupans ingång. Bibröd är pollen blandat med honung som bina lagrat och låtit fermentera i vaxkakorna. Ett bisamhälle förbrukar 30–40 kg pollen per säsong, enligt SBR. Pollen kan ge allergiska reaktioner, och det finns inga godkända hälsopåståenden om bipollen.
- [Bivaxsalva, läppbalsam, ljus och bivaxdukar: recept och råd](https://biodlingsguiden.se/bivax-propolis-pollen/bivaxsalva/): En enkel bivaxsalva görs av 20 procent bivax och 80 procent vegetabilisk olja, enligt SBR. Smält vaxet i oljan under omrörning, låt blandningen svalna medan du rör och häll upp den i burkar när den börjar tjockna. Malmöortens biodlarförening använder 67 gram bivax till 3 dl olja. Salvan är en hudvårdsprodukt, inte ett läkemedel, och säljer du den räknas den som kosmetik.

## Mjöd
- [Mjöd: honungsvinet med lång historia](https://biodlingsguiden.se/mjod/): Mjöd är en jäst dryck av honung och vatten. Örter, frukt och bär kan tillsättas, men med mjöd avses alltid en jäst honungsdryck, skriver Systembolaget. Mjöd liknar mer vin än öl och kan vara torrt eller sött. Alkoholhalten varierar: i Systembolagets sortiment finns till exempel mjöd på 4,5 och på 16 volymprocent. Rester av mjöd från omkring 7 000 f.Kr. har hittats i Kina.
- [Göra mjöd hemma: regler, grundrecept och hygien](https://biodlingsguiden.se/mjod/gora-mjod/): Enligt alkohollagen (2010:1622) får vin, öl och andra jästa alkoholdrycker tillverkas i hemmet för eget behov, men inte säljas utan tillstånd. Destillering är inte tillåten. Mjöd jäses av honung, vatten, vinjäst och jästnäring. Det viktigaste är hygien: rengör och desinficera all utrustning. Guiden beskriver grundprocessen för vuxna som brygger för eget bruk.

## Dragväxter
- [Dragväxter: växterna som ger bina nektar och pollen](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/): Dragväxter är växter som ger bin nektar, pollen eller båda. Säsongen börjar med sälg, hästhov och vintergäck i mars–april och slutar med ljung och murgröna i augusti–oktober. Enligt SBR:s dragväxtlista får till exempel sälg, maskros, vitklöver och hallon höga värden. I Naturens kalender blommar sälgen ungefär 3,5 dagar senare för varje breddgrad norrut.
- [Bivänliga blommor: så väljer du blommor som bina hittar mat i](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/bivanliga-blommor/): Bivänliga blommor är enkla, ofyllda blommor som ger mycket nektar eller pollen. Enligt SBR:s dragväxtlista hör blåeld, käringtand, revsuga, blågull, lavendel, hjärtstilla och honungsfacelia till de bästa i rabatten, med nektarvärde 3 av 3. Välj arter som blommar vid olika tider, så att bina har mat från vintergäck i februari–april till sensommarens blommor.
- [Bivänlig trädgård: så får bina mat från mars till oktober](https://biodlingsguiden.se/bivanlig-tradgard/): En bivänlig trädgård har något som blommar hela säsongen. Börja med sälg och vintergäck på våren, följ med fruktträd, bärbuskar och perenner som blåeld och lavendel på sommaren och avsluta med ljung och murgröna, som enligt SBR blommar i september–oktober. Välj ofyllda sorter och undvik förbjudna arter som gullris, lupin och vresros.

## Vildbin & humlor
- [Vildbin: Sveriges nästan 300 vilda biarter](https://biodlingsguiden.se/vildbin-och-humlor/): Sverige har cirka 300 arter vildbin, varav ungefär 40 är humlor, enligt Naturvårdsverket. De flesta är solitära bin där varje hona bygger sitt bo ensam, och många bor i sandig mark. Ungefär en tredjedel av vildbiarterna är rödlistade. Du hjälper dem med blommor från vår till höst, bar sand, död ved och genom att undvika bekämpningsmedel.
- [Humlor: bon, vinter och livet i ett humlesamhälle](https://biodlingsguiden.se/vildbin-och-humlor/humlor/): Sverige har 38 humlearter, enligt Jordbruksverket. Ett humlesamhälle lever en sommar och har från några tiotal till flera hundra arbetare. Bona sitter ofta i gamla sorkbon, under grästuvor eller i stenmurar. På hösten dör arbetarna och hanarna, och bara de parade drottningarna övervintrar nedgrävda i marken. Humlor gör inget honungsförråd att skörda, och de sticker mer sällan än bin och getingar.
- [Bihotell: så bygger och placerar du ett som fungerar](https://biodlingsguiden.se/vildbin-och-humlor/bihotell/): Ett bihotell är hål i ved eller ihåliga stänglar där solitärbin bygger bo. Jordbruksverket råder hål från 2–3 upp till 7–8 mm i diameter, cirka 15 cm djupa för de större, stängda i ena änden och skyddade mot fåglar med nät. Placera det soligt, varmt och i lä, gärna under ett takutsprång, med blommor nära. Det kompletterar men ersätter inte död ved.
- [Murarbin, tapetserarbin och sandbin: trädgårdens solitärbin](https://biodlingsguiden.se/vildbin-och-humlor/murarbin/): Murarbin, tapetserarbin (även kallade bladskärarbin) och sandbin är solitära bin där varje hona bygger sitt bo ensam. Murarbin bygger celler med lerväggar i hål i ved, tapetserarbin klär cellerna med bladbitar och sandbin gräver gångar 10–40 cm ned i sandig jord. Sverige har cirka 260 arter solitärbin, enligt Jordbruksverket, och flera är viktiga pollinerare av frukt och bär.
- [Pollinering: vad det är och vilka pollinatörer som gör jobbet](https://biodlingsguiden.se/vildbin-och-humlor/pollinering/): Pollinering är när pollen förs mellan blommor så att växten kan befruktas och bilda frön och frukt. I gengäld får pollinatören nektar och pollen. I Sverige är det främst insekter som pollinerar: vildbin och andra steklar, fjärilar, blomflugor och skalbaggar, enligt Naturvårdsverket. Värdet av bara honungsbinas pollinering av svenska grödor uppskattas till 315–641 miljoner kronor per år, enligt Jordbruksverket.
- [Hotade bin: vildbin, bidöd, CCD och neonikotinoider](https://biodlingsguiden.se/vildbin-och-humlor/hotade-bin/): Det är främst vildbina som är hotade: ungefär en tredjedel av Sveriges knappt 300 vildbiarter är rödlistade, och omkring 40 är direkt hotade. Honungsbiet är ett husdjur vars antal samhällen har ökat, men varroakvalstret är dess största hot. CCD har inte påvisats i Sverige, enligt Jordbruksverket. EU förbjöd 2018 all utomhusanvändning av tre neonikotinoider för att skydda bin.

## Getingar
- [Getingar: arter, livscykel och vilken nytta de gör](https://biodlingsguiden.se/getingar/): Sverige har tolv arter sociala getingar i tre släkten, enligt SLU Artdatabanken. Samhället lever bara en sommar: drottningen bygger boet på våren, arbetarna föder upp larverna på insekter och på hösten dör alla utom de nya drottningarna. Getingar är rovdjur som håller nere andra insekter, och de vuxna dricker nektar och pollinerar. Honung gör de inte.
- [Getingbo: hur getingar bygger och vad som händer på vintern](https://biodlingsguiden.se/getingar/getingbo/): Ett getingbo byggs av trä som getingarna gnager loss och tuggar till papper. Drottningen startar boet ensam på våren, och under sommaren kan det växa till hundratals eller flera tusen getingar. Boet används bara en säsong: på hösten dör arbetarna och bara nya drottningar övervintrar, på andra platser. Ett getingbo på vintern är alltså tomt.
- [Ta bort getingbo: säkerhet först](https://biodlingsguiden.se/getingar/ta-bort-getingbo/): Låt getingboet sitta om det inte är i vägen: samhället dör av sig självt på hösten. Måste det bort, och någon i hushållet är allergisk, boet sitter i en vägg, på vinden eller i marken eller är stort, anlita en skadedjurssanerare. Gör du det själv får du bara använda bekämpningsmedel i behörighetsklass 3, som får användas av var och en, och du ska följa etiketten.
- [Sammetsgeting: den invasiva bålgetingen som jagar bin](https://biodlingsguiden.se/getingar/sammetsgeting/): Sammetsgeting (Vespa velutina) är en asiatisk bålgeting som bland annat äter honungsbin. Inget bekräftat fynd har gjorts i Sverige, men ett exemplar hittades i Danmark 2025. Den känns igen på helt svart mellankropp, ett orange band på fjärde bakkroppssegmentet och klargula fötter. Misstänker du ett fynd: fotografera, och rapportera till Länsstyrelsen eller via Artportalen.
- [Jordgetingbo: när getingarna bor i gräsmattan](https://biodlingsguiden.se/getingar/jordgeting/): Jordgeting är ingen egen art. Det är vanliga getingar, främst arter i släktet Vespula som vanlig geting och tyskgeting, som bygger sitt pappersbo i ett hålrum i marken. Bon i marken är mer lättretade än bon ovan jord, eftersom vibrationer från steg och gräsklippare väcker getingarnas försvar. Håll avstånd, vänta till hösten eller anlita en sanerare.
- [Bivarg: rovstekeln som jagar honungsbin](https://biodlingsguiden.se/getingar/bivarg/): Bivarg (Philanthus triangulum) är en 9–17 mm lång, gul-svart rovstekel som gräver bo i varm sandmark. Honan fångar och söver honungsbin som hon drar ned i bohålan som föda åt larven. Bivargen finns i södra och mellersta Sverige, har ökat på senare år och var inte rödlistad 2015, enligt Länsstyrelsen i Halland.

## Bi eller geting?
- [Skillnad på bi och geting: så känner du igen dem](https://biodlingsguiden.se/bi-eller-geting/): Ett honungsbi är brungult och hårigt, medan en geting är klargul och svart, nästan hårlös och ser blank ut. Getingar kommer till grillen och saftglaset, bin håller sig till blommorna. Getingens gadd saknar hullingar så den kan sticka flera gånger, medan biets gadd fastnar och biet dör. Ser du en bisvärm ringer du Biodlarnas svärmtelefon, 0766-86 07 01.
- [Bistick: så gör du när du blivit stucken av ett bi](https://biodlingsguiden.se/bi-eller-geting/bistick/): Skrapa bort gadden direkt med en nagel eller en matkniv, eftersom den kan fortsätta föra in gift någon minut, och kyl stickstället. Svullnaden är ofta störst efter 12–24 timmar och brukar gå över inom ett dygn till en vecka, enligt 1177. Ring genast 112 om du känner dig svimfärdig eller har svårt att andas.
- [Getingstick: svullnad, klåda och när du ska söka vård](https://biodlingsguiden.se/bi-eller-geting/getingstick/): Ett getingstick gör ont, svullnar och kliar, men brukar gå över av sig självt. Kyl stickstället och håll koll de första 30 minuterna. Besvären är ofta störst efter 12–24 timmar och kan sitta i upp till en vecka, enligt 1177. En geting kan sticka flera gånger eftersom gadden saknar hullingar. Ring genast 112 om du känner dig svimfärdig eller har svårt att andas.

## Regler
- [Regler för biodling: det här gäller för dig som har bin](https://biodlingsguiden.se/regler/): Som biodlare i Sverige ska du anmäla var dina bisamhällen står till länsstyrelsen, genast anmäla misstänkt smittsam sjukdom till bitillsynsmannen, föra läkemedelsjournal och bara köpa foder från registrerade foderföretagare. Du behöver inget tillstånd från kommunen eller grannarna. Honung under 500 kg per år kräver ingen registrering, men märkningsreglerna gäller. Nya bihälsoregler planeras till säsongen 2028.
- [Anmäla bigård till länsstyrelsen: så registrerar du dina bin](https://biodlingsguiden.se/regler/registrera-bigard/): Alla som har ett eller flera bisamhällen ska anmäla var de står till länsstyrelsen, så fort de skaffar bin eller tar över en bigård. Anmälan görs i ett webbformulär på länsstyrelsens webbplats, med bland annat fastighetsbeteckning, antal samhällen och gärna koordinater i SWEREF 99 TM. Ändringar ska anmälas inom en vecka. Det är länsstyrelsen, inte Jordbruksverket, som tar emot anmälan.
- [Sälja honung: regler för registrering och märkning](https://biodlingsguiden.se/regler/salja-honung/): Säljer du mindre än totalt 500 kg honung och andra biodlingsprodukter per år behöver du enligt Livsmedelsverket inte registrera dig. Från 500 kg registrerar du primärproduktionen hos länsstyrelsen, och upp till 1 000 kg per år får du då sälja direkt till konsumenter och lokala butiker utan kommunal registrering. Märkningen ska alltid följa LIVSFS 2025:3, med bland annat ursprungsland.
- [Flytta bin: regler, flyttningstillstånd och smittförklarade områden](https://biodlingsguiden.se/regler/flytta-bin/): Ligger bigården i ett smittförklarat område får du inte flytta levande bin, utbyggda vaxkakor, begagnade kupor eller redskap därifrån utan tillstånd av bitillsynsmannen. Från en restriktionszon för varroa till ett område utan restriktioner går det oftast inte alls. Kontrollera zonerna hos Jordbruksverket och i Bitillsynskartan före varje flytt, och anmäl den nya platsen till länsstyrelsen inom en vecka.
- [Bitillsyn: bitillsynsmannen och anmälningspliktiga bisjukdomar](https://biodlingsguiden.se/regler/bitillsyn/): Bitillsynsmannen utses av länsstyrelsen och kontrollerar och bekämpar smittsamma bisjukdomar. Misstänker du smittsam sjukdom ska du genast anmäla det till bitillsynsmannen eller länsstyrelsen; det är kostnadsfritt. Lagstadgad bekämpning gäller amerikansk yngelröta, kvalstersjuka och varroasjuka. Misstänkt lilla kupskalbagge eller tropilaelapskvalster anmäls i första hand till veterinär eller länsveterinär. Din bitillsynsman hittar du i Bitillsynskartan.
- [Bidrag till biodling: så fungerar stödet till biodlingssektorn](https://biodlingsguiden.se/regler/bidrag-biodling/): Det finns inget bidrag för privatpersoner som vill starta biodling. Jordbruksverkets stöd till biodlingssektorn, som ersatt det tidigare nationella honungsprogrammet, lämnas bara för projekt med kollektiv nytta, som rådgivning, utbildning, analyser och forskning. Det söks av föreningar, organisationer, företag och myndigheter mellan 1 augusti och 30 september. Som hobbybiodlare kan du ha nytta av stödet indirekt, via din biodlarförening.

## Kurser
- [Biodling kurs: så hittar du rätt kurs i biodling](https://biodlingsguiden.se/kurser/): Det bästa sättet att hitta en kurs i biodling är att kontakta din lokala biodlarförening, som ofta ordnar nybörjarkurser. Sveriges Biodlares Riksförbund (SBR) har ingen central kurskalender, utan kurserna ordnas av föreningarna, ofta som studiecirklar tillsammans med Studieförbundet Vuxenskolan. Nybörjarcirkeln följs av en fortsättningscirkel året därpå. Som komplement finns SBR:s webbutbildningar och instruktionsfilmer på distans.

## Dragväxtlexikonet
- [stockros (Alcea rosea)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/stockros/): Stockros är bra för bin som nektarkälla. SBR:s dragväxtlista ger nektar 2 av 3, och den tyska Bienenweidekatalog kallar nektarn god. För pollen går källorna isär, SBR ger 3 men den tyska katalogen bara lite. Stockrosen blommar i juli–september enligt SBR.
- [skogslind (Tilia cordata)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/lind/): Ja, lind är en mycket bra nektarväxt. SBR:s dragväxtlista ger skogslind nektar 3 av 3, mycket bra, men pollen bara 1 av 3, måttligt, och den danska Biplantekalenderen och bayerska LWG bedömer den på samma sätt. Linden blommar i juli enligt SBR; i Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 7 juli.
- [blåsippa (Hepatica nobilis)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/blasippa/): Blåsippa är en liten men tidig hjälp för bin. SBR:s dragväxtlista ger nektar 1 av 3, alltså måttligt. För pollen går källorna isär: SBR ger 1 medan den danska Biplantekalenderen ger tre stjärnor av tre. I Naturens kalender börjar blåsippan söder om 60° N blomma kring 28 mars, ofta redan i början av mars.
- [fingerborgsblomma (Digitalis purpurea)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/fingerborgsblomma/): Fingerborgsblomma besöks av bin, men den är mycket giftig att äta. Den tyska Bienenweidekatalog bedömer nektarvärdet som gut, bra, och pollenvärdet som mäßig, måttligt, och anger blomning i juni–juli. I Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 17 juni.
- [älggräs (Filipendula ulmaria)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/alggras/): Älggräs är en pollenväxt men ger ingen nektar. SBR:s dragväxtlista ger nektar 0 av 3, alltså inget, och pollen 2 av 3, bra, och den danska Biplantekalenderen ger också pollen två stjärnor. SBR anger blomning i juli, och i Naturens kalender har älggräset söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 29 juni.
- [sälg (Salix caprea)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/salg/): Ja, sälg är en av vårens allra viktigaste biväxter. Den danska Biplantekalenderen och den tyska Bienenweidekatalog ger både nektar och pollen högsta betyg, och SBR ger 3 av 4 för nektar och 4 av 4 för pollen. I Naturens kalender börjar sälgen söder om 60° N blomma kring 10 april, oftast mellan slutet av mars och slutet av april.
- [ringblomma (Calendula officinalis)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/ringblomma/): Ringblomma är en måttlig dragväxt. SBR:s dragväxtlista ger den 1 av 3 för både nektar och pollen, alltså måttligt, och den danska Biplantekalendern ger samma låga betyg. Den blommar enligt SBR från juni till september, så den ger bin ett jämnt litet tillskott sent på säsongen snarare än ett stort drag.
- [spireor (Spiraea)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/spirea/): Spireor kan ge bin en del, men underlaget är tunt. Den bayerska LWG-listan ger Spiraea japonica nektar 2 och pollen 2 på sin skala 1–4, vilket vi räknar som bra, och anger blomning maj–augusti. SBR värderar inte släktet. Tänk också på att flera spireor, bland annat klasespirea och toppspirea, är riskklassade som invasiva av Artdatabanken.
- [smörblomma (Ranunculus acris)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/smorblomma/): Smörblomma är måttligt bra för bin. Den danska Biplantekalenderen ger släktet ranunkler en stjärna för nektar och två för pollen, vilket vi översätter till nektar 1, måttligt, och pollen 2, bra. I Naturens kalender börjar den söder om 60° N blomma kring 19 maj.
- [kanadensiskt gullris (Solidago canadensis)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/kanadensiskt-gullris/): Kanadensiskt gullris är sedan 15 maj 2026 förbjudet att odla och sälja i Sverige enligt förordning (2026:311). Bina besöker den, och den danska Biplantekalenderen ger gullrissläktet en stjärna för nektar och två för pollen, alltså måttligt respektive bra, med blomning i juli–september. Plantera i stället till exempel blåeld, kattmynta, ålandsrot eller vit sötväppling.
- [olvon (Viburnum opulus)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/olvon/): Olvon är en måttligt bra dragväxt för bin. SBR:s dragväxtlista ger nektarvärde 1 och pollenvärde 1, alltså måttligt för båda, och den danska Biplantekalendern ger samma betyg. Olvon blommar i juni enligt SBR, och i Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 6 juni.
- [ölandstok (Dasiphora fruticosa)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/olandstok/): Ölandstok är en måttlig dragväxt för honungsbin. Den danska Biplantekalendern ger den lite nektar och lite pollen, en stjärna av tre, och den bayerska LWG-listan ger 2 av 4 för båda. Busken blommar länge, från juni till september enligt den danska kalendern.
- [julros (Helleborus niger)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/julros/): Julros kan vara mycket bra för bin. Den danska Biplantekalenderen ger julrosor, släktet Helleborus, tre stjärnor för både nektar och pollen, vilket motsvarar 3 av 3 på SBR:s skala. Enligt den danska listan blommar den februari–april, alltså mycket tidigt på säsongen.
- [ålandsrot (Inula helenium)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/alandsrot/): Ålandsrot är bra för bin enligt den tyska Bienenweidekatalog, som bedömer nektarn som medelgod och pollenet som gott. På SBR:s skala motsvarar det nektar 2 och pollen 2. Den blommar i juli–augusti enligt den tyska katalogen.
- [vintergäck (Eranthis hyemalis)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/vintergack/): Vintergäck är bra för bin tidigt på året. SBR:s dragväxtlista ger nektar 2 och pollen 3 av 3, och den danska Biplantekalenderen ger samma betyg. Den blommar februari–april enligt SBR. Vintergäck är inte förbjuden, men Artdatabankens riskklassning placerar den i kategorin HI, så sprid den inte till naturen.
- [skvattram (Rhododendron tomentosum)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/skvattram/): Ja, skvattram är bra för bin enligt SBR:s dragväxtlista, som ger nektar 2 och pollen 3 av 3, alltså bra nektar och mycket bra pollen. SBR anger blomningstiden juni–juli, och de få observationerna i Naturens kalender pekar på blomningsstart från slutet av maj.
- [vallört (Symphytum officinale)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/vallort/): Ja, vallört är mycket bra för honungsbin när det gäller nektar. SBR:s dragväxtlista ger nektarvärde 3 (mycket bra) men pollenvärde 1 (måttligt), och den danska Biplantekalendern ger samma betyg. Vallört blommar länge, enligt SBR från juni till augusti, och passar på fuktiga, näringsrika platser i sol eller halvskugga.
- [svartaronia (Aronia melanocarpa)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/svartaronia/): Svartaronia är bra för bin enligt den bayerska LWG-listan, som ger 2 av 4 för både nektar och pollen. Vi räknar det som 2 av 3, bra, på SBR:s skala. Arten finns inte i SBR:s dragväxtlista.
- [svarta vinbär (Ribes nigrum)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/svarta-vinbar/): Svarta vinbär är en bra nektarväxt för bin. SBR:s dragväxtlista ger 2 av 3 för nektar, bra, och 1 av 3 för pollen, måttligt, och den danska Biplantekalendern ger samma betyg. Busken blommar i april–maj enligt SBR, och i Naturens kalender har blomningen söder om 60° N i mitten börjat kring 7 maj.
- [stenkyndel (Clinopodium nepeta)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/stenkyndel/): Ja, stenkyndel är bra för bin. Den danska Biplantekalenderen ger tre stjärnor för nektar och två för pollen, vilket motsvarar nektar 3, mycket bra, och pollen 2, bra, på SBR:s skala. Stenkyndel finns inte i SBR:s dragväxtlista. Den blommar länge, från juni till oktober enligt den danska listan.
- [krikon (Prunus domestica subsp. insititia)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/krikon/): Ja, krikon räknas som mycket bra för bin. Krikon är en underart av plommon, och i SBR:s dragväxtlista ingår den i raden ”Plommon Prunus domestica”, som får nektar 3 och pollen 3, alltså mycket bra. Den danska Biplantekalendern ger krikon samma toppbetyg. Blomningen sker i april–maj enligt SBR.
- [tibast (Daphne mezereum)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/tibast/): Ja, tibast är bra för bin tidigt på våren. SBR:s dragväxtlista ger 2 av 3 för både nektar och pollen, och den danska Biplantekalenderen ger samma betyg. SBR anger blomningstiden februari–mars, och i Naturens kalender har tibasten söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 28 mars. Växten är giftig enligt Giftinformationscentralen.
- [lungört (Pulmonaria obscura)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/lungort/): Lungört saknar betyg i SBR:s dragväxtlista och i den danska Biplantekalendern, så plantera den gärna tillsammans med växter som har dokumenterat värde för bin. Lungört blommar tidigt, och i Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 10 april, oftast mellan slutet av mars och slutet av april.
- [nävor (Geranium)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/nava/): Nävor är bra för bin. Den danska Biplantekalenderen ger släktet Geranium två stjärnor för både nektar och pollen, vilket motsvarar 2 av 3, bra, på SBR:s skala. Enligt den danska listan blommar nävorna från maj till augusti, en lång säsong för bina.
- [krollilja (Lilium martagon)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/krollilja/): Krollilja är främst en vacker inhemsk lilja, inte en känd dragväxt för honungsbin. Den blommar under högsommaren, och i Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 1 juli. Vill du plantera för bin gör den mest nytta som inslag bland växter med dokumenterat drag, till exempel akleja.
- [trift (Armeria maritima)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/trift/): Trift är en bra nektarväxt för bin. SBR:s dragväxtlista ger nektarvärde 2 (bra) och pollenvärde 1 (måttligt), och anger blomning i maj–juni. I Naturens kalender har triften söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 11 maj.
- [blåeld (Echium vulgare)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/blaeld/): Ja, blåeld hör till de bästa dragväxterna för honungsbin. SBR:s dragväxtlista ger nektarvärde 3 (mycket bra) och pollenvärde 2 (bra), och den danska Biplantekalendern ger exakt samma betyg. Enligt SBR blommar blåeld i juni–juli, och i Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 9 juni.
- [hästhov (Tussilago farfara)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/hasthov/): Ja, hästhov är en värdefull tidig växt för bin. SBR:s dragväxtlista ger nektar 2 av 3, bra, och pollen 3 av 3, mycket bra, och den danska Biplantekalenderen gör samma bedömning. SBR anger blomning i mars–april. I Naturens kalender har hästhoven söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 29 mars, ofta redan i mitten av mars.
- [cikoria (Cichorium intybus)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/cikoria/): Cikoria är en måttligt bra dragväxt för honungsbin. SBR:s dragväxtlista ger nektarvärde 1 och pollenvärde 1, alltså måttligt för båda, och den danska Biplantekalendern ger samma betyg. SBR anger blomning i juli–augusti, men i Naturens kalender har cikorian söder om 60° N i mitten börjat blomma redan kring 28 juni.
- [styvmorsviol (Viola tricolor)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/styvmorsviol/): Styvmorsviol är en måttlig dragväxt. SBR:s dragväxtlista ger 1 av 3 för både nektar och pollen, och den danska Biplantekalendern är överens. Den blommar enligt SBR från maj till september, och i Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma redan kring 29 april.
- [käringtand (Lotus corniculatus)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/karingtand/): Ja, käringtand är en mycket bra nektarväxt. SBR:s dragväxtlista ger den 3 av 3 för nektar och 2 av 3 för pollen, och den danska Biplantekalendern ger två stjärnor av tre för båda. SBR anger blomning i juni–augusti, men i Naturens kalender har blomningen söder om 60° N i mitten börjat redan kring 25 maj.
- [oxtunga (Anchusa officinalis)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/oxtunga/): Ja, oxtunga är en bra nektarväxt för bin. SBR:s dragväxtlista ger nektarvärde 2 (bra) och pollenvärde 1 (måttligt), och den danska Biplantekalendern ger samma betyg. Enligt SBR blommar oxtunga i juni–juli, och i Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 29 maj.
- [snöbär (Symphoricarpos albus)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/snobar/): Snöbär ger bin mycket nektar men lite pollen. Den danska Biplantekalendern ger tre stjärnor av tre för nektar, och den bayerska LWG-listan ger nektar 3 och pollen 1 av 4. Busken blommar i juni–juli enligt den danska kalendern. Den är dock klassad som SE i SLU Artdatabankens risklista, så plantera hellre skogstry, brakved eller olvon.
- [revsuga (Ajuga reptans)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/revsuga/): Ja, revsuga är mycket bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger den 3 av 3 för nektar och 2 av 3 för pollen, och den danska Biplantekalendern ger exakt samma betyg. Enligt SBR blommar revsugan i juni och juli, medan den danska kalendern anger maj till juli.
- [kvitten (Cydonia oblonga)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/kvitten/): Kvitten är mycket bra för bin enligt den danska Biplantekalendern, som ger tre stjärnor av tre för både nektar och pollen. Den tyska Bienenweidekatalog värderar nektar och pollen som gut. Trädet blommar i maj enligt den danska kalendern, medan den tyska katalogen anger maj–juni.
- [lavendel (Lavandula angustifolia)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/lavendel/): Ja, lavendel är en mycket bra dragväxt för honungsbin. SBR:s dragväxtlista ger nektarvärde 3 (mycket bra) och pollenvärde 2 (bra), och den danska Biplantekalendern ger samma betyg. Den bayerska LWG-listan är något mer återhållsam. Lavendel blommar i juli–augusti enligt SBR och trivs på soliga, torra platser.
- [blågull (Polemonium caeruleum)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/blagull/): Ja, blågull är mycket bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger 3 av 3 för nektar och 2 av 3 för pollen, och den danska Biplantekalendern ger samma betyg. Den tyska Bienenweidekatalog kallar både nektar och pollen sehr gut, alltså mycket bra. Enligt SBR blommar blågull i maj–juni.
- [skogsklematis (Clematis vitalba)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/skogsklematis/): Skogsklematis är en måttlig dragväxt. Den danska Biplantekalendern ger en stjärna av tre för både nektar och pollen, och anger blomning i juni–juli. Arten är dock riskklassad som HI, high impact, i Länsstyrelsens sammanställning av Artdatabankens riskklassning, så vi rekommenderar hellre vallört eller hallon för bin.
- [akleja (Aquilegia vulgaris)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/akleja/): Akleja är en måttligt bra dragväxt för bin. SBR:s dragväxtlista ger nektarvärde 1 och pollenvärde 1, alltså måttligt för båda, och den danska Biplantekalendern ger samma betyg. Enligt SBR blommar akleja i maj–juli, och i Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 23 maj.
- [mjölke (Chamaenerion angustifolium)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/mjolke/): Ja, mjölke är mycket bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger mjölke, även kallad rallarros, 3 av 3 för både nektar och pollen, och den danska Biplantekalenderen ger samma toppbetyg. Den blommar i juli–augusti enligt SBR, och enligt SBR kan den ge ansenliga skördar av mycket ljus honung.
- [blomsterlupin (Lupinus polyphyllus)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/blomsterlupin/): Blomsterlupin är förbjuden att odla och sälja i Sverige sedan 15 maj 2026, enligt förordning (2026:311) om invasiva främmande arter. Plantera den därför inte. Välj i stället blågull, blåeld, rödklöver eller käringtand, som alla har egna sidor i Dragväxtlexikonet.
- [teveronika (Veronica chamaedrys)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/teveronika/): Teveronika saknar betyg i SBR:s dragväxtlista, den danska Biplantekalendern och de tyska listorna, så se den som ett trevligt inslag snarare än en dragväxt att räkna med. I Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 20 maj, oftast mellan 25 april och 30 maj.
- [raps (Brassica napus subsp. napus)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/raps/): Ja, raps är en av de största dragväxterna för bin i jordbrukslandskapet. SBR:s dragväxtlista ger både nektar och pollen 3 av 3, mycket bra, och den danska Biplantekalenderen ger också tre stjärnor för båda. SBR anger blomning i maj, och i Naturens kalender har rapsen söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 11 maj.
- [skogstry (Lonicera xylosteum)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/skogstry/): Ja, skogstry är bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger 2 av 3 för både nektar och pollen, och både den danska Biplantekalendern och den bayerska LWG-listan landar på samma nivå. Busken blommar i maj–juni enligt SBR, och i Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 20 maj.
- [vitsippa (Anemone nemorosa)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/vitsippa/): Vitsippa är bra för bin som pollenkälla men ger ingen nektar. SBR:s dragväxtlista ger nektar 0 och pollen 3 av 3, alltså mycket bra pollen, och den danska Biplantekalenderen ger pollenet högsta betyg. I Naturens kalender börjar vitsippan söder om 60° N blomma kring 10 april, oftast mellan slutet av mars och slutet av april.
- [balkansippa (Anemone blanda)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/balkansippa/): Balkansippa är en ren pollenväxt för bin. SBR:s dragväxtlista ger den pollenvärdet 3, mycket bra, men nektarvärdet 0, inget. Den danska Biplantekalendern ger också högsta pollenbetyget. Enligt SBR blommar balkansippan i april, så den ger pollen tidigt på våren när bisamhällena bygger upp sig.
- [luktviol (Viola odorata)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/luktviol/): Luktviol ger bin ett måttligt tillskott. SBR:s dragväxtlista ger den 1 av 3 för både nektar och pollen, alltså måttligt, och den danska Biplantekalendern gör samma bedömning. Den blommar i april–maj enligt SBR, och i Naturens kalender har blomningen söder om 60° N i mitten startat kring 6 april.
- [solros (Helianthus annuus)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/solros/): Solros är bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger den 2 av 3 för både nektar och pollen, vilket betyder bra, och den danska Biplantekalendern gör samma bedömning. Enligt SBR blommar solrosen i juli–september, så den ger föda under sensommaren när många andra blommor har slutat.
- [lammöron (Stachys byzantina)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/lammoron/): Lammöron är bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger den 2 av 3 för både nektar och pollen, alltså bra, och den danska Biplantekalendern gör samma bedömning. Den blommar i juli–augusti enligt SBR. Observera att arten finns i Länsstyrelsens sammanställning av riskklassade främmande växter, i kategorin HI, så vi föreslår gärna alternativ.
- [hjärtstilla (Leonurus cardiaca)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/hjartstilla/): Hjärtstilla är mycket bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger den 3 av 3 för nektar, mycket bra, och 2 för pollen, bra. Den danska Biplantekalendern gör exakt samma bedömning. Hjärtstillan blommar i juli–augusti enligt SBR. Arten är rödlistad som sårbar (VU) i Sverige, så odla gärna men gräv aldrig upp vilda plantor.
- [äppelträd (Malus domestica)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/appeltrad/): Äppelträd är mycket bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger det 3 av 3 för både nektar och pollen, mycket bra, och den danska Biplantekalendern och tyska LWG ger också högsta betyg. Äppelträdet blommar i maj enligt SBR, och i Naturens kalender har blomningen söder om 60° N i mitten startat kring 16 maj.
- [kattmynta (Nepeta cataria)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/kattmynta/): Ja, kattmynta är en mycket bra nektarväxt. Den danska Biplantekalendern ger nektar tre av tre stjärnor men pollen bara en, och blomningen anges där till juli–september. Observera att arten är rödlistad som starkt hotad (EN) i Sverige, så köp plantor eller frö i handeln och låt vilda bestånd vara.
- [hästkastanj (Aesculus hippocastanum)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/hastkastanj/): Hästkastanj är mycket bra för bin, särskilt för nektar. SBR:s dragväxtlista ger 3 av 3 för nektar och 2 för pollen, och danska och tyska listor ger ännu högre pollenbetyg. SBR anger juni, men i Naturens kalender har blomningen söder om 60° N i mitten startat kring 19 maj. Arten är riskklassad (SE) men inte förbjuden.
- [blålusern (Medicago sativa subsp. sativa)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/blalusern/): Blålusern är mycket bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger den 3 av 3 för nektar, mycket bra, och 2 för pollen, bra, och den danska Biplantekalendern gör exakt samma bedömning. Enligt SBR blommar blålusernen i juli–september, vilket gör den till ett värdefullt drag under sensommaren.
- [maskrosor (Taraxacum)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/maskros/): Ja, maskrosor är mycket bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger både nektar och pollen 3 av 3, mycket bra, och den danska Biplantekalenderen ger tre stjärnor för båda. SBR beskriver maskrosen som en av binas absoluta favoriter. Den blommar från april till september, och i Naturens kalender har den söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 30 april.
- [honungsfacelia (Phacelia tanacetifolia)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/honungsfacelia/): Ja, honungsfacelia är en av de bästa sommarblommorna för bin. SBR:s dragväxtlista ger både nektar och pollen 3 av 3, mycket bra, och den danska Biplantekalenderen och den tyska Bienenweidekatalog ger också höga betyg. SBR anger blomning i juli–september. Arten står som potentiellt hög risk på SLU:s risklista, men den är inte förbjuden.
- [skogslönn (Acer platanoides)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/lonn/): Skogslönn är mycket bra för bin, särskilt som nektarkälla. SBR:s dragväxtlista ger den 3 av 3 för nektar och 2 för pollen, och SBR beskriver nektaren som riklig och mycket sockerrik. I Naturens kalender har lönnen söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 28 april, och blomningen varar ungefär 14 dagar.
- [brakved (Frangula alnus)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/brakved/): Brakved är mycket bra för bin som nektarkälla. SBR:s dragväxtlista ger den 3 av 3 för nektar, mycket bra, men bara 1 för pollen, måttligt, och den danska Biplantekalendern gör samma bedömning. SBR anger blomning maj–augusti, och i Naturens kalender har blomningen söder om 60° N i mitten startat kring 8 juni.
- [vit sötväppling (Melilotus albus)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/vit-sotvappling/): Vit sötväppling är mycket bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger den 3 av 3 för nektar, mycket bra, och 2 för pollen, bra. Den danska Biplantekalendern gör samma bedömning, och den tyska Bienenweidekatalog kallar nektaren mycket bra. Enligt SBR blommar vit sötväppling i juli–september.
- [lingon (Vaccinium vitis-idaea)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/lingon/): Lingon är mycket bra för bin som nektarkälla. SBR:s dragväxtlista ger lingonriset 3 av 3 för nektar, mycket bra, men 1 för pollen, måttligt, och den danska Biplantekalendern gör samma bedömning. SBR anger blomning i juni–juli, och i Naturens kalender har lingonet söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 30 maj.
- [murgröna (Hedera helix)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/murgrona/): Ja, murgröna är en av säsongens sista dragväxter. Enligt SBR:s dragväxtlista blommar den i september–oktober och ger bra med både nektar och pollen, 2 av 3 på varje skala. Den danska Biplantekalendern ger samma värden, och den bayerska trädgårdsanstalten LWG kallar murgrönan för det sista blommande träd- eller buskslaget för bin under året.
- [rönn (Sorbus aucuparia)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/ronn/): Ja, rönn är bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger nektar 2 och pollen 2 av 3, och den danska Biplantekalenderen ger pollenet högsta betyg, så vi anger nektar bra och pollen mycket bra. I Naturens kalender har rönnen söder om 60° N börjat blomma kring 26 maj, oftast mellan 17 maj och 3 juni.
- [vitklöver (Trifolium repens)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/vitklover/): Ja, vitklöver är en av sommarens bästa biväxter. SBR:s dragväxtlista ger både nektar och pollen 3 av 3, mycket bra, och den danska Biplantekalenderen ger tre stjärnor för båda. SBR anger blomning från juni till september, och i Naturens kalender har vitklövern söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 5 juni.
- [rödklöver (Trifolium pratense)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/rodklover/): Ja, rödklöver är mycket bra för bin. SBR:s lista över vanliga biväxter ger 4 av 4 för nektar och 3 av 4 för pollen, och den danska Biplantekalenderen ger tre stjärnor för båda, alltså mycket bra. Den danska listan anger blomning i maj–augusti, och i Naturens kalender börjar rödklövern söder om 60° N i mitten blomma kring 6 juni.
- [ljung (Calluna vulgaris)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/ljung/): Ja, ljung är en av sensommarens viktigaste nektarväxter. SBR:s dragväxtlista ger nektar 3 av 3, mycket bra, och pollen 1 av 3, måttligt, och den danska Biplantekalenderen bedömer den likadant. SBR anger blomning i juli–september, och i Naturens kalender har ljungen söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 26 juli.
- [hägg (Prunus padus)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/hagg/): Ja, hägg är bra för bin. SBR:s dragväxtlista ger hägg 2 av 3 för både nektar och pollen, och den danska Biplantekalenderen ger samma betyg. I Naturens kalender har häggen söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 11 maj, oftast mellan 30 april och 19 maj, och blomningen varar ungefär två veckor.
- [hallon (Rubus idaeus)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/hallon/): Ja, hallon är en av de viktigaste biväxterna i Sverige enligt SBR. SBR:s dragväxtlista ger nektar 3 av 3, mycket bra, och pollen 2 av 3, bra, och den danska Biplantekalenderen gör samma bedömning. Hallonet blommar i juni–juli; i Naturens kalender har det söder om 60° N i mitten börjat blomma kring 9 juni.
- [vresros (Rosa rugosa)](https://biodlingsguiden.se/dragvaxter/vresros/): Vresros är sedan 15 maj 2026 förbjuden att sälja, odla och plantera enligt förordning (2026:311); bara frösterila hybrider är undantagna. Plantera den därför inte. För bin är den dessutom ingen toppväxt: den danska Biplantekalendern ger bara en stjärna för pollen och nektar har ingen bedömt. Välj hellre ölandstok, hallon, skogstry eller olvon.